- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
179

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - cromlech ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cromlech — 179 — crue

rårna; n’avoir ni ~ ni pile* ej äga ett öre, vara pank; faire une ~ [au bas d’une acte sätta sitt bomärke; faire le signe de la ~ äfv. korsa sig.


cromlech, keltisk stensättning [liknande domarring].


cromorne, m. mus. krumhorn.


croquade*, måi. utkast.


1. croquant, brosk; [[mindre brukligt]] F stackare ; trashank; hist. la révolte des bondupproret i Guienne.


2. croquant, ~e*, a. krasande; s. krokan,


croque*, ala ~ au sel kokt med salt.


croquembouche, krokan.


croque-mitaine [pl. ~s], buse, spöke, barntjuf.


croque-mort [pl. ~s], F P afiönad likbärare,


croque-note [pl. ~s] F ngn som spelar med fingerfärdighet utan känsla.


croquer, 1:1,itr. krasa; tr. knapra på; sluka, svälja, F P sätta i sig,kap. åt sig; teckna [hastigt], göra ett flyktigt utkast till, skissera; spelt, krockera; F ~ le marmot vänta länge; F être [joli] à ~ vara kysstäck, vara så söt att man kan äta upp h.


croque-sol [pl. s. croque-note.


croquet, I. ett slags pepparkaka, bröd. II. krocket[spel].


croquette*, kokk. krokett.


croqueur, euse*, F knaprare,


croquignoie*, marängbröd; [[mindre brukligt]] näsknäpp,


croquis, utkast, skiss.


crosse*, [biskops-, abbot-]staf, kräckla; säll-trä (sältra) ; [[militärisk term]] kolf på en bössa, etc. ; lavettsvans; à ups de ~ med kolfstöt.


crossé, ~e*, a. som har biskopsstaf.


crosser, 1:1,itr. (tr.) föråldr. slå med sällträ; fig. F förakta,


crossette*, agr. afläggare.


crosseur, föråldr. boll-, klotspelare,


crotale, m. zool. skallerorm,


croton, bot. släktet Croton.


crotte*, [gat]smuts etc.; les rues sont pleines de il fait (il a) bien dea ~ dans les rues* det är mycket smutsigt p. gatan; F P fig. être, tomber dans la] ~ elände,


crotté, ~e*, pp. (a.) smutsig; fig. F P illa klädd, paltig; F poète ~ versklåpare; il fait bien ~ det är smutsigt ute.


crotter, 1:1,tr. [ned]smutsa,


crottin, [häst-, får]spillning, -smuts etc.


croulant, ~e*, a. bofällig, förfallen,


croulement, ras, instörtande &c s. följ.


crouler, 1:1,itr. rasa, ramla, störta in ell. ned, sammanstörta; fig. äfv. gå öfver ända; la terre] croula sousses pieds sjönk under h.


croulier, ière*, a. lös, gungande; s. gungfly.


croup, läk. strypsjuka.


croupade*, ridk. högt språng, sats.


croupe*, länd p. vissa djur; bergstopp, takås, etc.; aller, monter en ~ rida bakpå; prendre qn en ~ sätta ngn bakom sig p. hästen,


croupé, ~e*, a., bien ~ som har vacker länd,


croupetons, à ~ p. huk, hukande,


croupier, »croupier».


croupière*, ländstycke, svansrem ; [[militärisk term]] haflfot i lavett; F tailler des à qn skaffa ngn mycket att göra (svårigheter); göra ngn lifvet surt.


croupion, korsben; gump p. fåglar,


croupir, 2:1,itr. ruttna, [för]skämmas; dväljas, vara nedsänkt,


croupissant, ~e*, a. stinkande,


croustade*, kokk. krustad.


croustillant, ~e*, a. krasande mellan tänderna,


croustille*, brödbit, -kant; tilltugg.


croustiller, 1:1,itr. F tugga, knapra,


croustilleux, euse*, a. © F löjlig, lustig; uppsluppen, mustig, grofkorning.


croûte*, [bröd]skorpa, -kant; deg omkring tårta, pastej; läk. etc. skorpa, hård yta; mål. usel tafla, sudd, fusk-, maschverk. smörja etc. F casser une ~ äta en bit mat.


croûtelette*, s. croustille*.


croûton, yttersta brödkant (topp, ända p. bröd); stekt bröd [skifva]; F suddare, klåpare (dålig målare),


crown-glass, opt. kronglas.


croyable, a.2 trovärdig, trolig,


croyance*, tro[slära] (åsikt, mening); förtroende, tillit; [[mindre brukligt]] avoir ~ en qn tro på, hysa tillit till ngn; donner ~ à sätta tro till; il mérite ~ h. är trovärdig; cela pass. toute ~ det öfvergår allt hvad man kan tänka sig; contre toute ~ mot all förmodan, förväntan.


croyant, ~e*, a. (5.) troende; vrai ~ rättrogen.


1. cru,s. [till]växt etc., vin du ~ landets vin; de son ~ äfv. som h. har gjort; af (från) h. [själf], ur egen fatabur; F c’est une histoire de son ~ det är en af hs historier; F cela n’est pas de son ~ ibl. det har varit i säck innan det kom i påse.


2. cru, ~e*, a. rå; oberedd; hårdsmält; fig. hård (kärf, sträf), stötande, mustig, grof-kornig; skarp; soie råsilke; brique ~e obrändt tegel; eau ~e hårdt vatten; herbe färskt gräs; jambon ~ spickeskinka; couleur. skarpa färger: pensée] toute omogen; bot.é à ~ utan strumpor i stöflarna; monter à ~ rida barbacka [på],


cruauté*, grymhet &c s. cruel.


cruche*, kruka, krus; F nöt; s. casser.


cruchée*, ett krus &c fullt,


cruchon, litet krus (kruka),


crucial, ~e*, a. nr. kors-,


crucifère, a.2 (s.*) bot. [planté*] ~ korsblomma; f>us* bot. Cruciferæ; ~ ark. pelare medkors. crucifiement ell. erucifîment, korsfästelse,


crucifier, 1:1,tr. korsfästa.


crucifix, krucifix.


crudité*, råhet &c s. 2. cru; pl. hårdsmälta födoämnen; skarpa färger ; mustiga uttryck,


crue*, stigande; tillväxt.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free