Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - masseur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
masseur — 408 — matinée
masseur, euse*, läk. massör.
massicot, gul blyoxid, blygult; ~ massif blyprotoxid.
massier, stafbärare (pedell).
massif, ive*, a. © massiv (tät, tjock, fast, tung); fig. tung, klumpig; s. m. grundmur, etc.; ibl. bäddning; bergmassa, -grupp, -system.
masscque*, [[teknisk term]] mindre smältstycke, massorah* ell. massöre*, utter, massöra,
massorète, utter, massöret,
massorétique, a.2 utter, massöret-, -isk.
massue*, stridsklubba; coup de ~ fig. dunderslag.
mastic, [[teknisk term]] mastix; [sten]kitt.
masticateur, [[teknisk term]] tuggmaskin; knådkvarn för rå kautschuk.
mastication*, tuggande, -ning.
masticatoire, a.2 (s. m.) [ämne] som tuggas.
mastigadour, gam. veter. tuggträns för hästar.
mastiquer, 1:1,tr. kitta.
mastodonte, zool. mastodont.
mastoïde, a 2 anat., i uttr. apophyse* ~ processus mastoideus p. tinningbenet,
mastoïdien, ~ne*, a. anat. mastoid- s. föreg,
masturbation*, själfbefläckelse. masulipatam ell. -atan, bomullstyg till näsdukar etc.
masure*, förfallen byggnad, ruckel.
1. mat, ~e*, a. matt, -slipad; om bröd: degig; 0 donner le mettre au ~ matta.
2. mat,s. (a ) spelt, matt; échec et ~ schack-matt äfv. fl ;. F.
mât, [[sjöterm]] mast; stång; ~ de beaupré bogspröt; ~ de corde* standare; ~ de charge* hissbock, lastbom, -mast; ~ de pavillon flaggstång; à s et à cordes* för topp och tackel; ~ de cocagne* majstång,
matador, F matador, storkaxe, -gubbe; faire le ~tro sig vara en kaxe etc.
mâtage, förmastning; resning af sax, stänger, åror etc.
matagot, rack (träkloss) föl- öfr. märsrån.
matamore, fig. F skräflare.
matassins, pl. ett slags gyckeldans, -are.
maté, Paraguay-te, maté.
matelas, madrass; ~ ~ de bois träbackning mellan pansarplåtar etc.
matelasser, 1:1,tr. [[teknisk term]] madrassera, stoppa,
matelassier, ière*, madrassmakare, -erska.
matelassure*, stoppning.
matelot, [[sjöterm]] matros; sjömansdräkt för barn etc.; d’avant (d’arrière) i eskader: fartyg närmast för (akter) om; ~ de pont däcksgast.
matelotage, sjömanskap, -konst; sjömaning,
matelote*, kokk. matelote [de saumon p. lax]; ala ~ äfv. p. sjömansvis, sjömans-.
1. mater, 1:1,tr. [[teknisk term]] matta, göra (slipa) matt.
2. mater, 1:1,tr. spelt, göra matt; fig. späka, utmatta; förödmjuka, nedslå, stuka. mäter, 1:1,tr. ~ förmasta, resa master, stänger etc. på.
mâtereau, [[sjöterm]] mindre mast; resmast vid förmastningsarbeten.
matérialiser, 1:1,tr. gifva en kropp åt, materialisera,
matérialisme, materialism,
matérialiste, s. (a.)2 materialist, -isk.
matérialité*, materialitet (kroppslighet),
matériaux, pl. [byggnads]material, -ier, byggnadsämnen ; fig. material (stoff, ämne, förarbete).
matériel, ~le*, a. © materiell; massiv (klumpig, grof); fig. äfv. trög; s. m. materiel; jarnv. ingénieur principal du ~ öfverdirektör för maskinafdelningen; inspecteur du ~ roulant kontrollerande maskiningeniör.
matériellement, adv. [i] materiellt [afseende] &c.
maternel, ~le*, a. © moderlig; möderne-, moders-; [du côté] ~ p. mödernet; langue ~le modersmål; oncle ~ morbror,
maternellement, adv. moderligt, såsom en (i egenskap af) mor.
maternité*, moderskap; les inquiétudes* de la ~ [hennes] bekymmer i egenskap af (såsom) moder; la Maternité barnbördshuset,
mathématicien, ~ne*, matematiker, -us.
mathématique, I. s. vanl. i pl. matematik; étui de ~ cirkelbestick. II. a.2 © matematisk.
Mathieu, bibl. [saint] ~ Matteus.
Mathilde*, dopn. Matilda.
Mathusalem, min. Metusalem.
matière*, ämne, materia äfv. läk.; material, stoff; rå, oarbetad massa; fig. äfv. sak, fråga; ibl. orsak, anledning [de, à till, att] ; pl. äfv. förråd; la ~ äfv. det materiella (jordiska); ~s premières råämnen, rudimaterier ; utiles a) nyttiga ämnen; b) [[teknisk term]] malmer; ~ d’or et d’argent guld- o. silfverplantsar ; boktr. ~ à rouleau valsmassa; la ~ d’un discours, etc. ämnet för ett tal etc.; table* des innehållsförteckning], register; entrer en ~ börja, öfvergå till sitt ämne, gå »in medias res» ; en ~ de i fråga om, med afseende p. etc.; en ~ de douanes* i tullfrågor; en ~ civile, criminelle i civila mål. i brottmål,
matin, I. s. morgon; förmiddag; le ~[på] morgonen, om morgnarna; à dix heures* du nw kl. 10 f. m. (på förmiddagen, morgonen); à une heure du ~ kl. 1 p. natten; ce ~ ärv. i dag p. morgonen, i morse: demain [au] ~ i morgon bittida; hier ~ i går morse; F un beau ~ en vacker dag; un de ces endera dagen; visite" du förmiddagsvisit; de bon ell. grand ~ tidigt [på morgonen], bittida; ~ et soir äfv. bittida och sent. II. adv. bittida, tidigt,
mâtin, bandhund, gård var[d]; F P filur etc.
matinal, ~e*, a. tidig[t uppe, uppstigen]; ibl. morgonfrisk; morgon-,
mâtineau, liten bandhund,
matinée*, morgon, förmiddag; matiné (förmiddagskonsert etc.); dans la ~ p. förmid
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
