Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - divorce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
divorce — 220 — doigter
divorce, äktenskapsskillnad, skilsmässa; ovänskap, oenighet, o-, missämja; faire ~ avec skilja sig från; draga sig undan,ibl. ge på båten.
divorcer, 1:12,itr. [med avoir o. être], skiljas [d’avec ifrån] ; ag. ~ avec le bon sens mista förståndet,
divulgation*, utspridande,
divulguer, 1:1,tr. göra allmänt bekant, utsprida.
dix, räkn.2 (s. m.) tio[tal] ; tionde; tia; un ~ en chiffre en tiosiffra; F ~ fois* pour une hundra (många) gånger; le ~ du mois den tionde i månaden; le Conseil des ~ tiomannarådet; de fK> ans tio års, tioårig, på (om) tio år ] je te le donne en s. donner.
dix-huit, räkn2 aderton, -de.
dix-huitième, räkn.2 (s. m.) © adertonde[del].
dixième, räkn.2 (5. m.) © tionde, -del.
dixièmement, adv. för det tionde,
dix-neuf, räkn.2 nitton, -de.
dix-neuvième, räkn.2 (s. m.) © nittonde, -del.
dix-sept, räkn.2 sjutton, -de.
dix-septième, räkn.2 (s. m.) © sjuttonde, -del.
dizain, poem etc. af tio versrader; radband med tio kulor,
dizaine*, tiotal, halftjog; [omkring] tio stycken ; par i tiotal,
dizeau, agr. skyl af tio kärf v ar; bundt af tio knippor hö.
djinn, pl. djinn (eldande),
do, mus. c; ~ dièze ciss; ~ bémol cess.
docile, o.2 © läraktig, lydig [àX], lättledd, villig, böjlig, foglig; ~ au joug villig under oket; être ~ à äfv. villigt lyda.
docilité*, läraktighet &c s. föreg., lydnad,
docimasie*, [[teknisk term]] metall. proberkonst.
docimastique, a, .2 (s. ) [som hör till] proberkonst.
dock, [[sjöterm]] förtöjningsdocka.
docte, a.2 (s. m.) © lärd.
doctement, adv. lärdt, med lärdom, [på ett] höglärdt [sätt] (pedantiskt),
docteur, doktor; ibl. lärd; lärare ; ofta läkare ; fig. mästare; monsieur le ~herr doktor; ~ es lettres*, ~ ès sciences* © filosofie doktor; ~ en théologie* teologie d. ; ~ en droit juris d.; ~ en médecine*, ~-médecin medicine d., läkare; ~ de l’Église* kyrkolärare ; ~ de la loi bibl. skriftlärd; être reçu ~ promoveras till doktor; taga sin doktorsgrad; F ~ en trois lettres* (= sot) ärkenarr; faire le ~[vilja] docera; prendre unton de ~ äfv. taga en lärd min p. sig.
doctoral, ~e*, a. © doktors-; docerande, höglärd (pedantisk); ton ~ docerande ton.
doctorat, doktorsgrad, -värdighet, -titel,
doctorerie*, [[mindre brukligt]] teologisk doktorsexamen,
doctoresse*, nybildad femininform af docteur.
doctrinaire, s. (a.)2 doktrinär,
doctrinal, ~e*. a. m. dogmatisk.
doctrine*, lärdom; lära; lärosats, -system; les Frères de la Doctrine chrétienne © de andliga folkskollärarne,
document, urkund, dokument, akt; pi.handlingar.
dodécaèdre, geom. dodekaeder.
dodécagone, geom. dodekagon.
dodeliner, 1:1,fr. F ~ [la tête vagga med. se dodiner, 1:1, F vagga i sin gång; iron. klema med sig.
dodo, i barnspr. bädd, etc.; aller à ~ gå och lägga sig; faire ~ sussa,
dodu, ~e*, a. F [tjock och] fet, knubbig, ~ ullig,
dogaresse*, [[mindre brukligt]] doges gemål,
dogat, [[mindre brukligt]] doges värdighet etc.
doge, ford. doge [i Venedig],
dogmatique, I. a.2 (s. m.) © dogmatisk, -ise-rande; [style] ~ lärostil; d’un ton ~ med tvärsäkerhet, med höglärd ton etc. II. s.* dogmatik.
dogmatiquement, adv. dogmatiskt; höglärdt, docerande, i’afgôrande ton, myndigt,
dogmatiser, 1:1,itr. utsprida falska läror; tala i myndig, afgörande ton; ~ sur tout hålla tal om allt.
dogmatiseur, © öfversittare,
dogmatiste, dogmatiker,
dogme, dogm; lärosats, -punkt, [tros]lära, dogre[bot., ~ dogger.
dogue, dogg. doguin,~e*, © mops.
doigt, finger, tå; klo; finger[sbredd] ; ~ de gant handskfinger; un ~ devin en droppe, tår vin; F ne faire œuvre* de ses dix ej göra ett [skapadt] grand; compter sur (avec) ses räkna p. sina fem fingrar, på fingrarna; être à eux ~ de s. ruine vara (stå) på branten af sin undergång, sin u. nära; glisser entre les à qn glida ngn ur händerna ; mettre’Je ~ surqc, dessus fig. hitta på ngt, träffa hufvudet (ngt) p. spiken ; mettre le ~ sur la plaie fig. taga ngn p. det ömma; entre l’arbre et l’écorce* il ne faut pas mettre le ~man bör ej tränga mellan barken och trädet; montrer qn du (au) ~ peka [med fingret] p. ngn ; peka finger åt ngn ; savoir sur le bout des nus känna (kunna) p. sina fem fingrar; toucher du ~ äfv. taga [medf.] på; toucher à qc du bout du ~ vara ngt helt nära; toucher qc du bout du ~ [lätt] vidröra ngt,äfv. med fingerspetsen; faire toucher qc au ~ visa (göra) ngt alldeles påtagligt; F donner (avoir) sur les doigts slå, smälla (få smäll) p. fingrarna; être mme les deux ~ de la main hänga ihop som 1er och långhalm, vara lif och själ; s. mettre le r. dans l’œil eg. sticka fingret i ögat; P F grundligt lura, misstaga sig.
1. doigter, 1:1,tr. mus. utföra, förse med passande fingersättning; itr. sätta fingrarna (använda riktig, oriktig fingersättning).
2. doigter ell. doigté,s. m. mus. fingersättning.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (w) närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
