Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - éclectique ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
éclectique — 232 — écorner
éclectique, a.2 (s. m.) © eklektisk, -iker.
éclectisme, s. os. eklekticism,
éclipse*, astr. förmörkelse; fig. fördunkling ; feu à ~s blink-, blänkfyr; F faire une ~ hastigt försvinna (smita),
éclipser, 1:1,tr. förmörka; fig. fördunkla, öf-verglänsa, -träffa, undanskymma. s’~ förmörkas; fig. fördunklas; försvinna, hastigt aflägsna sig, stjäla sig bort, undan,
écliptique, a.2 (s.*) astr. ekliptisk, -ika.
éclissage, [[teknisk term]] järnv. skarfförbindning; boulon d’~ skarfbult.
éclisse*, kir. spjäla; [[teknisk term]] ribba; © ostkorg; 0 jämv. skärf järn; boulon d’o, skarfbult.
éclissement, spjälande &c.
éclisser, 1:1,tr. kir. spjäla; [[teknisk term]] jämv. binda med skarfjärn.
éclopé, ~e*, pp. (a.) F halt, linkande.
écloper, 1:23,tr. [[mindre brukligt]] göra halt[ande]. s’~ bli h.
éclore, 4:24,itr. [med être], [ut]krypa ur ägget, utkläckas; spricka ell. slå ut; fig. utvecklas, gry, framträda, uppenbara sig; faire ~ frambringa, bringa till mognad; le jour est près dagen gryr. éclOS. pp. (a.) af föreg,
éclosion*, utkläckning &c s. éclore.
éclusage, slussning.
écluse*, [[teknisk term]] sluss; kvarndam, dammlucka; ~ de chasse* inloppssluss; ~ de fuite* af-loppssluss; ~ des portes tournantes spol-sluss ; ~ sèche gruft. uppfordringsbur ]porte* d’~ slussport,
éclusée*, [[teknisk term]] slussning. écluser, 1:1,tr. slussa,
éclusier, ière*, a. sluss-; 5. slussmästare, -inna.
écobuage, [[teknisk term]] svedjande &c s. följ.
écobuer, 1:1,tr. [[teknisk term]] agr. flåhacka, svedja,
écœurant, ~e*, a. äcklig,
écœurer, 1:1,tr. betaga mod, vanl. väcka äckel, leda hos (vara vämjelig för); écœuré äfv. plågad af kväljningar, färdig att kräkas, écofrai ell. écofroi, [[teknisk term]] verkbord, skärbräde, écoinçon ell. écoinson, [[teknisk term]] hörnmöbel (-skåp), -sten ; en ~ hörn-,
écolâtre, ford. katedralskolans rektor.
école*, skola skrifves vanl. med stor begynnelsebokstaf när det är fråga om högre skolor) ; läro-, skolanstalt (institut, fakultet); skolastik, -iska filosofer; ~ [communle, primaire] folkskola; ~ des art. et métiers slöjdskola; ~ de commerce äfv. handelsinstitut; ~ de droit juridisk fakultet; ~ d’équitation* ridskola, -institut; ~ cle médecine* medicinsk fakultet; ~ militaire krigsskola; ~ de natation* simskola; ~ navale sjökrigsskola; ~ normale a) seminarium; b) högskola för blifvande lektorer o. d. ; ~ supérieure de guerre* krigshögskola; faire ~ 0m artist etc. bilda skola; faire une ~ spelt, glömma markera; fig. F göra en bock ; faire l’~ [[militärisk term]] skjuta till måls med kanoner ; faire l’~ buissonnière skolka; maître d’~ [folk]skollärare; ce cheval] a de l’~ är väl inriden ; ~ bâtiment vanl. vaisseau-~ skolfartyg,
écolier, ière*, skolgosse, -flicka, studerande, lärjunge, elev; fig. nybörjare, -begynnare; notre ~ ibl. vår unge herre ; faire une faute d’~ fig. F visa sin oförmåga, göra en grof bock; prendre le chemin des ~s taga (gå) längsta vägen; gibecière* ell. sac d’~ skolväska; F malice* d’~ pojkstreck,
écolletage, [[teknisk term]] kopparslag, svepning,
écolleter, 1:7,tr. [[teknisk term]] svepa,
éconduire, 4:12,tr. höfligt af-, ut-, bortvisa, afspisa (utleda), göra sig kvitt, af med; gifva afslag,
économat, förvaltares syssla; chef de Voj förrådsförvaltare,
économe, a.2 sparsam, hushållsaktig, om sig; s.2 hushållare, -erska; förvaltare, syssloman (gårdsfogde); skaffare,
économie*, sparsamhet, hushållning, -hållsak -tighet, ekonomi ; besparing, sparpenning; fig. planmässig, ändamålsenlig anordning en. inrättning, ändamålsenlighet; en byggnads inre indelning; avoir de l’~, vivre d’[avec) ~, entendre l’~ vara sparsam, lefva sparsamt; faire des äfv. spara [sur på]; se chandelle*; iv domestique hushållning; ~ politique ell. [[mindre brukligt]] sociale nationalekonomi,
économique, a.2 © hushålls-; ekonomisk, sparsam, hushållsaktig, besparande,
économiser, 1:1,tr. (itr.) hushåll. [med], [sparsamt] förvalta, [inbe]spara, göra besparingar [af] ; vara rädd (mån) om tiden etc.
économiste, statsekonom,
écope*, [[sjöterm]] öskar, -fat.
écorce*, bark; skal p. citron o. d. ; fig. yta (sken); ~ de bouleau näfver; l’~ du globe jordskorpan; ~ de lin bast p. lin ; ~ à tan garfvarebark. Se doigt.
écorcer, 1:12,tr. af barka, [af] skala,
écorché, ~e*, pp. (a.) flådd &c s. följ. ; sadelbruten; her. röd; s. m. konstn. »écorché».
écorchement, flående &c s. följ.
écorcher, 1:1,tr. draga skinnet af,fl. [af], af-skafva skinnet, barken på, skada p. ytan; kännas sträf i halsen; fig. F klå, skinna, preja (pungslå); rådbråka ett språk; les souliers m’ont écorché les pieds ärv. jag har fått sko-skaf ; ~ l’anguille* par la queue fig. F börja i galen ända; ~ l’oreille* fig. F plåga, skära i öronen; ~ le renard P ge öfver. s’~ rifva sig i skinnet, skafva skinnet af sig; få skaf-, rid- ell. liggsår o. d.
écorcherie*, åtelplats ; fig. F värdshus där gäster skinnas; skinneri.
écorcheur, [hud] af dragare, rackare; fig. F prejare, flåbuse.
écorchure*, skaf-, skrubb-, rid-, liggsår; hudlöst ställe.
écorner, 1:1,tr. af stöta hornen p. boskap, kanter, hörn på, aftrubba; fig. F förminska, in
* feminin. 2 maskul. och femin. © pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
