- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
343

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - ici ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ici — 343 — ignorant


ici, adv. här, hit; ~ et là här och där, hit och dit ; ~ ... ibl. än ... än, den ena gången ... den andra; jusqu’~ ända hit; hit [in] -tills; märke i bok: dit; d’~ härifrån; härefter, från denna stund ; à uit jours 8 dagar härefter, om 8 dagar; d’~ à demain tills i morgon; par ~ härigenom, -för-bi, den här vägen; ~ près bär nästintill, bredvid.


ici-bas, adv. här nere, här i världen,


iconoclaste, kyrkohist. bildstormare.


iconographe, kännare af [antik.] bilder,


iconographie*, beskrifning pä, [antik.] bilder. .


iconographique, a.2 ikonografisk s. föreg iconolåtre,kyrkohist. bilddyrkare.


iconologie*, kunskap om [antik.] bilder,


iconomaque, motståndare till bilddyrkan,


iconostase*, i grekiska kyrkor: ikonostas (helgonbild).


icosaèdre, geom. ikosaeder (tjuguplaning).


ictère, m. läk. ikterus (gulsot),


ictérique, a.2 läk. gulsots-; som har gulsot; remède ~ medel mot gulsot.


idéal, ~e*, a. ideell; idealisk; inbillad, drömd; s. m. ideal,


idéaliser, 1:1,tr. idealisera,


idéalisme, idealism,


idéaliste, a. (s.)2 idealist; -isk.


idée*, begrepp, föreställning [de om]; tanke, idé [de på, om, till]; ibl. mening; on n’a pas d’~de, on ne s. fait pas une ~ de man gör sig intet begrepp &c om, kan ej tänka sig, har ingen aning om; j’ai une ~ d’avoir v. jag vill minnas att jag sett;j’air\j que jag [miss]tänker, föreställer mig, det kommer för mig etc. att; j’ai d’autres ~ là-dessus jag tänker annorlunda i den saken; quelle ~ avez-vous là hvad är det fölen idé? hvad tänker nipå! avoir dans l’~ ha fått i sitt hufvud, fått för sig (tänka); changer d’~ komma p. andra tankar, ändra åsikter; faire qc] à son ~ äfv. som man tycker, behagar etc.; 1’~ lui prit ell. vint de, il luivint à I’~ ell. en ~ de det föll h. in, h. fick den idéen att; il v. s. mettre dans I’~ äfv. han kommer att få i sitt hufvud ; on ne peut lui ôter ela de I’~ man kan icke få det ur hs hufvud ; ce n’est pas une mauvaise ~ äfv. det är icke s. dumt.


idem, adv. dito (id. = d:o).


identification*, identifiering; jur. igenkännande,


identifier, 1:1,tr. identifiera; jur. med säkerhet igenkänna ell. bevisa ngn,ngt vara den en. det som____ s’~ identifiera sig; bli enahanda, en och samma [avec med, som]; tänka sig in [avec i andra personers ställning] etc.


identique, a.2 © identisk; enahanda, en och samma; liktydig, likalydande,


identiquement, adv. identiskt,p. enahanda sätt.


identité*, identitet, enahanda beskaffenhet,


idéogramme, sinnebild; symbol.


idéographie*, ideografi, bild-, begreppsskrift,


idéographique, a.2 ideografisk,s. föreg,


idéologie*, ideologi, idélära.


idéologique, a.2 ideologisk,


idéologiste, oftare idéologue, ideolog,


ides*, pl. antik. idllS.


idiolâtrie*, själfförgudning.


idiomatique, a.2 idiomatisk, egendomlig för ett språk.


idiome, språkv, idiom, tungomål; teol. la communication des ~ Kristi naturers personliga förening,


idiopathie*, läk. primär sjukdom,


idiopathique, a.2 iäk. idiopatisk (primär),


idiosyncrasie*, läk. idiosynkrasi.


idiot, ~e*, a. idiotisk, fånig, sinnesslö, -svag; s. idiot; fåne, dumbom, stackare, våp.


idiotie*, s. följ.


1. idiotisme,läk. idioti, sinnesslöhet, -svaghet.


2. idiotisme,gram. språkegenhet,


idoine, a.2 gam. skicklig, duglig till],


idolâtre, a. (s.)2 afgudadyrkande; -are, -erska; afgudisk; afguda-; être ~ de afguda.


idolâtrer, 1:1,itr. dyrka afgudar, bedrifva afgudadyrkan; tr. afguda, göra till sin afgud. s’~ afguda sig själf, hvarandra,


idolâtrie*, afguderi, afgudadyrkan ; fig. äfv. afgudisk kärlek, dyrkan; aimer avecmi. [jusqu’]à 1’~ älska ända till afguderi, afguda.


idole*, afgud[abild, -abeläte] ; fig. [af]gud; idol; le culte, des ~ ~ afgudadyrkan; faire son ~ de l’argent göra penningen till sin gud.


Idoménée, myt. Idomenevs.


Idumée*, geogr. Idumeen. Iduméen, idumé.


idylle*, idyll (herdekväde).


Iéna, m. geogr. Jena. if,bot. idegran; vid illumination: trekantiglampställniug.


Ignace, hist. Ignatius.


igname*, bot. ignarn (yams).


ignare, a.2 (s. m.) F groft okunnig [människa].


igné, ~e*, a. eld-, elds-.


ignicole, a. (s.)2 [[mindre brukligt]] elddyrkande, -are.


ignition*, glödning.


ignoble, a.2 © nedrig, låg, gemen (simpel, skamlig), usel.


ignominie*, nesa, skam, skymf (vanära),


ignominieux, euse*, a. © neslig &c s. föreg,


ignoramment, adv. [[mindre brukligt]] af, med okunnighet,


ignorance*, okunnighet; ovetenhet [de om]; ibl. bock, misstag; par ~ af okunnighet; ovetandes, utan att veta det; être dans 1’~ de vara i okunnighet (okunnig) om; prétendre cause* d’~ jur. förebära okunnighet,


ignorant, ~e*, a. (s.) okunnig [de om, en, dans, sur uti] ; olärd, oupplyst; ovetande [de om] ; obekant [de med] ; j’en suis aussi ~ que l’enfant qui vient de naître jag vet ej mer därom än det barn som föddes i natt; c’est un ~ det är en okunnig människa; h. kan ingenting.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free