Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flagornerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flagornerie — 290 — fleur
flagornerie*, F lismeri, tassel.
flagorneur, euse*, F lismare, -erska; örontasslare, -erska.
flagrant, ~e*, a., en ~ délit p. bar gärning,
flair, väderkorn äfv. ag. F.
flairer, 1:1,tr. vädra [upp] äfv. fig.; lukta på; fig. F ärv. ana. snoka upp, ha (få) nys om je flaire un danger jag anar oråd etc.
flaireur, i F uttr. ~ de cuisine* ell. de table* matfriare.
Flamand, ~e*, folkn. flamländare, -ska.
flamand, ~e*, a. (s. m.) flamländsk[a språket],
flamant, zool. flamingo.
flambant, ~e*, a. flammande &c s. flamber; F tout ~ neuf splitter (spritt) ny.
flambe*, F = iris des marais. flambé. af flamber; a. svedd, flammig; F fig. förlorad, förstörd, kaputt; F c’est ~ äfv. det gick i putten ; F il est ~ äfv. h. har kommit p. kneken, kommer aldrig p. grön kvist mer (h. k. sig aldrig upp (före) igen),
flambeau, fackla, bloss; ljus, -stake; aux ~x vid fackelsken ell. facklornas sken; fackel-,
flamber, 1:1,I. itr. brinna [med låga] ; låga,
flamma, blossa; faire ~ le feu få veden att brinna bättre. II. tr. hålla för ell. öfver elden, röka, sveda; [[militärisk term]] artin- läska etc.
flamberge*, slagsvärd, pamp; F mettre ~ au vent, draga pliten,
flamboyant, ~e*, a. flammande (glödande) &c.
flamboyer, 1:17,itr. flamma, låga, blänka,
flamine, antik. offerpräst.
flamme*, låga, flamma; eld; veter. snäppare; ~ ~ [de guerre"] vimpel; ~[s] du ell. de Bengale bengalisk eld; s. feu; tout en ~s i ljusan låga; fascine* en ~s brinnande risknippa.
flammèche*, [flygande] eldgnista.
1. flan, [[teknisk term]] platt, plants.
2. flan,kokk. varm smårätt; äggtårta.
flanc, sida; poet. sköte; [[militärisk term]] flank;par le ~ droit höger om — vänd! battre du ~ 0m häst: hafva kvickdrag; F s. battre les äflas, anstränga sig [pour för att] ; F prêter le ~ à la critique utsätta, blotta sig för kritik, ge hugg p. sig.
flanconade*, fäktk. sidostöt.
Flandre*, geogr. Flandern,
flandrin, F räkel.
flanelle*, flanell; gilet de ~ äfv. © ylletröja,
flâner, 1:1. itr. flanera, gå och drifva,
flânerie*, flanerande, dagdrifveri.
flâneur, euse*, flanör; dagdrifvare, -erska.
flanquant, ~e*, a. [[militärisk term]] flankerande, bestrykande p. sidan; angle ~ strykvinkel,
flanquement, [[militärisk term]] flankering, bestrykning.
flanquer, 1:1,tr. [[militärisk term]] flankera [de med]; omgifva; F vara, stå p. sidan om; F P slunga, slänga, smälla till, ge ; F ~ qn à la porte köra ngn p. porten,s. ~ F P vräka sig; klifva [ner sig] ; s. ~ par terre* falla omkull.
flanqueurs, pl. [[militärisk term]] sidopatrull.
flaque*, [vatten]puss, pöl. flaquée*, skvätt. f laquer, 1:1,tr. slå vatten etc. p. ell. öfver.
1. flasque, a.2 © slapp, sladdrig; kraftlös, matt.
2. flasque,s. m. [[militärisk term]] artil>- lavett-, sidoplanka; ~ sidostycke af trappa etc.
flâtrer, 1:1,tr. bränna en biten hund i pannan,
flatter, 1:1,tr. smickra; smeka; ©; s. med blida ögon; ofta dölja sanningen för; behandla för varsamt, mildt, med flathet etc., lätt vidröra; [söka] lindra; angenämt beröra, göra ett behagligt intryck på, fröjda, förnöja; ibl. underblåsa; ~ le viée äfv. lägga hyende under lasten,s. ~ smickra sig [de med],
flatterie*, smicker.
flatteur, euse*, I. a. © smickrande (inställsam); smekande, -sam, ljuf; murmure ~ bifallssorl. II. s. smickrare, -erska.
flatueux, euse*, a. läk. orsakande väderspänningar.
flatuosité*, läk. väderspänning.
Flavien, hist. Flavianus.
fléau, [[teknisk term]] slaga, [slag]bom; vågbalans, -balk; Ag. [lands]plåga, plågoris, gissel; hemsö-kelse; bras du ~ vågar m.
flèche*, pil; [[teknisk term]] dragbom; [torn]spira, etc.; ~ topp af en stång ofvanför godsets påkrängning; brädsp. tunga; ~ de lard fläsksida; à ups de ~ med pilar; F faire ~ de tout bois ej lämna ngt medel oförsökt, begagna alla möjliga medel, uppbjuda allt för att lyckas ;T ne savoir de quel bois faire ~ icke veta sig ngn [lefvande] råd, vara alldeles rådlös.
flèche-en-cul [pl. -s-], ~ gaffeltoppsegel,
fléchir, 2:1,I. tr. böja (kröka); fig. beveka; ~ Ze[s] genou[x] devant qn böja knä, knäböja för ngn. II. itr. böja sig, -as; gifva efter, [gifva] vika, svikta; faire ~ böja; beveka,
fléchissement, böjning (krökning),
fléchisseur, a. (s.) anat. [muscle] ~ böjmuskel,
flegmatique, a.2 (s. m.) © flegmatisk, trög (lugn, säflig) [människa],
flegme, m. flegma, tröghet (lugn); avoir un (en. être d’un) grand ~ vara mycket flegmatisk. fléole* (ell. phléole*),bot. ~ des prés timotej [-gräs] = Phleum pratense L.
Flessingue*, geogr. Yliessingen.
flétan, zool. helgeflundra.
flétrir, 2:1,tr. göra vissen, komma att vissna, betaga ngn ell. ngt [dess] glans, färg, spänstighet, friskhet etc.; befläcka; jur. brännmärka äfv. fig. s. ~ [för]vissna, falna; förlora [sin] glans, färg
flétrissant, ~e*, a. brännmärkande (vanärande),
flétrissure*, förvissning; vissenhet; jur. brännmärke; fig. äfv. [skam]fläck.
fleur*, blomma äfv. fig., blomster; doft; la ~ de fig. äfv. det bästa, kärnan af; ~ de lis
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast niotsv. © oiiiskrifrcs. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
