Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - microcosme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
microcosme — 419 — milieu
microcosme, mikrokosm, värld i smått, liten v.
micrographie*, mikrografi.
micromètre, mikrometer.
micrométrique, a.2 mikrometer-, -metrisk.
Micronésie*, geogr. Mikronesien.
microphone, fys. mikrofon.
microscope, mikroskop (förstoringsglas); avec un ~ med ell. genom m.
microscopique, a.2 mikroskopisk,
microzoaire, infusionsdjur.
midi, middag, kl. 12 [på dagen]; middagshöjd, -tid; söder (sydliga länder); à l’heure* du vers les ~ vid middagstiden; en plein ~ midt p. ljusa dagen; s. étoile*; un quart en kvart till ett ell. öfver 12; ~ et demi half ett; être exposé au ~ ligga mot (åt) söder; F chercher ~ à quatorze heures* gå öfver ån efter vatten; vent du ~ sunnanvind; le ~ de l’Europe* södra Europa; le Midi Södern (södra Frankrike etc.).
1. mie*, malle, inkråm i bröd.
2. mie,föråldr. partikel [pas] ~ alls icke, icke ett grand.
3. mie*, [[mindre brukligt]] [förkortn. af amie*] föråldr. vän[inna].
miel, fig. F honung; doux comme ~ honungssöt; lune* de ~ smekmånad: on prend plus de mouches* avec du ~ qu’avec du vinaigre man kommer längre med godo än med ondo.
mielleux, euse*, a. © honungsartad, -söt; fig. äfv. sliskig.
mien, ~ne*, pron. poss. (s.) min, mitt; F [[mindre brukligt]] un ou ami en min vän, en v. till mig; le et le tien mitt och ditt; les~ ~ [de] mina; F j’ai bien fait des nunes" fig. jag har allt haft mina upptåg för mig, gjort galenskaper etc.
miette*, [bröd] smula; mettre en ous smula sönder,
mieux, adv. bättre, bäst; s. äfv. förbättring; aimer ~ tycka bättre (bäst) ell. mer (mest) om [att], hellre (helst) vilja (se) [que de än att]; aller ~ gå, må, vara bättre; être ~ vara (må) bättre; s. ell. taga sig bättre ut; valoir ~ vara bättre, bäst [att] ; ~ vaut en. il vaut ~ det är bättre, bäst, rådligare, -äst etc.; faire ~ göra bättre, bäst [de i att, om man etc.]; je ferais ~ de m. taire äfv. det vore bäst att tiga, om jag tege; faire ~ que äfv. öfverträffa; faire de son ~ göra sitt bästa,ibl. all sin flit; de son ~ ärv. på bästa sätt, efter b. förmåga,s. godt man kan,s. väl som möjligt; pour ~ dire rättare sagdt; être u ~ ensemble stå på bästa fot med hv. ; ce qu’ily a de ~ det bästa [som finnes] ; rien de ~ ingenting [kan vara] bättre; ~ que cela äfv. bättre upp! faute* de ~ i brist p. bättre; de ~ en ~ [allt] bättre och b.; F à qui ~ ~ i kapp; faire à qui ~ ~ äfv. kappas, öfver-bjuda hv. ; le ~ du monde, [tout] au on ne peut ~ äfv. alldeles utmärkt, förträffligt etc.; pour le ~p. bästa sätt, till det bästa etc.-, jusque-là tout ell. c’était our le t\,s. till vida var allt väl.
mièvre, a. (s.)2 © F själfsvåldig [unge]; om stil: tillgjord.
mièvrerie*, [[mindre brukligt]] mièvreté*, F själfsvåld &c s. föreg,
mignard, ~e*, a. © täck; oftare: fiipp, söt (tillgjord).
mignarder, 1:1,tr. F klema ell. kela bort; vara tillgjord etc. i sitt tai etc. s. ~ klema &c med sig.
mignardise*, finhet; sipp-, tillgjordhet etc.; en art nejlika; brodermignardis; ous* pl. smeksamt, lismande sätt ell. väsen,
mignon, ~ne*,I. a. © söt, täck, nätt, näpen; F argent ~ sparpenning; F péché ~ skötesynd. II. s. söt-, hjärtunge ; F älskling, favorit; [ma] ~e äfv. min lilla docka, stumpa etc. III. s. [[teknisk term]] boktr. half mittel (mignon); ett slags päron,
mignonnette*, ett slags [fini spets, nejlika, peppar, ~ ig noter, 1:1,tr. föråldr. F klema ell. kela med (se ~ sig),
mignotise*, föråldr. F klemande, kelande,
migraine*, svår hufvudvärk, migrän,
migration*, flyttning[ståg], [folk]vandring; les ~s des peuples folkvandringarna,
mijaurée*, F sippt, tillgjordtfruntimmer\ faire la ~ sjåpa sig, göra sig till.
mijoter, 1:1,tr. [ställa att] koka p. sakta eld en. sakta och jämnt; F klema, kela bort ell. med. s. ~ F [[mindre brukligt]] klema &c med sig; F P vara i görningen,
mikado, mikado i japan.
1. mil, räkn. endast i årtal: tusen.
2. mil,bot. hirs = vanl. millet.
milan, zool. ~ [royal] glada; ~ noir brun hök; pomoi. ~ blanc munvätepäron.
Milan, geogr., staden Milano.
Milanais, ~e*, folkn. milanes, -iska; le ~för hertigdömet, ~ provinsen Milano.
milanais, ~e*, a. milanesisk, från Milano.
mildew, oftare mildiou, ett slags sjukdom p. vinrankan.
Milet, geogr. Miletus.
miliaire, a.2 [s.*) anat.,läk. hirskornsliknande, miliar- ; [fièvre*] ~ miliaria ell. frisel.
milice*, [[militärisk term]] milis, beväring; fordom : krigskonst; fig. strid; les ~ célestes de himmelska härskarorna; tomber à la ou bli beväring,
milicien, [[militärisk term]] beväring[ssoldat, -karl],
milieu, midt [de på, i, af etc.]; medelväg; fys. medium; fig. ibl. ässe, element; omgifning, [umgänges]krets; [point] ~ medelpunkt; le juste ~ [den gyllene] medelvägen, lagom; tenir le ~vara (ligga, stå etc.) i midten ; tenir le ~ entre vara [ngt] midt emellan, v. ett mellanting emellan; il n’y a pas de ~ antingen eller, det finns ingen medelväg, ges intet [annat] val, icke ngt tredje; auF beau] ~ de midt [upp-, tit]i, ibland, under, på, igenom etc.; äfv. [i]bland, i; F ibl. trots; au ~ de la France* äfv. i mellersta
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
