- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
227

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - ductilité ... - E

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ductilité — 227 — e


ductilité*, sträckbarhet &c s. föreg,


duègne*, duenna.


duel, envig[e], tvekamp, duell; s. battre en ~ duellera,


duelliste, envigeskämpe, duellant.


duire, 4:15,itr. gam. F passa, behaga [à qn ngn].


duicification*, kem. utspädning,


dulcifier, 1:1,tr. kem. utspäda.


Dulcinée*, utter. Dulcinea; F käresta,


dulie*, culte de ~ helgondyrkan, dûment, adv. tillbörligt &c s. 1 dû.


dune*, sandrefvel, dyn[er].


dunette*, [[sjöterm]] hytta, öfverbyggnad akterut.


Dunkerque*, geogr. Diinkirchen.


duo, mus. duo, duett,


duodénum, anat. tolftumstarm,


duodi, repubi. kalendern: andra dagen i dekaden.


dupe*, lättnarrad, godtrogen person; [god] tok, narr; être a ~ de qn genom godtrogenhet blifva ett offer för ngn, låta lura, narra sig af ngn; il croit que je suis s. ~ h. tror att h. lurar mig; être a ~ du marché bli lurad p. handeln [F p. konfekten];; faire des s. bedraga folk.


duper, 1:1,tr. narra, lura (inbilla), bedraga,


duperie*, © bedrägeri, narrspel, - verk; F godtrogenhet vid köp o. d.


dupeur, bedragare; fig. ~ d’oreilles* frasmakare. duplicata ©, duplett (afskrift): en {par) ~


dubbelt, i två exemplar,


duplication*, geom. fördubbling,


duplicité*, dubbelhet, -spel.


duquel, sammandragn. af de o. lequel.


dur, ~e*, a. © hård, seg, fast; kärf, sträf [pour qn mot ngn] ; fig. äfv. sträng, bister, obarmhärtig, ovänlig, känslo-, hj ärtlös, hårdhjärtad, stel [pour mot]; svår, mödo-, sträf-sam; svåragad; trög [att fatta] ; œufs hårdkokt ägg; être ~ d’oreille*, avoir l’oreillese, entendre ~ (adv.) vara lomhörd; avoir la tête s. vara ett blockhufvud, ha trög fattningsgåfva; ~ au travail uthållig; ~ à la vente trög-, svårsåld ; le temps est ~ det är bistert [väder]; les temps sont ~ s tiderna äro svåra, hårda; avoir la vie s. vara seg-lifvad ; rendre la vie s. à qn göra lifvet surt för ngn; coucher sur] la s. (s.) hårda (bara) golfvet, marken,


durable, a.2 varaktig, hållbar; être ~ äfv. äga bestånd,


duracine*, ett siags persika.


durant, prep. under, om ; une heure ~ en hel timme; ~ deux ans i (hela) två år.


durcir, 2:1,tr. göra hård; fig. härda, stärka mot] ; itr. ell. s. ~ hårdna ; faire ~ des œufs hårdkoka ägg.


durcissement, hårdnande &c s. föreg.; hårdhet,


durée*, tid [hvarunder ngt varar] ; tillvaro ; varaktighet, uthållighet; ce fut. la ~ d’un éclair ett ögonblicks verk; ~ du trajet [[militärisk term]] skjuttid; de ~ varaktig[t]; de s. peu de ~ ärv. s. kort, o varaktig, förgänglig,


dure-mère* [pl. -s-s],anat. yttre hjärnhinnan.


durer, 1:1,itr. [fort]vara, räcka, pågå, -stå; äga (ha) bestånd, vara varaktig, dryg, stark, hålla; uthärda, hålla ut; cela ne durera pas longtemps det räcker icke (kommer icke att r.) länge; cela ne peut pas ~ äfv. det bär sig ej i längden; le temps lui dure tiden blir h. för lång; cet habit] m’a duré eux étés har hållit 2 somrar; tant que durent les réparations* äfv. under pågående r. : F ne pouvoir] ~ en place* ej kunna hålla sig stilla, ej hafva r. att sitta stilla; F ne pouvoir ~ avec lui ej kunna härda, stå ut med h.; F ne pouvoir ~ de {au) chaud, deau) froid ej kunna berga sig för hetta, köld.


duret, ~te*, a. F [[mindre brukligt]] något hård.


dureté*, hård-, fasthet &c s. dur; läk. äfv. hårdnad; fig. ibl. förhärdelse; ~ d’oreille* lomhördhet; s. pl. hårda ord (ovett),


durillon, hårdnad i huden, valk, dalk.


duriuscule, a.2 F skämts, något hård.


duumvir, hist. duumvir. duumvirat, duumvirat.


duvet, dun[bolster] ; [skägg- etc.]fjun; täck-bolster.


duveteux, euse*, a. betäckt med dun, dunig, -lik; fjunig.


dynamique, a.2 mek. dynamisk (själfverkande); s* dynamik,


dynamisme, eios. dynamism.


dynamite*, kemidynamit,


dynamo*, [[teknisk term]] dynamomaskin,


dynamomètre, mek. dynamometer (kraftmätare),


dynaste, dynast, lydfurste,


dynastie*, dynasti, regenthus, -ätt.


dynastique, a.2 dynastisk.


dyscole, a.2 [[mindre brukligt]] egen [sinnig], svår att umgås med. dys[s]enterie*,läk. rödsot, dysenteri, dys[s]entérique, a.2 läk. dysenterisk.


dyspepsie*, dålig matsmältning,


dysphagie*, läk. dysfagi (svårighet att svälja),


dyspnée*, läk. dyspne (andnöd),


dysurie*, läk. dysuri. e, bokstafven e.


eau*, I. vatten i sv. ordets samtliga bem. ; ibl. lösning; regn; fig. glans, klarhet etc.; ~ bénite vigvatten; ~ blanche klivatten (sörp); läk. bly vatten (äfv. ~ de Goulard); ~ douce sötvatten; ~ rougie vin och vatten; ~ seconde utspädt skedvatten; à fleur* d’s i vattenbrynet, -gången, jäms med vattnet; vert d’s

F familjärt. P lägre språk. mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free