- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
301

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frégate ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frégate — 301 — fripier


frégate*, [[sjöterm]] fregatt; zool. fregattfågel,


frein, betsel, tygel; järnv. etc. broms[inrättning]; fig. tvång, band, hållhake; rekylhämmare; ~ à mâchoires* klämskruf; serrer le ~bromsa; desserrer le ~öppna bromsen, klämskrnfven; mettre un ~ à sa langue styra sin tunga, hålla sin t. i styr; ronger son ~ fig. F svälja förtreten; c’est un ~ qui l’arrête det är ett band, en hämsko etc. p. h. ; sans ~ äfv. tygellös.


frelampier, F odåga, stackare, krake,


freiatage, frelatement, frelaterie*, förfalskning,


frelater, 1:1,tr. förfalska vin etc. fre låte ur, förfalskare.


frêle, a.2 bräcklig; fig. äfv. svag, klen.


frelon, [bål]geting,


freluche*, liten tofs.


freluquet, F glop, dansmästare etc.


frémir, 2:1,itr. rysa, skälfva; dallra, fräsa, puttra, susa, brusa, porla, sorla; cela fait s, cela est à faire ~ det kommer en att rysa, man ryser därvid (det är rysligt),


frémissant, ~e*, a. skälfvande &c s. föreg,


frémissement, rysning &c s. frémir; sus, sorl. -ande &c.


frêne, ask [träd].


frénésie*, ursinne, -ighet, raseri; fig. vansinne, vanvett.


frénétique, a.2 (s.) ursinnig, rasande, vild [människa], galning,


fréquemment, adv. [tidt och] ofta.


fréquence*, frekvens, tät förekomst, tätt upprepande, tallikhet, etc. ©; ibl. täthet; ~ du pouls pulsens hastighet; la ~ deses visites* hs täta besök,


fréquent, ~e*, a. tät, flitig, ofta före- ell. återkommande (vanlig, allmän) ; pouls] ~ hastig,


fréquentatif, ive*, a. (s. m.) gram. frekventativ [-t verb].


fréquentation*, [flitigt] umgänge, besökande; ~ des sacrements flitigt bruk af sakramenten.


fréquenter, 1:1,tr. (itr.) umgås [med], flitigt ell. ofta besöka; ~ les salons vara med (umgås) i. fina sällskap, förnäma kretsar; rue fréquentée [mycket] trafikerad (besökt) gata.


frère, broder, bror; kloster-, ordensbroder; s de pére et de mère* ell. ~ germain helbror; ~ de père ell. ~ consanguin halfbror [af samma far] ; ~ de mère* ell. ~ utérin halfbror [af samma mor] ; ~ d’armes* vapenbroder; ~ de lait di-, fosterbroder; faux ~ äfv. förrädare,


fresaie*, zool. tornuggla,


fresque*, frescomålning; à ~ [al] fresco.


fressure*, slakt. hjärtslag (inälfvor etc.).


fret, [[sjöterm]] f rakt ; prendre à ~ befrakta,


frètement, [[sjöterm]] [be]fraktning (uthyrning),


fréter, 1:2,tr. ~ [be]frakta; ibl. uthyra,


fréteur, en som uthyr sitt fartyg,


frétillant, ~e*, a. sprittande, sprattlande.


frétillement, sprittande, -ning &c s. rcij.


frétiller, 1:1,itr. spritta, sprattla ; ~ de la queue vifta med svansen; F la langue lui frétille h. har svårt att tiga; F les pieds lui frétillent det spritter i benen p. h.


fretin, småfisk, fiskyngel, gli; fig. F skräp,


frettage, [[teknisk term]] påkrängning af ringar ell. band.


frette*, [[teknisk term]] n af ring, band, pålsko.


fretté, se*,pp. s. följ.; a. herald. inflätad,


fretter, 1:1,tr. [[teknisk term]] beslå med ring ell. band, Sko pålar.


freux, zool. 1’åka = Corvus frugilegus L.


friabilité*, luckerhet &c s. reij.


friable, a.2 lucker, lös, spröd, som lätt smular sig.


friand, ~e*, a. (s.) F läcker[gom, -mun] (kräs-lig, -magad) ; fig. Ivsten etc. [de efter] ; morceau ~ god-, läckerbit; être ~ de äfv. fika efter.


friandise*, smak för läckerheter; s. pl. läckerheter, sötsaker, konfekt o. kakor etc.


Fribourg, geogr. Freiburg i Schweiz; ~-en-Brisgau Freiburg im Breisgau.


fricandeau, kokk. frikandå [de på].


fricassée*, kokk. frikassé [de på].


fricasser, 1:1,tr. kokk. frikassera; fig. P sudda bort (förstöra, bortkasta),


fricasseur, F dålig kock.


friche*, ouppbrukad jord, träde[sjord] ; être en ~ ligga i träde; laisser en ~ låta ligga i träde.


fricot, F P [mat] rätt, anrättning.


fricoter, 1:1, F P itr. äta godt ell. god mat; laga [god] mat. tr. fig. äta upp.


fricoteur, F P läckergom; marodör,


friction*, [in]gnidning; friktion,


frictionner, 1:1,tr. gnida, frottera (se ~ sig),


frigidité*, kyla.


frigorifique, a.2 fys. kylande, köld-,


frileux, euse*, a. frusen [af sig].


frimaire, tredje månaden i republikanska kalendern.


frimas, rim [frost]; saison* des ~ vintertid,


frime*, F P sken etc.; pour la ~ för syn. skull; ce n’était pas de la ~ det var ord och inga visor; il n’en a fait que la ~ h. låtsade bara.


frimousse*, F P ansikte, fysionomi,


fringale*, F plötslig känsla af hunger,


fringant, ~e*, a. yr, yster, ostyrig; pigg; F faire le ~äfv. vara sprätt,


fringuer, 1:1,itr. gam. dansa,


friper, 1:1,tr. F skrynkla ned ell. till; illa med-fara; förstöra (nöta, slita ut); F P förskingra, förslösa,s. ~ bli nedskrynklad &c.


friperie*, F [handel med ell. försäljning af] gamla (begagnade) kläder, möbler etc.; gammalt skräp ; klädstånd ; fig. on s. jeta sur sa s ibl. man gaf hm ell. han fick p. pälsen,


fripe-sauce (T), F P frossare; usel kock.


fripier, ière*, klädmäklare, -erska; la boutique* d’un ~ ett klädstånd.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free