Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - être ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
être — 264 — étuvement
mer han? quelle heure est-ce [qui sonne] hvad är det klockan slår, hur mycket är kl.? c’est dix heures* [qui sonnent] kl. slår 10; que serait-ce,s. hur skulle det gå om? qu’est-ce hvad är det, står på, fattas dig? ibl. hvad nu? n’est-ce pas är det icke så? det är ju så? icke sant? eller hur? motsvarar ofta ju,t. ex. tu viendras, n’est-ce pas du kommer ju (väl)? ne fût-ce que [parce qu’il est mort äfv. om ej för annat så; c’est à toi que, c’est toi à qui je parle det är till dig jag talar, till dig talar jag, dig menar jag; c’est à moi de parler det är jag som skall, jag bör tala; c’est à lui à ell. de le faire det är lis sak, tur (tillkommer, anstår h.) att göra det; cela est bien deui, de son caractère det är likt hm,hm likt; ce n’est pas de lui det är hm olikt; cela étant om ell. när s. är: c’est-à-dire det vill säga; nämligen. — il est det är, finnes, gifves etc. ; il est midi klockan är 12; à l’heure* qu’il est s. här dags; ~ för tiden ; il est d’un homme sage de det tillkommer en klok man att (det är klokt etc. att); il est de la justice det är rättvist; il est de toute justice de [que) det är ej mer än billigt etc. att; il n’est que de [s’entendre det är bara frågan om att; il n’est pas [supposable] que vous ne sachiez du vet nog, det är otänkbart (omöjligt) att du ej skulle veta; toujours est-il que emellertid, i alla fall [så] ; il n’est pas en moi de le faire det står ej i min makt att göra det; c’est un brave, s’il en futen. en est, icke fût) han om någon är tapper, om ngn är t. s. är det han; il est à désirer que det är önskligt, att önska (man måste önska) att. — i passé défini och sammansatta tempus begagnas os ibl. i betydelsen gå; avoir été rop loin ha gått förlängt; jefus retrouver mon ami jag gick och sökte upp (för att söka upp) min vän. 2. être,s. m. väsen [de], varelse; tillvaro,
étrécir, 2:1,tr. göra (s’~ bli) trängre, smalare,
étrécissement, afsmalnande &c, © s. föreg,
étreindre, 4:16,tr. hårdt tillbinda, -knyta; omfamna (krama),
étreinte*, omfamning &c s. föreg.; äfv. famntag,
étrenne*, nyårsgåfva (julklapp); handsöl; första bruk man gör af ngt; avoir l’~ de qc ibl. inviga ngt.
étrenner, 1:1,tr. ge i nyårsgåfva [qn de qc ngt åt ngn]; vara den förste som köper, gifver; itr. få in de första pengarna p. dagen,
êtres, pl., connaître, savoir les ~ d’une maison känna väl till ett hus och dess inredning,
étrésillon, [[teknisk term]] stötta, sträfva,
étrésillonner, 1:1,tr. sätta stöttor under, mot.
étrier, [stig]bygel, fotsteg; ~ pertridare; 0 ~ d’essieu axelband; F vin ell. coup de l’o, afskedsskål, färdknäpp; ferme sur ses sadelfast; avoir lepied à vara resfär-dig; fig. F vara p. god Väg att göra lycka.
étrière*, stegläder,
étrille*, hästskrapa.
étriller, 1:1,tr. skrapa, rykta; fig. F piska upp, prygla; preja,
étriqué, ~e*, a. F [för] snäf, kort etc.; fig. för knapphändig,
étrive*, [[sjöterm]] knäck i en ända; [amarrage en] ~ kryssbänsel.
étriver, 1:1,itr. ~ göra en kryssbänsel.
étrivière*, stigbygelrem ; fig. F donner les ~ à ge stryk, prygla,
étroit, ~e*, a. © trång, snäf, smal, knapp; fig. inskränkt etc.; ensidig; ~ amitié nära, innerlig vänskap; le cercle ~den trängre kretsen; justice sträng rättvisa; la voie ~ den smala vägen ; à l’esprit aux vues* ~ es trångbröstad; demeurer (être logé) à I’~ vara trångbodd, bo trångt; il estvit) à Voj det är smått ell. knappt för hm, h. har det smått, h. är i knappa omständigheter,
étroitement, adv. trångt &c se föreg. ; ibl. hårdt, tätt; ~ log. trångbodd,
étroitesse*, inskränkt-, trånghet &c; ©.
étronçonner, 1:1,tr. aftoppa, -hugga ända till stammen.
Étrurie*, geogr. Etrurien.
Étrusque, s.2 folkn. etrusker, -iska.
étrusque, a.2 etruskisk.
étude*, studie, -ium, studering, forskning; öfverläsning[srum] ; advokats kontor (affär) ; etyd; fig. äfv. diktan och traktan, sträfvan ; école* des hautes ~ högskola; la durée s ~ est de dix ans kursen drar 10 år; avoir de l’~ vara beläst, studerad; faire ses ~ studera, gå i [elementar]skolan ; avoir lecœur à l’~ studera, arbeta med [lif o.] lust etc.; mettre uneièce à I’~ instudera en pjes; la question] estmise à I’~ är, står under pröfning; maître d’~[s] tillsynings-man i skola.
étudiant, student, studerande; ~ en médecine* medicine studerande,
étudié, ~e*, pp. (a.) [ut]studerad &c s. följ.; tillgjord, konstlad; lannes ~es krokodiltårar.
étudier, 1:1,itr. (tr.) studera, forska [i]; läsa ell. spela öfver (på); lära, studera in; genomtänka, undersöka (utarbeta); ~ pour la licence läsa p. graden ; ~ ensemble gå äfv. i samma skola etc. studera sig själf; s’o, à beflita, vinnlägga sig om, göra sin flit med.
étui, etui, fodral; zool. täckvinge; ~ kapell för segel, tält o. d. ; ~ de chauffe* rökkapell på master och rår; ~ à compas ell. de mathématiques* cirkelbestick; ~ à aiguilles* nålhus.
étuve*, [finsk] badstuga; torkugn; ~ ~ à bordage baspanna; ~ de corderie* repsi. tjärna; sable d’~ torr sand.
étuvée*, stufning; stufvad kalf; mettre à l’~ stufva.
étuvement, stufning &c s. följ.
* feminin. 2 ruaskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. närmast niotsv. ©) oniskrifves. ©) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>