- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
248

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - enlevure ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enlevure — 248 — enroulement

-snappa från]; från-, betaga [qc à qn ngn ngt]; eröfra; utplåna, taga ut, ur färg; fig. hänföra, -rycka, rycka med sig; hissa villigt, rappt; fig. fort uträtta; ~ le corps bisätta ngn ; ~ en fendant, en cueillant hugga, plocka bort; ~ avec la brosse, la lime, le rabot, etc. äfv. borsta, fila, hyfla etc. af ell. bort; ~  la pièce F göra slag i saken; ~ le palais F bränna i halsen; ~ [une scène spela med glöd etc. ; ~ les suffrages vinna bifall; c’était enlevé det var utmärkt etc. s’~ [upp]lyftas &c; lossna; s’~ par écailles* fjälla af sig.


enlevure*, [[mindre brukligt]] s. élevure*.


enller, 1:1,tr. [[teknisk term]] murar, förbinda stenar,


enligner, 1:1,tr. [[teknisk term]] afslikta.


enlizer, 1:1,tr. sänka {itr. ell.s’~ sjunka) i sand.


enluminer, 1:1,tr. färglägga; illuminera med färger; ~ la figure à qn gifva hög färg åt ngns ansikte. s’~ [le visage] sminka sig; F supa omåttligt, få brännvinsnäsa.


enlumineur, euse*, färgläggare, -erska.


enluminure*, färgläggning[skonst] ; illuminering med färger; groft kolorerad plansch,


ennéagone, geom. niohörning.


ennemi, ~e*, I. s. fiende [de till], ovän; les ~s ofta fienden. II. a. fientlig, ovänlig; fig. äfv. oblid; skadlig,


ennoblir, 2:1,tr. adla, förädla (upphöja). s’~ förädlas &c.


ennui, ledsnad (leda, trötthet); ledsamhet, tråk[ighet], obehag, besvär, bekymmer, oro, sorg; mourir cl’~ äfv. ledas ihjäl ; faire m. d’~ alldeles uttråka, tråka ihjäl; quel ~ s. ledsamt, odrägligt! &c.


ennuyant, ~e*, a. tråkig, ledsam, tröttande, tröttsam.


ennuyé, ~e*, pp. {a.) uttråkad &c; n>i. olustig,


ennuyer, 1:18,I. tr. tråka, trötta ut; göra ngn led [sen] vid ngt; göra tiden lång för ngn; cela finit par l’~det blef h. till slut för ledsamt; cela ennuie à la mort det är odrägligt [ledsamt, dödande tråkigt]; ah! çà, tu m’ennuies avec äfv. åh, hvad du är odräglig. II. opers., il m’ennuie de jag tycker det är tråkigt &c att. s’~ led[a]s [à mourir ihjäl], ha, få tråkigt, ledsamt; ibl. känna sig olustig; de äfv. vara (bli) trött, led vid, ledsen på; on s’ennuie äfv. här är ledsamt,


ennuyeux, euse*, a. (s.) © tråkig, ledsam (odräglig), långtrådig [människa],


énoncé, ~e*, pp. s. reij. ; m. framställning, uppgift.


énoncer, 1:12,tr. uttrycka, -tala, -säga, framställa, affatta; ~ fauxäga en osanning. s’~ uttrycka sig, -s &c.


énonciation*, uttryckande &c; uttryckssätt,


enorgueillir, 2:1,tr. göra (s’~ bli) hög-, öfver-modig, stolt [de öfver]. s’~ äfv. högmodas, -färdas.


énorme, a.2 ofantlig (oerhörd, förskräcklig); väldig, åbäklig; ibl. bastant.


énormément, adv. ofantligt &c.


énormité*, ofantlighet &c s. énorme; l’~ de l’outrage det oerhörda i förolämpningen,


énouer, 1:1,tr. [[teknisk term]] noppa tyg.


s’enquérir, 2:21, ~ de fråga efter, höra [sig om] efter, h. sig före, förfråga sig om, göra förfrågningar om, göra sig underrättad om.


enquerre, 4:22,tr. gam. för s’enquérir.


enquéte*, undersökning [sur om],ibl. besiktning.


s’enquêter, 1:1, F föråldr. s. s’enquérir ;; ne ~ de rien icke fråga efter (bry sig om) någonting,


enquis, ~e*, pp. af enquérir.


s’enraciner, 1:1, slå rot (rötter), [in]rota sig, rotfästa sig; enraciné inrotad, rotfast,


enragé, ~e*, pp. af enrager; a. galen [de qc efter ngt] ; ursinnig, rasande [contre på] ; F P manger de la vache slita ondt, en hund (lida nöd) ; s. F galning,


enrageant, ~e*, a. F som kan göra en galen &c.


enrager, 1:10,itr. F lida, förgås, rasa, bli, vara galen [de af]; ~ du mal de dents* ha den gräsligaste tandvärk; faire ~ qn göra ngn rasande; s. enragé.


enraiement, oftare enrayement, © s. följ.


enrayer, 1:15,tr. sätta ekrar i hjui ; läsa hjui; bromsa; F fig. hejda sig, hålla igen; afstanna.


enrayure*, [[teknisk term]] brinkhake.


enrégimenter, 1:1,tr. formera till, sätta i regemente; F värfva.


enregistrement, [in]registrering &c s. följ.; ©.


enregistrer, 1:1,tr. inregistrera; taga till protokollet: järnv. polettera.


enregistreur, s. ibl. registrator; a. själfregistrerande.


enrhumé, ~e*, pp. (a.) förkyld, snufvig; être ~ [du cerveau] ha snufva,


enrhumer, 1:1,tr. förorsaka snufva. s’~ få snufva, bli förkyld,


enrichir, 2:1,tr. rikta [de med], göra rik; pryda, utsmycka, [rikt] besätta [de med]. S’~ rikta sig, bli rik; à uoi s’est-il enrichi hvarpå (hur) har h. blifvit s. rik?; F un enrichi en uppkomling,


enrichissement, riktande &c s. föreg.; prydnad,


enrôlement, inskrifning i rullorna; ~ [volontaire] värfning.


enrôler, 1:1,tr. [[militärisk term]] införa, -skrifva i milorna, värfva. s’~ [volontairement] värfva sig (taga värfning).


enrôleur, [[militärisk term]] värf vare.


enroué, ~e*, a. hes. enrouement ell. enroûment, heshet; avoir un grand ~ vara mycket hes.


enrouer, 1:1,tr. göra hes. s’~ bli hes (hesna); s’~ [à force* de crier] äfv. skrika sig hes.


enrouiller, 1:1,tr. göra rostig; komma att rosta, s’~ bli rostig, rosta [sig, -s] &c; F förslöa, göra trög,s. s’encroûter.


enroulement, hoprullande &c s. följ. feminin. 2 masku!, och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free