Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - égaré ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
égarer — 236 — élancer
seende; avoir ~ à taga hänsyn till, göra afseende på, fästa a. vid; avoir des pour qn visa ngn aktning, uppmärksamhet, hysa a. för, vara uppmärksam emot ngn; n’avoir pas d’ss, être sans ibl. vara obelefvad; eu ~ à med hänsyn till, i betraktande af; par ~ pour qn äfv. af undseende för ngn; ibl. för ngns skull; à lde med afseende på, hänsyn till, hvad beträffar ell. angår, beträffande, angående; ibl. emot; i förhållande till; à cet ~ i detta af-, hänseende, stycke; à mon ~ vanl. mot mig; à ous [les] i alla afseenden &c.
égaré, ~e*, pp. (a.) s. égarer; vilsekommen, villfarande; fig. förvirrad, virrig; brebis ~e borttappadt får; bouche om häst: dålig mun.
égarement, i eg. bem. © s. égarer; fig. förvillelse; ~ [d’esprit] sinnesförvirring,
égarer, 1:1,tr. föra vilse; fig. äfv. förvilla, vilse-, missleda; förlägga (tappa bort); ~ l’esprit à qn rubba ngns förstånd, göra ngn förryckt; je l’ai (on m. l’a) égaré ibl. det har förkommit, kommit bort för mig. gå, fara ell. råka vilse, förirra sig; komma (råka in) p. af-, villovägar; afvika från ämnet; förvilla sig, -villas; bli förvirrad [till sina sinnen]; komma bort, förkomma; sde son chemin ibl. tappa bort vägen,
égayer, 1:15,tr. muntra [upp], lifva (pigga) upp, roa, göra munter, glad [are], ljusare &c se gai; ~ le deuil lätta p. sorgen, s’fx, bli munter &c; muntra [upp] sig &c; s’~ aux dépens de qn ärv. göra sig lustig öfver ngn.
Egée, myt. Egevs ; a. geogr. la mer ~ Egeiska hafvet ell. Grekiska arkipelagen.
Égérie*, myt. Egeria. Égésippe,hist. Hegesippus.
égide*, egid (»stormsköld»); fig. äfv. skydd[~värn], beskärm, hägn. Éginard,hist. Eginhard. Égisthe,myt. Egistus.
églantier, bot. nypon-, vild törn[ros]buske.
églantine*, nyponblomma, vild törnros.
église*, kyrka; församling; ell. de l’~ äfv. kyrklig, kyrko-; Père de l’Église* kyrkofader; aller, être à Igå, vara i kyrkan; les gens d’Église* de andliga, prästerna,
églogue*, utter, eklog,
égoïsme, egoism, själfviskhet, egennytta.
égoïste, s. (a.)2, egoist[isk], själfvisk, egen-nyttig.
égorger, 1:10,tr. skära halsen af; sticka ihjäl, döda, mörda; nedgöra, nedsabla. s’~ skära halsen af hvarandra &c.
égorgeur, mördare &c s. föreg,
s’égosiller, 1:1, skrika (sjunga) sig hes, fördärfvad.
égout, aflopp, afloppstrumma, kloak; fig. tillhåll för pack.
égoutier, arbetare i kloak,
égoutter, 1:1,itr. ell. drypa, rinna af.
égouttoir, torkstege; ~ [de cuisine*] tallrikstege,
égoutture*, F [sista] skvätt.
Égra*, geogr. Eger.
égrapper, 1:1,tr. agr. afplocka bären på vin-drufsklase.
égratigner, 1:1,tr. rifva, rispa, klösa. s’~ rifva 8S sig ell. hvarandra,
égratignure*, skråma, rispa.
Ègre*, geogr. Eger.
égrenage, afplockande &c s. följ.
égrener, 1:4,tr. taga korn ell. frön ur, afplocka från klasen, repa; ~ son chapelet bedja sin rosenkrans. s’~ rinna ur, ©.
égrillard, ~e*, a. (s.) F lustig[kurrej, munter [ture, -gök],
égrisée*, [[teknisk term]] diamantpulver.
égriSer, 1:1,tr. [[teknisk term]] grof slipa diamanter,
égrisoir, [[teknisk term]] kärl för diamantpulver,
égrugeoir, [[teknisk term]] trämortel.
égruger, 1:10,tr. pulverisera; stöta [sönder],
égueulement, [[militärisk term]] skada i kanonmynning,
égueuier, 1:1,tr. skada halsen ell. pipen p. ett kärl. s’~ [[militärisk term]] skadas i kanonmynningen; fig. P s’~ [à force*] de crier skrika sig fördärfvad.
Egypte*, geogr. Egypten. Égyptien,~ne*, folkn. egyptier, -iska; zigenare, tattare, -erska.
égyptien, ~ne*, a. (s. m.) egyptisk[a språket],
égyptologue, vetensk. egyptolog,
eh, interj. åh! nå! ~ bien nå [väl], bevars, än sen etc.; mais men hvad för något?
éhanché, ~e*, a. s. déhanché.
éherber, [[teknisk term]] trädg. bortrensa,
éhonté, ~e*, a. oförskämd, skamlös, oblyg,
éhouper, 1:1,tr. skogsv. toppa träd.
eider, zool. ejder[fågel, -gås],
éjaculateur, a. m. utsprutande.
éjaculation*, fys. utsprutning.
éjaculer, 1:1,tr. utspruta.
élaboration*, beredande &c s. följ.
élaborer, 1:1,tr. bereda; fig. utarbeta. s’~/ beredas &c.
élagage, kvistning; afhuggna kvistar,
élaguer, 1:1,tr. trädg. [af]kvista; fig. förkorta, utgallra.
élagueur, en som kvistar &c s. föreg.
1. élan,zool. älg.
2. élan, ansats äfv. fig., språng, skutt; fig. flykt (af flyga); anfall, utbrott (ryck); [själs]rörelse; lyftning; (o); prendre son ~ taga sats; avec ou ibl. med värme ; il a (il lui prend) des de dévotion* stundom faller h. in i andakts-if ver.
élancé, ~e*, pp. (a.) [lång och] smärt (smal),
élancement, stickande smärta, sveda,s. följ. ; les»»s de l’âme* vers Dieu själens uppsvingande (lyftning) till Gud.
élancer, 1:12,tr. [[mindre brukligt]] kasta fram; itr. hugga (svida); le doigt m’élance äfv. det sticker (ibl. rister) i fingret p. mig. s’~ kasta, svinga
* feminin. 2 maskul. och femin. © pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
