Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dénigrant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dénigrant — 198 — département
dénigrant, ~e*, a. nedsatt-, svärtande, ärerörig.
dénigrement, nedsätt-, svärtande; terme de ~ nedsättande uttryck’; par ~ äfv. föraktligt,
dénigrer, 1:1,tr. nedsätta, svärta.
Denis, hist. Dionysius.
dénombrement, folkräkning; [upp]räknande.
dénombrer, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] räkna,
dénominateur, räkn. nämnare,
dénominatif, ive*, a. benämnande,
dénomination*, benämning, namn; religiöst samfund, konfession,
dénommer, 1:1,tr. [be-, om]nämna, namngifva.
dénoncer, 1:12,tr. förkunna, kungöra, förklara, tillkännagifva; angifva [qn à qn ngn för ngn]; ~ [la fin de] l’armistice uppsäga vapenhvilan.
dénonciateur, trice*, angifvare, -erska.
dénonciation*, angifvelse.
dénotation*, gam. beteckning,
dénoter, 1:1,tr. beteckna, utmärka; antyda (vittna om),
dénouement, dénoûment, upplösning, utgång,
dénouer, 1:1,tr. knyta, lösa upp; göra smidig, vig etc.; utveckla, upplösa (bringa till lösning, slut); F r. la langue à qn lösa ngns tunga, förmå ngn att bryta tystnaden, att tala. se ~ gå upp i knuten, lossna; fig. utveckla sig, blifva ledigare, vigare etc. ; s. langue s’est dénouée à la fin till sist talade han etc. ; s. taille s’est dénouée äfv. h. har upphört att stå i knut.
denrée*, [mat-, handels]vara, födoämne; ngn gg alster, produkt; ~s alimentaires närings-, lifsmedel; ~s coloniales kolonialvaror,
dense, a.2 tät, fast, tjock,
densité*, tät-, fast-, tjockhet; des vapeurs* ångors egentliga vikt.
dent*, tand; [[teknisk term]] äfv. kugge, pinne, tinne, udd etc.; tagg; hak i egg, skåra etc.; ~ de devant framtand ; ~ de derrière oxeltand;/awsse ~ löstand; ~ de lait mjölktand; sans ~safv. tandlös; faire ses ~s få tänder; déchirer qn à belles ~s fig. illa förtala ngn, taga heder och ära af ngn; avoir les ~s longues fig. v.uthungrad; coup de ~ eg. bett; äfv. fig. hugg; ne pas perdre un coup de ~ icke låta störa sig [då man äter] äfv. fig.; s. donner des coups de ~s bitas; fig. munhuggas; F avoir une ~ contre qn ha ett horn i sidan till ngn ; savant jusqu’aux spränglärd; être sur les ~s vara alldeles uttröttad, förbi [af trötthet], utmattad; mettre sur les ~s uttrötta; sätta p. kneken; prendre leors aux ~s skena; F ne pas desserrer les moltiga, ej öppna munnen; manger du bout des ~s tvinga sig att äta; rire du bout des ~s subst, tvunget löje; verb le tv.; tvinga sig att skratta; prononcer du bout des ~s läspa fram: parler entre ses ~s mumla i skägget; n’avoir pas de quoi s. mettre sous la (sa) ~ ha ingenting att äta, lefva af ; manger de toutes ses äta glupskt; F mentir comme un arracheur de rus ljuga som en skeppare etc.; la Côte des geogr. Elfenbenskusten,
dentaire, a.2 tand- ; ~ * bot. tandört,
dental, ~e*, a.,äfv. s.* gram. dental,
denté, ~e*, a. [såg]tandad; tandform ig, uddig,
dentée*, jäg. tandhugg. dentelaire*,bot. tandrot,
dentelé, ~e*, pp. (a.) [ut]uddad, -taggad ; bot. [såg]tandad, -formig.
denteler, 1:6 ell. 1:5,tr. tagga, udda ut.
dentelle*, spets, udd; faire de la ~ knyppla; rus de soie* blonder.
dentellière*, spetsknypplerska.
dentelure*, uddig inskärning 0. d.; tandning,
denticules, pl. ark. tandlist.
dentier, F tandrad; kir. tandgom.
dentifrice, s. m. tändmedel, -pulver, -tinktur, -pasta; a.2 tandrenandè; poudre* ~ tand-pulver.
dentiste, s. (a.)2 [chirurgien] ~ tandläkare,
dentition*, [première] ~ tandsprickning; seconde «u tandömsning, -växling,
denture*, tandrad; [[teknisk term]] kuggverk.
dénudation*, kir. blottande &c.
dénuder, 1:1,tr. kir. blotta; skala barken af träd. s. ~ bli kal etc.
dénué, ~e*, pp. (a.) utblottad [de på], i saknad [de af]; ...lös; être ~ de äfv. sakna fullkomligt.
dénuement, dénûment, utblottadt tillstånd, nöd, brist [de på], elände,
dénuer, 1:1,tr. utblotta [de på], beröfva, se ~ utblotta sig [de på],
dépaillé, ~e*, a. om stoi: © trasig,
dépaqueter, 1:8,tr. packa, taga upp (ur), bryta,
dépareillé, ~e*, pp. (a.) omaka; defekt,
dépareiller, 1:1,tr. göra (se ~ blifva) omaka 8B.
déparer, 1:1,tr. borttaga prydnad från altare; misspryda, -kläda, vanpryda, -ställa; ~ la marchandise söka ut det bästa,
déparier, 1:1,tr. skilja par, göra omaka; [[mindre brukligt]] gants dépariés omaka handskar,
déparler, 1:1, itr., ne pas ~ icke upphöra att tala, icke prata ut, prata oupphörligt,
départ, afresa, affärd, afgång; ~ äfv. af segling; [[militärisk term]] uppbrott, afmarsch ; kem. skedning, sofring; järnv. halle* de ~ vestibyl för afgående; heure* de ~ afgångstid; point de ~ utgångspunkt; ~ frånsegladt ställe; voie* de ,järnv. utfartsspår; être sur son ~ stå på resande fot, vara resfärdig,p. utgående ; au moment du ~ [just] som h. etc. skulle resa, då h. reser etc.; trois ~s par jour tre turer om dagen (dagligen) ; faire le ~ de kem. skeda; skilja,
départager, 1:10,tr., ~ les voix* göra utslag,
département, för-, utdelning; vanl. departement (äfv. län, distrikt); dans les äfv. i landsorten ; F cela n’est pas de (dans) son ~ det tillhör ej hs åliggande, område, det är inte inom hans fack o. d. * feminin. " maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (© närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (V) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
