Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - difforme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
difforme — 213 — dîner
difforme, a.2 vanskaplig, oformlig, vidrig, ful; rendre tout ~ äfv. vanställa,
difformer, 1:1,tr. förändra formen på.
difformité*, vanskaplighet &c s. difforme.
diffraction*, fys. diffraktion (ljusets böjning),
diffus, ~e*, a. omständlig, vidlyftig, utdragen (långtrådig), svamlig; fys. spridd, diffus; bot. grenig,
diffusément, adv. omständligt &c s. föreg,
diffusion*, omständlighet &c s. diffus; »bredd»,
digamma, grek. gram. digamma.
digérer, 1:2,tr. smälta föda; fig. äfv. fördraga, tåla [de att], sätta tro till, tro, väl betänka, noga öfverväga, göra sig noga reda för; itr. kem. digerera; dur à ~ äfv. hårdsmält; mal digéré osmält,s. ~ smältas &c.
digeste, justiniani lagsamling,
digesteur, fys. kokmaskin, Papins gryta,
digestif, ive*, a. (s. m.) digestiv, matsmältnings-; être [un] ~ befordra matsmältningen,
digestion*, matsmältning; digestion; de dure s hård-, svårsmält, F svår att smälta, svår-fattlig &c s. digérer; F visite* de ~ visit för att tacka för sist.
digital, ~e*, a. anat. finger-,
digitale*, bot. fingerborgsblomma,
digitaline*, farm. digitalis,
digité, ~e*, a. bot. fingerlik.
digne, a.2 © värd, -ig [de qc ngt] ; aktningsvärd; ~ d’être aime älskvärd; ~ d’attention* värd att uppmärksammas, anmärkningsvärd; ~ de confiance* trovärdig, pålitlig; être ~ de äfv. förtjäna, vara förtjänt af; anstå; c’est ~ de lui äfv. det är just likt h.
dignement, adv. värdigt &c; efter förtjänst,
dignitaire, dignitär, storman,
dignité*, värdighet; dignitet; sans ~ äfv. ovärdig [t] ; élevé en ~ af högt anseende; högt uppsatt.
digression*, afvikelse från ämnet; faire des ss äfv. sväfva ut.
digue*, vall, damin, fördämning (pir, vågbrytare); opposer une ~ à tta en damin för.
dilacération*, sönderslitning.
dilacérer, 1:2,tr. sönderslita,
dilapidateur, trice*, a. (s.) slösande &c se dilapider ; slösare, -erska.
dilapidation*, förskingrande, -ing &c s. följ.
dilapider, 1; 1,tr. förskingra, -slösa,
dilatabilité*, utvidgningsförmåga, uttänjbarhet.
dilatable, a.2 fys. som kan utvidgas, uttänjbar.
dilatant, kir. utvidgande muskel etc.
dilatateur, kir. dilator.
dilatation*, utvidgning &c; expansion,
dilater, 1:1,tr. utvidga [åt alla sidor], uttänja. se ~ utvidga sig &c.
dilatoire, a.2 jur. afsedd [blott] för att vinna tid.
dilayer, 1:15,tr. (itr.) gam. uppskjuta, dilection* [kristlig] kärlek [de till],
dilemme, mos. dilemma (hornslut); être ans un s vara i valet och kvalet. dilettante [pl. dilettanti], musikvän, -älskare, ...inna; konstälskare,
dilettantisme, dilettantskap.
diligemment, adv. flitigt &c s. diligent.
diligence*, a) skyndsamhet &c s. följ.; flit; b)
diligens, postvagn; c) bemödande, efterforskning; [[mindre brukligt]] à a ~ de qn p. någons ansökning; avec ~ fort &c; flitigt SS; en ~ a) skyndsamt, fort &c; oftare b) med, på
diligens, t. ex. aller en~ = prendre la ~ fara, resa med d.; en toute ~ med all möjlig skyndsamhet; faire s. user de ~ skynda [sig] ; faire toutes les~ s nécessaires göra all sin flit, vidtaga alla nödiga åtgärder [pour för] etc.
diligent, ~e*, a. flink, rask, hurtig, snabb, skyndsam; flitig; omtänksam,
diligenter, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] påskynda,s. ~ skynda sig.
diluer, 1:1,tr. [[teknisk term]] utspäda,
dilution*, [[teknisk term]] utspädning.
diluvien, ~ne*, a. geol. diluviansk, syndaflods-; F pluie sne störtregn.
dimanche, söndag (sabbat); ~ palan de ~ liten lös-, handtal ja; ~ gras söndagen före askonsdagen; ~ de påques påskdagen; le premier ~ de 1’Avent, de Carême första s. i advent, i fastan ; ~ dernier, ~ pass. förra söndagen, i söndags; ~ en huit om söndag åtta dagar; il y a, eu ~ huit jours qu’il est parti det var i söndags åtta dagar sedan han reste; ~ prochain nästa söndag; il partira] ~ pr. äfv. om söndag; le s. tous les ss hvarje söndag, om ell. p. söndagarna,
dîme*, tionde[afgift].
dimension*, storlek, omfång, dimension,
dîmer, 1:1,itr. gam. uppbära tionde,
dîmeur, gam. tiondeuppbördsman.
diminuer, 1:1,tr. [af, för]minska, inskränka, förringa, nedsätta, slå af [le prix p. priset], afkorta; itr. [för]minskas, blifva kortare, mindre, aftaga, af smalna, sjunka; magra, blifva mager; ~ d’intensité* aftaga i styrka; ~ de prix falla i pris; l’argent commence à ~ det börjar bli ondt om pengar; ~ de toile*, de voiles* minska segel, se ~ minskas &c.
diminutif, ive*, a. (s. m.) förminsknings-; afbild i smått; [mot] ~ diminutiv,
diminution*, [för]minskning, nedsättning [de prix i pris] &c s. diminuer; afslag, eftergift,
dinanderie*, koii. mässingsarbeten,
dînatoire, a.2 [[mindre brukligt]] F middags-,
dinde*, kalkonhöna; ag. F våp, gås.
dindon, kalkon, -tupp; F dumbom, dummerjöns.
dindonneau, kalkonunge.
dindonnier, ière*, kalkonvaktare, -erska; «g. F s* landtfröken.
dînée*, middag[småltid, -ställe] under resa.
1. dîner, 1:1,itr. äta middag; ~ d’un pouletäta en kyckling till m. ; avoir qn à ~ hafva ngn till middagen (middagsgäst); quauronsF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
