Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grillade ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grillade — 323 — grognard
compensateur à ~ rostpendel; F être sur le ~stå som p. glödande kol, sitta som på nålar.
grillade*, halstrande, -ing, -adt kött; mettre à la ~ lägga p. halster.
1. grillage, [[teknisk term]] röstning ar malm; four[neau’] de ~ rostugn; méthode* de ~ rostningsmetod.
2. grillage, galler, -verk.
grillagé, ~e*, a. galler-.
grille*, galler, -dörr, -grind; staket; rost[yta] i eldstäder; herald. hjälmgaller; cheville* à ~ hack-, skarpbult.
1. griller,tr. (itr.) halstra, rosta äfv. om malm, griljera; steka äfv. om solen, F sveda, [för-] bränna; F ~ de längta, brinna af [längtan] att; F P en ~ uneöka en cigarett ell. pipa. se ~ blifva bränd, svedd.
2. griller, 1:1,tr. förse med galler, sätta g. för; F ~ une fille sätta en flicka i kloster; fenêtre grillée gallerfönster.
grillon, zool. syrsa.
grimaçant, ~e*, a. grinande; förvriden; skrynklig, påsig.
grimace*, grimas, grin[min]; skrädd. fult veck; ett slags knappnålsask; fig. förställning, hyckleri; faire des ~ äfv. grimasera; faire la ~ om kläder: s. följ.; fig. F äfv. bli lång i synen; fairela ~ à qn grina åt ngn, ge ngn sura miner. fairea ~ de hyckla, göra min af.
grimacer, 1:12,itr. grimasera, grina, göra fula miner; om kläder: falla i fula veck, i skrynklor, vara påsig, sitta skrynkligt,
grimacier, ière*, a. grinande, -ig; fig. hycklande; s. grinolle etc. ; fig. hycklare, -erska.
grimaud, F abcdarie; skolfux; skribler, klåpare.
grime, teat. [père] ~ löjlig gubbroll.
grimelin, [[mindre brukligt]] pojkbyting, -vasker. se grimer, 1:1,teat. mål. sig gammal,
grimoire, svartkonstbok; F mischmasch, hieroglyfer (kråkfötter); F c’est du ~ pour moi det är rotvälska för mig; F P savoir, entendre le ~förstå sig p. [det knepiga i] saken,
grimpant, ~e*, a. klängande;jniante ~ slinger-, klängväxt.
grimper, 1:1,itr. klättra [sur, auaut de upp i,p. ell. för]; klänga (slingra sig); F ~ six étages klättra (knoga, streta, knalla) uppför 6 trappor,
grimpereau, zool. trädrännare, -krypare = Certilia L.
grimpeur, euse*, klättrare, -erska; ~ pl. zool. klätterfåglar = Zygodactyii.
grincement, gnisslan, -ande, -ing &c s. följ.
grincer, 1:12,tr. (itr.) gnissla; om dorr: knarra, gnälla; ~ les (des) dents* gnissla med en. skära tänderna,
grincheux, euse*, a. F knarrig,
gringaler, F spinkig karl; eg. spelevink.
gringotter, 1:1,itr. (tr.) kvittra; fiS. F gnola, tralla, kvintilera.
1. griotte*, morell.
2. griotte*, röd- och brunflftckîg marmor,
griottier, bot. körsbärs- (egentl. morell)träd.
grippe*, F [[mindre brukligt]] nyck, fantasi, infall, vurm, hugskott; läk. snufva, influenza; avoir la ~ ha infl.; prendre qn en [[mindre brukligt]] s. prendre de ~ contre qn fatta en oförklarlig motvilja för ngn, hysa (en. intagas af) fördom mot ngn.
gripper, 1:1,tr. om kat. etc.: F gripa, hugga; om person: F knipa, snatta åt sig; F taga fast; 0 skära i; läk..face grippée skrynkligt ansikte; homme] grippé angripen af snufva an. influenza. s. «>/ om tyg: krympa ihop, skrynkla sig; F fatta fördom, motvilja,
grippe-sou [pl. ~s], F smutsig ockrare,
gris, ~e*, I. a. grå[hårig, -kall]; F pirum; il fait [un temps] ~ det är gråkallt; F faire öje mine à qn s. snedt p. ngn-, fonte ~ e nödsatt ell. grått tackjärn; cheval ~ pommelé skimmel. II. s. m. grått; ~ bussarongsdräkt; ~ de lin gredelint; petit-~ gråverk; porter du ~ ha grå[a] kläder; habillé de ~ gråklädd. III. 5.* i F P uttr. en voir de grises* ha stora ledsamheter; en faire voir de grises* à qn äfv. trakassera ngn p. alla möjliga sätt.
grisaille*, måin. grått i grått, etc.
grisailler, 1:1,tr. gråmåla; itr. gråna,
grisâtre, a.2 gråaktig.
griser, 1:1,tr. F göra pirum; fig. göra yr i hufvudet. s. ~ bli pirum.
griset, steglitsunge.
grisette*, förr simpel grå klädning; ~ FP flicka. ung kvinna af lägre stånd (tages vanl. i dålig bem.).
grisoller, 1:1,itr. som lärkan: drilla.
Grison, ~ne*, invånare i Graubünden; canton (pays) des ~ kantonen Graubünden.
grison, ~ne*, a. grå, -hårig, -sprängd; s. m. [vieux] ~ gråhårsman; F P åsna, boricka, © grålle.
grisonnant, ~e*, a. grånande, gråsprängd,
grisonner, 1:1,itr. gråna, blifva gråhårig, få grått hår.
grisou, s. (a.) bärgv. [feu] ~ grufgas.
grive*, zool. ~ [musicienne] tal-, sångtrast = Turdus musicus L. ; o,kokk. äfv. kramsfågel; F soul comme une ~ full som en kaja.
grivelé, ~e*, a. grå- och hvitspräcklig.
grivelée*, s. F smygvinst, oloflig vinst,
griveler, 1:5,tr. F smussla till sig; itr. göra sig hemliga sportler,
grivèlerie*, gam. F smusslande &c s. föreg,
griveleur, gam. F en som smusslar s. föreg,
grivois, ~e*, a. (s.) F frispråkare, -ig; grofkornig, mustig, plump.
Groënland, geogr. Grönland.
Groënlandais, ~e*, folkn. grönländare, -ska.
grog, grogg; ~ américain (chaud) © toddy.
grognard, ~e*, F a. knarrig (grälsjuk), knotande; s. »knarr», »brumbjörn»; F [[militärisk term]] veteran från Napoleon I:s tid.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
