- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
406

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - marionnette ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marionnette — 406 — marron


marionnette*, marionnett; pl. äfv. -teater.


Mariotte, fys. la loi de ~ mariotteska lagen; la tache de ~ blinda fläcken,


marital, ~e*, a. © äktenskaplig, som tillkommer [den äkta] mannen,


maritalement, adv. äktenskapligt, som man och hustru, som äkta man.


maritime, a.2 sjö-, hafs-, kust-, [belägen] vid kusten; sjöfarts-, -idkande; hörande till sjöväsendet; maritim; population* ~ äfv. skärgårdsfolk; vocation* ~ kallelse, lust för sjön.


maritorne*, ful o. osnygg käring etc.


marivaudage, uppstyltad, förkonstlad stil, Marivaux’ maner,


marjolaine*, bot. mejram = origanum.


marii, ett siags gas, flor.


marmaille*, F barnskara, ungar.


Marmara*, geogr. la mer de ~ Marmarasjön.


marmelade*, marmelad, [frukt]mos; e» ~ F sönderkokt; fig. -krossad, etc. som en gröt.


marmenteau, a. (s.) [bois] träd till prydnad,


marmite*, gryta; geol. jättegryta, älfkälla; ~ de Papin äfv. kokmaskin; fig. la ~ est bonne [dans cette maison man lefver godt, får god mat. F cela fait bouillir la ~ det håller lifvet uppe, tjänar till lifsuppehället; F écumeur de snyltgäst,


marmiteux, euse*, a. (s.) F [[mindre brukligt]] ömklig [människa], stackare,


marmiton, kökspojke,


marmonner, 1:1, [[mindre brukligt]] F P = maronner.


marmoréen, ~ne*, a. marmorartad, -lik.


marmot, F [pojk]bvting, vasker, pys, barnunge »te* flickunge); föråldr. markatta; [[mindre brukligt]] trä-, stenfigurin; F croquer le ~stå och vänta länge,


marmottage, F mumlande, mummel,


marmotte*, I. zool. murmeldjur. II. F s. marmot.


marmotter, 1:1,tr. F mumla [i skägget],


marmouset, grotesk figur; skämts. F [pojk]byting, ful barnunge; [[teknisk term]] ett siags brandjärn.


marnage, agr. märgling.


marne*, märgel; ~ à fouler valklera.


marner, 1:1,tr. agr. märgla, göda med märgel,


marneux, euse*, a. märgelaktig, -artad, -blandad.


marnière*, märgelgrop, -graf.


Maroc, geogr. le ~Marocko.


Marocain, ~e*, foiku. marockan, -ska.


marocain, ~e*, a. marockansk.


marolles, ost från Marolles i norra Frankrike.


maronite, a. [s.)2 kyrkoh. maronit, -isk. ’


maronner, 1:1,itr. (tr.) F P mumla [i skägget], knota, grumsa.


maroquin, s. (a.) [[teknisk term]] marokäng, saffian; papier ~ saffianspapper.


maroquiner, 1:1,tr. [[teknisk term]] bereda till (ell. göra likt) saffian ell. marokäng,


maroquinerie*, [[teknisk term]] saffian(marokäng)beredning, -fabrik.


maroquinier, [[teknisk term]] saffiansgarfvare, -fabrikör.


marotique, a.2 utter, marotisk, i Marots stil.


marotte*, hofnarrs staf, spira; F käpphäst, vurm.


1. maroufle,m. rerakti. lymmel, slyngel.


2. maroufle*, [[teknisk term]] ett siags målarlim.


maroufler, 1:1,tr. måi. belägga, fodra med väf.


marquant, ~e*, a. markerad; i ögonen fallande, utmärkt, framstående, af rang ; cartes ~s hufvudkort etc.


marque*, [känne-, födelse-, bränn-, bo-, fabriks- etc., ~ land]märke; äfv. ärr [de petite vérole efter smittkoppor]; handi. äfv. chiffer; 0 stämpel; [känne-, tjänste]tecken [de till, på]; vedermäle, bevis [de af, på]; [spel]mark; lettre* de ~ kaparbref; portera ~ d’un coup ha (bära) märke efter ett slag; faire porter les à qn märka ngn; il en porte les fig. F h. bär syn försågen; de ~ betydande, framstående, af rang.


marqué, ~e*, pp. (a.) märkt; utpräglad &c se följ.; i ögonen fallande, tydlig, uppenbar; ~ de petite vérole koppärrig; être ~ au front, etc. ärv. ha ett märke (ärr) i pannan; être né ~ ha födelsemärke; ~ au bon coin fig. af bästa slag, förträfflig etc.


marquer, 1:1, 1. tr. [ut-, bränn]märka, stämpla; ibl. göra (ge), sätta märke i etc.; lämna märke ell. spår efter sig [på, i] ; angifva, be-, upp-, anteckna; markera, [an-, be-, ut]visa, bestämma; ibl. meddela; uppsticka linor etc.; ~ le pas göra p. stället marsch; ~ le point afsätta besticket. II. itr. i vissa uttr., t. ex. cela marquerait trop F det skulle märkas (synas) för mycket, väcka för mycket uppseende etc.; cethomme] ne marque point gör sig ej bemärkt; rien qui marque ingenting utmärkt, etc.


marqueté, ~e*, a. [[teknisk term]] fläckig, tigrerad ; parquet ~ parkettgolf med inläggningar,


marqueter, 1:7,tr. [[teknisk term]] göra fläckig, tigrera; göra inläggningar i. marqueterie*. [[teknisk term]] inlagdt arbete, inläggning; fig. litterärt plockgods.


marquette*, kaka jungfruvax.


marqueur, [[teknisk term]] stämplare ; i spei : markör,


marquis, ~e*, markis, -inna; ibl. ung sprätt, snobb.


marquisat, markisvärdighet, markisat.


1. marquise*, markisinna.


2. marquise*, [[teknisk term]] markis; soltak af tältduk etc.


Marquises*, geogr. les [îles*] ~ Marquesasöarna.


marraine*, gudmoder, gudmor (fadder); êtrela ~ de äfv. stå fadder åt.


marri, ~e*, a. föråldr. bedröfvad, ledsen. 1. marron,I. s. ätlig kastanje; [[militärisk term]] »ten bricka använd för kontrollering af poster etc.; ~ d’Inde* [häst]kastanje; filés gräddskum med kastanjepuré ; s. servir de la patte du chat pour tirer les du feu ibl. låta ngn krafsa kastanjerna ur elden för sig (skjuta ngn framför sig). II. a. oböji. kastanjebrun (-färgad).


* feminin. 2 maskul. och feuiin. © pl. lika. © närmast niotsv. © omskrifves. © adr. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free