Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - légitimer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
légitimer — 383 — lettre
ment ~ laga förfall. II. s.* laglott; P F äkta hälft.
légitimer, 1:1,tr. förklara för laglig ell. äkta (erkänna); ag. ibl. berättiga, rättfärdiga; faire ~ ses pouvoirs,s. commission styrka sin behörighet, visa sig vara rätt vederbörande.
légitimiste, a.2 o. s. poiit. legitimist, -isk.
légitimité*, laglighet &c s. légitime; äkta börd.
legs, legat, testamentarisk gåfva; faire un ~ de = följ.
léguer, 1:3,tr. testamentera (donera); fig. gifva ell. lämna i arf.
légume, bot. ärtbalja, skidfrukt; legym; pl. äfv. grönsaker; un ~ äfv. en portion grönsaker.
légumier, ière*, a. grönsaks-; 5. m. karott,
légumineux, euse*, a. (s.*) bot. ärt-, skid [frukts]-; [plantes] légumineuses ärtväxter = Leguminosæ.
Léman, geogr. le lac ~ Genèvesjön.
lemme, m. mat. lemma,
lemming, zool. lemmel = Myodes l.
lémures, pl. antik. vålnader,
lémurien, zool. räfapa, maki = Lemur.
lendemain, morgondag; le ~äfv. följande dag [-en], dagen efter ell. därpå; le ~ de son départ dagen efter hs afresa ell. sedan h. hade rest; le ~ matin morgonen därpå, påföljande m.; s. jour; du soir au ~ under natten [s lopp],
lendore, s.2 [[mindre brukligt]] F P drönare, »Trögelin», »trögbock».
lénifier, 1:1,tr. läk. lena upp; stilla, mildra,
lénitif, ive*, a. (s. m.) läk. lenande; mildrande ell. smärtstillande [medel]; fig.äfv.lisa[àför[. lent. a. © långsam, sen[färdig], trög [à med att] ; ibl. säflig; feu ~ sakta eld; poison ~ långsamt verkande gift; être d’esprit ~ v. trögtänkt, ha trög fattning; décharge ~e successiv urladdning,
lente*, s. gnet.
lenteur*, långsamhet &c s. lent; mettre de la ~ v. långsam [à, dans med, i]; avec ~ äfv. långsamt &c.
lenticulaire, a.2 linsformig, lins-; os ~ linsben; verre ~ äfv. patentglas.
lenticulé, ~e*, a., lentiforme, a.2 anat. s. föreg,
lentille*, bot. lins = Ervum lens L.; opt. lins; patentglas; unn. pendeiskifva; fys. pl. fräknar,
lentisque, bot. mastixträd = Pistacia lentiseus.
Léon, hist. Leo.
Léonard, dopn. Leonard, Lennart; ~ de Vinci Lionardo da Yinci.
Léonidas, hist. Leonidas,
léonin, ~e*, a. lejon-; pros. leoninsk.
léopard, zool. leopard.
Lépante, gecgr. le golfe de ~ Lepantoviken. lenas. zool. skäggmussla. Lépide ell. Lépidus,hist. Lepidus.
lépidier, bot. krasse = Lepidium l.
lépidoptère, s. m. (a.2) zool. [insecte] ~ fjäril.
lèpre*, spetälska.
lépreux, euse*, a. (s.) spetälsk.
léproserie*, sjukhus för spetälska.
lequel, laquelle* [pl. lesquels, lesquelles*], pron. rel. hvilken (som); interr. hvilken[dera].
Lerne*, myt. l’hydre* de ~ lerneiska hydran.
lérOt, zool., Myoxus nitela. les [pl. af le, la*],best. art. de; pers. pron. dem; s. le.
lèse*, a., crime de majesté* majestätsbrott, -förbrytelse; crime de fy-nation* högmålsbrott.
léser, 1:2,tr. förfördela; kir. skada,
lésine*, knusslighet, -lande, -el; d’une ~ incroyable oerhördt knusslig.
lésiner, 1:1,itr. knussla, vara knusslig.
lésinerie*, s. lésine* : faire une des ~s knussla.
lésineur, euse*, F knusslare, -lig människa,
lésion*, förfördelande, förfång; kir. skada, lésion ; ~ organique du cœur organiskt hjärtfel, |esse*,s. laisse*.
lessivage, bykning, -kläder &c s. följ. o. lessiver.
lessive*, lut [de cendres* ask-]; byk, -ande, -ning; -linne, byk-, tvättkläder; [[teknisk term]] klibets, dränk; utlakning; cuve* (cuvier) à ~ bykkar; avoir, faire la ~ ha tvätt, byk för sig, byka, laka; fig. faire une [forte]öra en stor förlust i spel ; couler la ~ byka, laka [kläder] ; envoyer à la ~ skicka (lämna) till tvättning, i tvätten ; mettre à la ~ byka etc. ; être anc de ~ v. nytvättad, nyss kommen ur tvätten ; F à laver la tête d’un More ell. d’unne, on perd s. ~ det är som att slå vatten p. gåsen,
lessiver, 1:1,tr. byka, laka, luta, utlaka,
lest, [[sjöterm]] ballast; ~ volant lämpningsb. ; faire du ~ intaga b. ; sur son ~ äfv. ballastad.
lestage, intagning af ballast,
leste, a.2 © rörlig, rask, flink, lätt, ledig; lätt utrustad; fintlig (fiffig, behändig); lättfärdig; ~ fin, smäcker; être ~ nfv. röra sig med ledig- ell. lätthet; känna sig ledig i röck etc.
lestement, adv. lätt [och ledigt] &c se föreg. ; ibl. hastigt och lustigt,
lester, 1:1,tr. ~ ballasta,s. ~ [l’estomac] F förse sig (äta),
lesteur, s. (a.) ballaststufvare; bateau ~ ballastfartyg,
léthargie*, läk. letargi, skendöd ; ag. dvala, försoffning,ibl. dåsighet.
léthargique, a.2 letargisk, dvallik; ag. äfv. försoffad, dåsig, sömnaktig, -sjuk.
Léthé, myt. Lete; l’eau* du ~ Letes böljor; il a bu de l’eau* du ~ fig. äfv. h. är glömsk,
léthifère, a.2 läk. död [bring] ande, dödlig,
lettre*, bokstaf; [[teknisk term]] boktr. stil, typ, bokstafs-puns ; fig. bokstaf[smening] ; bref, skrifvelse; fys. pl. äfv. vitterhet, litteratur; ~ de change växel; r. de créance* kreditiv; bout de ~ breflapp; corps de ~ boktr. kägel;
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
