Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lange ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lange — 379 — lanterne
annat språk ~ (talar ur annan ton);; ce n’est pas là le on d’un patriote äfv. s. talar ej en fosterlandsvän,
lange, m. blöja; linda; enveloppé de svept i lindekläder, lindad,
langoureux, euse*, a. © smäktande, trånande, längtansfull; [[mindre brukligt]] matt.
langouste*, zool. = Palinurus vulgaris Låte.
langue*, tunga; språk, tungomål; ~ épaisse, grasse äfv. grötigt, skorrande [ut]tal; ~ maternelle (naturelle) modersmål; mauvaise ~ läk. ful tunga; fig. elak t.; c’est une mauvaise ell. méchante ~ dangereuse, ~ de serpent ell. de vipère* det är (h. har) en elak, giftigtunga; ouverte tjuf språk, »slang»; se carpe*, chien, coup; ~ de feu eldtunga; ~ de terre* landtunga; jordremsa; la confusion des ou ~ à la tour de Babel den babyloniska förbistringen; on ne s’entend pas, ] c’est la c. des det är en riktig språket]; quelle ~äfv. s. h. kan prata! hvad h. pratar! en sådan pratmakare, -erska! F liksom i alla följ. uttr. la ~ lui démange h. kan aldrig hålla munnen; la ~ lui v. toujours tungan går jämt p. h., tungan (munnen) står aldrig stilla p. h. ; s. ~ s’est embarrassée h. kunde ej få fram orden; la ~ lui à fourché h. missade sig; avaler (savoir garder), etc. s. mettre s. ~ dans s. poche hafva tand för tunga, kunna styra sin t.; avoiroif* à avaler s. ~ försmäkta af törst; ennuyeux à a. s. ~ dödande tråkig; il a bien de la la ~ bien longue, il ne saurait tenir s. ou h. har mål i munnen, kan ej hålla sin tunga stilla, hålla mun, b. har ej tand för tunga etc.; n’avoir pas de ou ej ha mål i munnen, vara fåordig, stum som en fisk; avoira ~ bien affilée ha en spetsig tunga; vara pratsjuk, ha godt munläder etc.; il a la (ell. c’est une) ~ dorée h. förstår att lägga sina ord väl (h. talar som en ängel); avoira ~ bien pendue ell. déliée ha lätt för att tala, ha mål i munnen, en talande tunga; dénouer, délier a ou à qn lossa ngns tungas band; donner de la ~ smacka åt hundar, hästar; jamais beau parler n’écorche la ~ tand för tunga anstår både gamla och unga, det skadar aldrig att vara höflig; montrer, tirer la ~ räcka ut tungan; s. mordre la ~ bita sig i tungan ; fig. äfv. ångra [de qc ngt] ; prendre ~ göra sig underrättad, skaffa sig upplysningar etc.; orientera sig, höra sig för; s. hur det (saken) går ell. gestaltar sig; pr. ~ avec qn öfverenskomma, aftala med ngn ; pr. la ~ de tala som; au bout de la ~ på tungspetsen ell. tungan; avoir qc sur [le bout de] la ~ just ha ngt [uppe] i munnen, ha ngt p. tungan ell. läpparna, langue-* ingår i många sammansättningar [hvarvid endast ~ antar piuraüsändeisel. Ex. : d’agneau kämpe [groblad] = Plantago media L. ; ~-de-bæuf oxtunga, -tungört = Anchusa officinalis; ~-de-bouc blåeld = Echium vulgäre L.; ~-de-carpe tandläkaretång ; gaffelfil, mejsel[hammare] ; ~-de-cerf mjältbräken = Scolopendrium officinarum Sw. ; ~-de-chat bot. brunskära = Bidens tripartita; zool. Tellina; Ou-de-cheval Ruscus hypogiossum ; ov-de-chien munkfnat = Cynogiossum officinale. ; ~-de-passereau fågelört = Polygonum avicuiare L. ; ~-de-serpent läketunga = Ophioglossum L. ; ett slags mussla; tandläkareinstrument; ~-de-vache vallört = Symphitum officinale L.,m. fi.
Languedocien, ~ne*, invånare i Languedoc,
languette*, [[teknisk term]] tunga, udd, tagg; klaff etc.; boktr. punkturspets ; broderie* en languettsöm.
langueur*, matt[ig]het, vanmakt, försmäktan-de; trånad, trängtan, längtan; les de l’âge ålderdomsskröplighet; ~ d’estomac försvagad måge; maladie* de ~ trånsjuka, tvinsot; plein de ~ = langoureux; être [tomber) en ~ försmäkta, vara trånsjuk, -matt, se languir; il y a dea ~ dans cet ouvrage detta arbete är mat. skrifvet,
langueyer, 1:16,tr. besiktiga tungan p. svin.
langueyeur, en som besiktigar tungan p. svin. ianguier, rökt svintunga,
languir, 2:1,itr. tyna bort, aftyna; försmäkta, täras [bort], u>i. pinas [de af] ; tråna [bort] ; ibl. längta [de att]; ~ d’amour äfv. vara äl-skogskrank; l’affaire*] languit går trögt, drar ut p. tiden; la conversation] languit går trögt, slappas af; cet arbre, cette fleur] languit torkar bort, vissnar; la nature] languit [pendant l’hiver ligger i dvala; le marché languit marknaden är flau ; tout languit äfv. allt ligger nere.
languissamment, adv. mat. &c s. följ.
languissant, ~e*, a. mat. (svag), trånande, tynande, [för]smäktande [de af]; ibl. längtande; handi. flau; être ~ s. äfv. languir.
laniaire*, a. (s.), [dent*] ~ huggtand,
lanice*, a. [[teknisk term]] bourre* ~ stoppull.
lanier, zool. faucon ~ ell. ~ des fauconniers slagfalk = Falco laniarius Sohl.
lanière*, [läder]rem, [pisk]snärt.
lanifère, a.2 naturv.ull[hår]ig, ullbärande; luden,
lansquenet, ford. tysk lansknekt; kortspel: lanter.
lantanier, bot. Lantana.
lanterne*, [gas]lykta, lanterna; ark. lanternin (torn); mek. trilla; ibl. griljerad loge; pl. fig. F snicksnack, sliddersladder, prat; ~ magique laterna magica; ~ marine skeppslykta; ~ sourde blindlykta; mettre à la
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
