Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fripon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fripon — 302 — fronde
fripon, ~ne*, I. s. skälm, tjuf; skurk; maître ~ äfv. stor lufver, sjipad karl; F [petit] ~ skälm[unge], skalk, odygdig unge etc. II. a. F skälmaktig, skälmsk,
friponneau, F liten skälm, skalk,
friponner, 1:1,tr. lura [qc à qn af ngn ngt] ; itr. bedraga, lura folk.
friponnerie*, bedrägeri, skälmstycke, skurkstreck,
friquet, ZOoi. pilfink.
frire, 4:19,tr. (itr.) kokk. steka[s], fräsa; faire ~ du beurre skira smör.
frise*, ark. fris; ett slags ylletyg ell. lärft; [[militärisk term]] fortcheval de ~ spansk ryttare.
Frise*, geogr. Frisland. frisé. (a.) krusad, -ig &c s. följ.
friser, 1:1, 1. tr. krusa, frisera; krusa ell. bränna håret p. ngn; F snudda förbi ell. vid; fig. närma sig, vara nära: fer à ~ frisertång; chou frisé kruskål; cela frise la pédanterie, etc. det stöter p. pedanteri etc; il a frisé la corde h. var p. vippen (värd) att bli hängd; h. höll p. att stryka med etc. II. itr. krusa ell. knollra sig, vara krusig [naturellement af naturen]; [[teknisk term]] boktr. dublera (smörja sig), se ~ krusa sig &c; krusa ell. bränna sitt hår; s. ~ la moustache avec les doigts vrida sina mustascher,
friseur, euse*, hårfrisör, -örska.
Frison, ~ne*, folkn. frisländare, -ska.
frisotter, 1:1,tr. F krusa (se ~ sig) smått ell. fint; ti dt och ofta frisera,
frisquette*, [[teknisk term]] boktr. remmika.
frisson, frossa, -brytning, -känning (frysning); rysning [de af]; ibl. prassel, skälfvande; avoir le ~ha fr.,ibl. frysa; j’en ai le ~jag ryser därvid, det kommer mig att rysa; donner le ~komma en att rysa.
frissonnant, ~e*, a. skälfvande &c s. frissonner.
frissonnement, frossbrytning &c s. frisson: il me prend un ~ fig. jag ryser,
frissonner, 1:1,itr. ha frossbrytningar &c se frisson; skälfva (darra) [de af]; rysa.
frisure*, krusning, frisering; frisyr; [[teknisk term]] noppning af kläde,
frit, ~e*, pp. (a.) stekt i panna; fig. F il est ~ det är slut, ute med hm. h. är illa däran etc.
fritillaire*, bot. kronlilja; ~ impériale kejsarkrona.
fritte*, [[teknisk term]] glasmateria, fritta, -ering.
fritter, 1:1,tr. [[teknisk term]] fritta gias.
friture*, stekning i panna ell. i flottyr ; flottyr (smör etc.); stekt fisk o. d.
frivole, a..2 © ytlig, fåfäng, flärdfull (lättsinnig), tom, intetsägande, andefattig; s. m. flärd etc.
frivolité*, flärd [fullhet], ytlighet &c s. föreg.; ibl. lappri etc.; faire de la ~ göra frivoliteter.
froc, munkkåpa; prendre le ~bli munk; F jeter le ~ aux ortiesquitter le ~gifva munkväsendet etc. p. båten.
frocard, F förakti. munk.
1. froid,s. köld, kyla; fig. äfv. kallsinnig-, liknöjdhet; avoir ~ frysa, vara kall [à om] ; il y a du ~ entre eux äfv. de stå i spändt förhållande till hv. ; F P il n’apas ~ aux yeux h. är inte rädd af sig; mourir de ~ äfv. frysa ihjäl; prendre F attraper un förkyla sig; il fait un ~ cuisant det är bitande kallt; par le ~ qu’il fait i denna kylan, kölden; fig. jeter du ~ sur afkyla; fig. F souffler le et le chaud etc. s. chaud.
2. froid, ~e*, a. © kall, kylig (kylande), sval; fig. kall[sinnig], stel, sluten, inbunden, liknöjd, -giltig; matt, utan värme ell. lif; avoir les mains ~es vara kall om händerna; battre ~ à qn mottaga ngn kyligt, visa ngn köld ; être ~ äfv. sakna lif; humeurs ~es skrofler; 0 ciseau à ~ kall-, bänkmejsel; cassant à ~ kallbräckt; battre à ~ kallhamra; il fait de l’enthousiasme à ~ hs hänförelse saknar den inre glöden o. d. : manger ~ äta maten kall.
froideur*, köld, kyla; kallsinnighet,
froidir, 2:1,föråldr. itr. ell. s. ~ svalna, kallna, bli sval, kall (vanl. [se] refroidir).
froidure*, köld, kyla; poet. vinter,
froidureux, euse*, a. gam. kall, kylig; frusen af sig.
froissement, stöt[ning] &c s. följ.; éprouver des ~s = être froissé.
froisser, 1:1. tr. stöta äfv. fig. ; gnugga; [till-] skrynkla; fig. kränka, komma för när etc.; être froissé vara stött, förnärmad; ibl. känna sig tillbakasatt, obehagligt berörd,s. ~ bli stött [de för, öfver],
froisseur, [[teknisk term]] rifvals.
froissure*, [skadaförorsakad af] stöt; skrynklor [de på],
frôlement, lätt vidrörande &c, © s. följ.
frôler, 1:1,tr. snudda vid, lätt vidröra,
fromage, ost; kem. underlag af eldfast lera för deglar; ~ fait gammal ost; ~ de cochon presssylta [af svinhufvud]; ~ à la crème grädd-ost, etc.; ~ glacé aux framboises* mandel-och hallonglass; ~ de Gruyère* schweizer-ost; ~ d’Italie* lefverkorf; fig. F entre la poire et le ~© vid desserten,
fromager, ère*, ostberedare, -handlare, ...erska; S. m. ostkar; ett slags utländskt träd.
fromagerie*, »osteri».
froment, hvete.
fromentacée*, a. bot. hveteartad.
fronce*, rynka, skrynkla,
froncement, rynkande, -ning.
froncer, 1:12,tr. rynka; s. ~ rynkas; bli skrynklig.
froncis, rynkning, -ighet; -ox-, faire un ~ äfv. rynka [à vid],
frondaison*, bot. löfsprickning, -verk.
fronde*, slunga; ett slags bindel; la Fronde hist. Fronden (Fronde-partiet).
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
