- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
305

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - futée ... - G

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fumer — 304 — futé

noire fig. griller; noirci de ~ äfv. nedrökt; il fait beaucoup de ~ ici det röker, är mycket rökigt här; s’en aller en ~ gå upp i rök.


fumer, 1:1,I. itr. ryka [in], osa; ånga, dunsta; fig. F P vredgas, harmas, vara ursinnig; la lampe fume äfv. det osar; le poêle (la cheminée ell. impers. ga, [[mindre brukligt]] il) fume det ryker in. II. tr. röka; agr. gödsla,


fumerolle*, fumaroi (gasvulkan),


fumeron, rykande eldkol, -brand,


fumet, arom, doft, lukt.


fumeterre*, bot. jordrök = Fumaria L.


fumeur, rökare; salon des ~ rökrum,


fumeux, euse*, a. rykande, rökig, osande; rusgifvande.


fumier, gödsel[hög], dynga; fig. F ce n’est que du ~ det är ingenting värdt etc. ; mourir sur un ~ dö i elände,


fumigation*, kem.,läk. rökning,


fumigatoire*, a. läk. rök[nings]-.


fumiger, 1:10,tr. kem. röka.


fumiste, kakelugnsmakare; fig. P skojare,


fumisterie*, © kakelugnsmakareyrke ; fig. P skoj, dåligt skämt, dålig vits.


fumivore, a.2 [[teknisk term]] rökförtärande; s. m. rökförbränningsapparat.


fumoir, kölna; rökrum, -hytt.


fumure*, agr. gödsling, gödning,


funambule, s.2 lindansare, -erska.


funèbre, a.2 lik-, begrafnings-, sorg[e]-; dyster, sorglig, hemsk; complainte* ~ döds-kväde; service ~ jordfästning,


funérailles*, pl. likbegängelse, begrafning,


funéraire, a.2 begrafnings-, lik-; ibl. graf-,


funeste, a.2 © olycksbringande, -diger, sorglig,


funiculaire, a. (s.) i uttr. [chemin de fer] ~ lin-, rutschbana.


funin, & otjäradt tågvirke,


fur, i uttr. au~ et à (ell. à et) mesure* efter hand, allt efter, i den mån [que som],


furet, en art vessla (Putorius furo); jouer au~ © [leka] gömma ringen; eg. F c’est un vrai ~ h. snokar upp ell. reda p. allt.


fureter, 1:9,itr. (tr.) jaga kaniner med furet; fig. F snoka [efter, upp],


fureteur, kaninjägare,s. föreg.; fig. F snok[are] ; ~ de nouvelles* nyhetsjägare,


fureur*, raseri, ursinne, -ighet (vrede), våldsamhet ; passion [de för] ; pl. utbrott af raseri &c; ibl. hänryckning; éclater (entrer) en ~ bli alldeles ursinnig; entrer,s. mettre en ~ äfv. börja rasa; avoira ~ de F äfv. ha en mani att ; faire ~ göra [stormande] lycka ell. furore (väcka stort uppseende),


furfuracé, ~e*, a. kliartad etc.


furibond, ~e*, a. (s.) rasande, ursinnig, förgrymmad [människa],


furie*, raseri; ibl. hetta; myt. (vanl. Furie*) o. fig. furie; entrer en ~ råka i raseri, bli ursinnig; dansa ~ de sonal, de la fièvre under värsta, häftigaste plågorna, febern.


furieux, euse*, a. (s.) © ursinnig, rasande (vild, förgrymmad, vred, häftig, våldsam); fig. F ryslig, förskräcklig, gräslig, hisklig, ohygglig, vådlig; fou ~ stormgalen; c’est un ~ h. är galen, en galning,


furolles*, pl. ett slags irrbloss, lys eld ar.


furoncle, läk. [spik]böld.


furtif, ive*, a. © förstulen, hemlig, lönlig; d’un pas ~ i smyg &c s. följ,


furtivement, adv. förstulet, i hemlighet, i smyg; entrer, sortir, s’en aller, monter, descendre, etc. ~ äfv. smyga (stjäla) sig in, ut, bort, upp, ned etc.


fusain, bot. benved; ritn. kol; dessin au ~ kolritning.


fusant, ~e*, a. som utvidgar sig.


fusarolle*, ark. äggstaf under ekinus.


fuseau, slända, spole; [knyppel]pinne; dentelle* au ~ knypplad spets; F jambes* de ~ ben smala som stickor,


fusée*, fuiispunnen spole; raket, [tänd- etc.]rör; svärmare; [[teknisk term]] snäcka i ur etc.; axelarm; [[militärisk term]] ~ [d’obus, de bombe*] brandrör [à évent med sidohål]; ~ cl’amorce* gesvindtrör; ~ percutante perkussionsrör; ~ ~ d’aviron i[[mindre brukligt]]t-ombordsända af åra; la ~ d’une vergue yttersta, nocken af ett rå; ~ à temps tidrör.


fuséen, artillerist som kastar raketer.


fuselé, ~e*, a. spolformig,


fuser, 1:1,itr. börja smälta,


fusibilité*, smältbarhet, fusible, a.2 smältbar,


fusiforme, a.2 vetensk. spolformig,


fusil, eldstål, -don; brynstål; [[militärisk term]] bössa, gevär; ~ à eux coups vanligare än ~ double dubbelbössa; ~ à pierre* flintlåsgevär; ~ rayé äfv. studsare; [la] baïonnette au bout du ~ med påskrufvad bajonett; anner son ~ spänna hanen p. sin bössa; coup de ~ bösskott; tuer qn d’un coup de ~ äfv. skjuta ihjäl ngn; gam. battre le ~slå eld.


fusilier, [[militärisk term]] »fysilier» ; särskildt en som genomgått skjutskola,


fusillade*, [[militärisk term]] gevärseld, -salfva.


fusiller, 1:1,tr. [[militärisk term]] arkebusera,s. ~ skjuta på hv.


fusion*, [samman]smältning, förening; en ~ äfv. i smält, flytande tillstånd; être, mettre en ~ smälta; opérer a ~ de s. följ.


fusionner, 1:1,tr. sammansmälta, förena, hopslå; itr. ell. s. ~ förenas &c.


fustigation*, spöslitning, -straff,


fustiger, 1:10,tr. ge spö, spöa; être fustigé få ell. slita spö.


fût, stock, skaft, handtag; sågställning etc.; vinfat; sentir le ~smaka af kärlet,


futaie*, [bois de haute] ~ högstammig skog, timmerskog,


futaille*, fat[gods] ; koiiekt. laggkärl,


futaine*, parkum.


futé, ~e*, a. F listig, slug, slipad, förslagen, klipsk.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free