- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
388

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - linger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

linger — 388 — lit

d’office* skänkhanddukar; ~ de table* duktyg; blanc rent linne, rena [tvätt]kläder; r. damassé ell. ouvré damastdräll; ~ fin fintvätt ; du sale äfv. smutsiga kläder ; ~ à laver tvättkläder ; ~ à barbe* rakduk ; compter son ~ räkna tvätten; ouvriere* en linnesömmerska; travailler en ~ sy linnesöm.


linger, ère*, lärftskramhandlare, -krämare, -krämerska; linnesömmerska,


lingerie*, lärfts-(lin)kramhandel, -bod; linnevaror; -söm; i kloster o. d., rum där linnet förvaras; ouvrière* en linnesömmerska,


lingot, bergsv. etc. göt, tacka, stång,


lingotière*, [[teknisk term]] gjutform för stänger etc.


lingual, ~e*, a. (s.*) anat. tung-; [consonne*] «■ve* tungljud, -bokstaf,


linguet, [[sjöterm]] pall i spel etc. (= élinguet).


linguiste, språkforskare, -lärd, -karl, -kännare, lingvist.


linguistique, s.* språkforskning, -vetenskap, lingvistik; a.2 språkvetenskaplig, lingvistisk.


linier, ière*, a. linne-, lärft-; marchand ~ lärfts-, linkramhandlare.


linière*, s. agr. linland, -åker.


liniment, läk. liniment.


linon, linong.


linot, ~te*. hämpling[shanne, -hona]; F tête* de ~ hönshjärna,


linteau, [[teknisk term]] tvärslå, -stycke ; dörrträ,


lion, ~ne*, lejon äfv. fig., -inna; ~ marin sjölejon; partage du ~ lejonpart, brorslott; Richard Cœur-de-Lion R. Lejonhjärta,


lionceau, lejonunge.


Lipari, geogr. les îles* ~ Lipariska öarna,


lippe*, F för tjock underläpp; faire sa ~, une vilaine ~ hänga läpp,s. sur ut. lippåe*, F en mun full, munsbit; il a eu là une franche ~ h. fick sig ett godt (ordentligt) mål för intet; chercheur de franches ~s snyltgäst.


lippitude*, läk. surögdhet.


lippu, ~e*, a. (s.) F tjockläppig; c’est un gros h. har tjocka läppar,


liquation*, metallers segring.


liquéfaction*, kem. smältning, smält tillstånd; ~ des vapeurs* ångors kondensation,


liquéfiable, a.2 kem. smältbar,


liquéfier, 1:1,tr. [komma att] smälta,s. ~ smälta; kondenseras,


liqueur*, flytande ämne, vätska; likör; [[teknisk term]] färg. beta; fortes starka drycker; ~ fraîche läskedryck; ~ bénédictine munklikör.


liquidambar, bot. styrax (storax).


liquidateur, a. (s.) [commissaire] ~ utredningsman, administratör,


liquidation*, jur. utredning, administration; sluträkning &c s. liquider.


liquide, I. a.2 (s.*) flytande, smält; ograverad; [consonne*] ~ flytande bokstaf, likvid (1, m, n, r); la plaine le ~element det våta elementet; clair (sec) et. ~ i ren behållning. II. s. m. vätska, våtvara.


liquider, 1:1,tr. utreda, uppgöra, likvidera, [af]betala, gälda,s. ~ betala sin[a skuld [er] [avec qn till ngn],


liquidité*, egenskap att vara flytande &c se liquide; flytande tillstånd,


liquoreux, euse*, a. [för] söt, -aktig.


liquoriste, likörfabrikant; marchand © krö-gare.


lire, 4:35,tr. läsa [innantill],ibl. föreläsa för]; göra afläsning p. instrument; ~ le grec läsa grekiska; avoir beaucoup lu äfv. vara beläst; s. faire ~ qc låta ngn läsa [upp] ngt för sig; on lit [dans le journal det står [att läsa]; malaisé à ~ äfv. svårläst; qu’on n’a paslu, sans l’avoirlu, sans être lu äfv. oläst. s. ~ [kunna] läsas. I i ron,s. lérot.


lis, bot. lilja; la fleur de ~ den franska liljan; teint de ~ liljehvit hy.


Lisbonne*, geogr. Lissabon (Lisboa),


liséré, kant[band], gans (snodd), näsduks- etc. bård.


liseron, bot. vinda, vindelört = Convoivuius l. ; ~ des champs åkervinda = c. arvensis l. ; grand ~ skogsvinda = C. sepium L.


liset, bot. = grand liseron o. liseron des champs.


Lisette*, dopn. Lisa.


liseur, euse*, F en som läser, ...läsare, -erska.


lisible, a.2 © läslig, -bar; cela n’est pas ~ äfv. det kan ej läsas,


lisière*, list, kant, stad; ledband äfv. fig.; gräns, bryn, åkerren; mener qn à ( [[mindre brukligt]] par) la ~ föra ngn i ledband ; chaussons de ~ lappskor,


lissage, [[teknisk term]] polering; boktr. lissering.


1. lisse, a.2 slät (jämn, glatt); om gevär etc. slätborr ad.


2. lisse*, [[teknisk term]] solf; fil à ~ solftråd.


3. lisse*, ~ list kring fartyg; ~ de vibord råhult.


lissé, ~e*, pp. af följ.; s. m. segt socker etc.


lisser, 1:1,tr. släta; [[teknisk term]] äfv. glätta (glanska), polera, lissera; öfverdraga med socker,


lisseur, euse*, [[teknisk term]] en som glättar &c s. föreg,


lissoir, [[teknisk term]] poler-, glättsten ell. -ben; [tonne-]~ polercylinder.


liste*, lista, förteckning [de på]; ~ civile civillista; fermer la ~ stå sist p. listan,


listeau, [[sjöterm]] list, sugband på båt. listel [pl. listeaux], ark., mindre list.


liston, herald. devisbindel ; s. listeau.


lit, säng, bädd (läger); ~ midtel-, hufvudfåra af ström, vind etc. ; [[teknisk term]] bädd, [under]lag, lager, flo, hvarf; ligg p. en sten; un ~ de camp, de cantine* en tältsäng; ~ de plume* bolster; magasin des militaires möbel- och säng-servismagasin; être au ~ ligga [i sängen, till sängs] ; garder le ~ligga till sängs, vara sängliggande; s. mettre au ~ gå till sängs, lägga sig; faire le ~bädda [sän


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free