Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - horreur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
horreur — 339 — ’hourque
äfv. spådom ]faiseur d’~s nativitetsställare; faire, dresser, tirer de qn ställa ngns horoskop (förutsäga ngns öden),
horreur*, fasa (förskräckelse, förfäran, skräck); afsky; une ~ F ngt ohyggligt, fasligt, gräsligt [fult etc.]; des äfv. gräsliga, ohyggliga &c saker (ord), -heter; avoir qc, qn en avoir ~ de qc, qn äfv. fasa för, afsky ngt, ngn ; être en ~ à qn vara en fasa &c för ngn ; faire ~ à qn väcka fasa, afsky hos ngn ; cela fait ~ äfv. det är gräsligt, fasligt; [plein] d’~ fasansfull, faslig &c; quel spectacle d’~ äfv. hvilket rysligt &c skådespel! figurez-vous] de m. situation hur faslig min belägenhet är (var, skulle vara etc.), det fasliga &c i min b.
horrible, a.2 © faslig, fasaväckande, gräslig, ohygglig, hemsk (förskräcklig etc.).
horripilation*, läk. feberrysning.
‘hors, prep., ~ de utom; utanför; [ut]ur, ifrån; upp[e] ur; ~ utom, undantagandes; ~ d’affaire* ifrån saken; utom all fara; se
cause*, etc. ; mettre ~ de cause* ibl. fritaga från skuld; ~ de chez soi borta, utomhus, ej hemma hos sig; ~ de combat ur stridbart skick, urståndsatt att strida; ~ de condition* utan tjänst, ur tjänsten; ~ ligne* öfverlägsen, makalös, oförliknelig; mettre la loi ställa utom lagen, förklara fågelfri; c’est ~ de prix det är oerhördt, öfvermåttan dyrt; det kan ej fås för pengar; «v de propos olämplig[t] etc.; ~ de service obrukbar, oduglig; ~ du service utom tjänsten; ~ de soupçon höjd öfver (fri för) misstanke; en tempst ~ de temps i tid och otid.
‘hors-d’æuvre ©, smårätt [utom räkningen], © smörgåsbord.
‘hors-du-montoir [utan pl.], le ~hästens högra sida.
Hortense*, dopn. Hortensia,
hortensia, bot. hortensia,
horticole, a.2 trädgårds-.
horticulteur, trädgårdsodlare, -mästare,
horticulture*, trädgårdsodling, -skötsel,
hosanna, hosianna; fig. F crier ~ jubla,
hospice, [välgörenhets]inrättning, [kloster]härberge; ~ des aliénés dårhus; ~ de la vieillesse gnbb-, änkehus.
hospitalier, ière*, a. gästfri, -vänlig; a. (s.) sjukvårds-, sjuk[hus]-; établissements nus sjukvårdsinrättningar, -anstalter; maison hospitalière © sjukhem 0. d.; [religieux]nu, [religieuse*] hospitalière ho-pitalit[er]munk, -nunna,
hospitalité*, gästfrihet, -vänlighet, -vänskap; donner à qn [be]visa ngn gästfrihet,
hospodar, hospodar.
hostie*, hostia; ibl. offer,
hostile, a.2 © fientlig, -t stämd [à mot]; ~ à l’homme äfv. människofientlig.
hostilement, adv. fientligt, såsom fiende, med fiendehand.
hostilité*, fientlighet; -ligt sinnelag; fiendskap,
hôte, esse*, värdshusvärd, -värdinna, -idkare, -idkerska; värd, -inna; s. m. äfv. gäst; pl. äfv. värdfolk; compter sans son ~ göra upp räkningen utan värden; être l’~ et l’hôtellerie* vara allt i allom,v. den som styr [och ställer],
hôtel, hotell, villa, hus, palats; ~ garni rum för resande, möblerade rum; l’~ des Invalides i Paris: Invalidpalatset (-hotellet); l’~ des Monnaies* Mynt[hus]et; ~ de ville* rådhus (-stuga); maître d’~ hofmästare; descendre à l’~ (dans un taga in p. [ett] hotell.
Hôtel-Dieu [pl. -s-], större sjukhus i Paris etc.
hôtelier, ière*, värdshusvärd, -inna.
hôtellerie*, [[mindre brukligt]] värdshus.
‘hOtte*, korg att bära p. ryggen ; 1’Ökfång, kåpa,
‘hOttée*, en korg [full],s. föreg.
‘Hottentot, ~e*, folkn. hottentott, -ska.
‘hottentot, ~e*, a. hottentottisk.
‘hotteur, eUSe , en sora bär korg p. ryggen.
‘houache, m. fa förlöparmärke p. logglina,
houari, [[sjöterm]] ett slags kustfartyg.
‘houblon, humle; perche* à ~ humlestör.
‘houblonner, 1:1,tr. lägga humle p. dricka etc.
‘houblonnière*, humlegård.
‘hOue*, hacka.
‘houer, 1:1,tr. (itr.) hacka [upp].
‘houille*, stenkol i flöts.
‘houiller, ère*, a. stenkols- ; bassin ~ stenkolsbäcken.
‘houillère*, s. stenkolsgrufva.
‘houilleur, stenkolsarbetare.
‘houilleux, euse*, a. geol. stenkolshaltig.
‘houle*, [[sjöterm]] dyning, hajning.
‘houlette*, herdestaf.
‘houleux, euse*, a. ~ mer houleuse upprörd sjö, haj sjö.
‘houlque, bot. tåtel = hoIcus l. ; ~ laineuse luddtåtel; ~ sorgho ell. à fourrage durra[korn], kafferkorn.
‘houp[p]ée*, liten toppig sjö.
‘hOUper, 1:1. tr. jäg. ropa p. sin kamrat.
‘houppe*, tofs, vippa; ~ à poudrer puder-vippa.
‘houppelande*, vid res-, öfverrock; slät rundskuren kappa utan ärmar.
‘houpper, 1:1. tr. knyta i. pryda ell. förse med tofsar; [[teknisk term]] kamma uil
‘houque*, s. houlque*.
‘hourailler, 1:1,itr. jaga med usla huudar.
‘houraillis, jäg., koppel usla hundar.
‘hourdage, [[teknisk term]] groft murverk, grof rappning.
‘hourder, 1:1,tr. [[teknisk term]] mura, rappa groft.
‘hourdis, [[teknisk term]] groft murverk.
‘houret, usel jakthund.
‘houri*, mohammedansk houri.
‘hourque*, [[sjöterm]] gam. hukare, -ert; nu: hoj.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
