Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mortaillable ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mortaillable — 429 — mon
mopîaillable, a.2 länsr. © lifegen.
mortaise*, [[teknisk term]] tapphål; ~ gatt i trävirke o. d.
mortaiser, 1:1,tr. [[teknisk term]] upptaga, -hugga tapphål, gatt i.
mortalité*, dödlighet.
morte-eau* ell. pl. mortes-eaux*, ~ dödvatten, -tid.
mortel, ~le*, a. (s. m.) © dödlig, -ande, döds-; ibl. lifsfarlig; dépouille ~le kroppshydda; notre vie ~ le vårt jordelif; deux fyles [heures*, lieues* två odrägligt långa,
mortellement, adv. dödligt &c, till döds.
morte-saison* [pl. -s-s], död säsong,
mortier, murbruk; mortel; [[militärisk term]] mörsare; ett slags hufvudbonad för vissa domare etc.
mortifère, a.2 dödsbringande, dödande,
mortifiant, ~e*, a. förödmjukande,
mortification*, läk. köttets bortfrätning; relig. späkning; fig. förödmjukelse, kufvande,
mortifier, 1:1,tr. göra mör; relig. späka; fig. förödmjuka; kufva. s. bli mor; fig. späka sig &c.
mort-né, ~e* [pl. ~s], a. dödfödd,
mortuaire, a.2 döds-, lik-; droits ~s begrafningsafgift; la maison ~ sorgehuset; drap ~ bårtäcke, -kläde; messe* ~ själamässa; registre ~ dödslista; extrait ~ utdrag ur dödslistan.
morue*, zool. torsk; handi. saltad torsk; ~ sèche stockfisk, gråsida; ~ verte gråsej; huile* de foie de ~ fisklefvertran; F queue* de ~ svart frack,
morve*, snor; veter. rots.
morveux, euse*, a. snorig; veter. rotsig: s. F slyngel o. d.
1. mosaïque, a.2 mosaisk, Mose.
2. mosaïque*,s. [[teknisk term]] mosaik; [ouvragede, en] ~ mosaikarbete; kokk. petite ~ aux confitures* rutig mörbakelse.
mosaïste, mosaikarbetare, -konstnär.
Moscou, geogr. Moskva.
Moscovie*, gam. geogr., storfurstendömet Moskva.
Moscovite, s.2 folkn. moskovit, -iska.
Moselie*, geogr. la ~ Mosel.
mosquée*, moské.
mot, ord; ibl. term, uttryck; yttrande; le äfv. det rätta ordet; le ~ de l’énigme*, etc. lösning p. gåtan; un ~ de latin ett ord latin; le ~ [de] réalisme ordet realism; ~ ~ du guet ~ de ralliement lösen; ~ d’ordre ord och lösen; fältrop; ~ de sympathie* deltagande ord; jeu de ~ ordlek; au bas ~ lågt räknadt; bon ~ vits, kvickt infall (kvickhet); diseur de bons ~ kvickhufvud ; F grands rys stora, högtrafvande ord; lâcher les grands ~s taga munnen full; F gros ~ grofva ord, grofheter, ovett; dire de gros ~ à vara grof, ovettig mot; en venir aux gros fys.äfv. råka i gräl; fara ut i hårda ord &c.] vara ovettig; avoir des ~s avec qn gräla med ngn; chicaner sur les ~s rida p. ord; dire un ~ säga, lägga ett [godt] ord [pour för]; sans ~ dire, sans dire ell. souffler ~ utan att säga ett ord; moltyst; ibl. svarslös; n’en dirai pas un ~ je n’en soufflerai ~ det skall icke komma öfver mina läppar; qui ne dit ~ consent den som tiger h. sam-* tycker; dire le ~et la chose kalla ngt (allt) vid dess rätta namn; pour dire (trancher) le ~för att tala rent ut (rent ut sagdt); F avoir son ~ à dire äfv. ha sitt ord med i laget; fig. s. donner le ~komma öfverens; ils s. sont donné le ~ äfv. de ligga i maskopi med hv.; un ~ [d’écrit] några rader, bud, besked ; faire un ~ des ~ vitsa; jeter desrys par hasard kasta fram ett löst ord; prendre qn au ~ taga ngn p. orden; s’enenir à son ~ blifva vid sitt ord etc., vid hvad man sagt; trancher le ~gifva ett afgörande svar; säga sin mening rent ut; le ~ pour rire skämt, roligt infall; il a toujours le ~ pour rire h. är alltid s. rolig, lustig, skämtar alltid; où est là e ~ pour rire äfv. hvad är det att skratta åt; à ces ~ vid, med ell. efter dessa ord; därefter, -på; [pour tout dire] en un ~ med ett ord, kort sagdt, korteligen etc.; F en un ~ comme en cent med ett ord s. godt som två; dites la chose en deux (peu de) ~s säg etc. det med (i) få ord ell. i största korthet, fatta dig kort; nous en dirons deux ~s demain äfv. vi skola tala därom, talas vid i morgon; entendre à demi-fy förstå halfkväden visa;par-ler à demi-ry de [blott] antyda; ~ à ~ ~ pour ~ ord för ord, ordagrann [t], efter orden; [traduction*] ~ à ~ öfversättning ord för ord.
motet, mus. motett.
moteur, trice*,s. m. upphofsman; mek. motor, drifvande kraft, drifkraft; fig äfv. driffjäder; a. rörelse-, drif-; force motrice äfv. verkande kraft,
motif, bevekelsegrund, skäl [de till]; motiv; ~ pl. jur. grunder; en faveur* du ~ äfv. för anledningens skull,
motion*, rörelse; pariam. motion (= förslag); fairea ~ de väcka motion cm.
motiver, 1:1,tr. anföra ell. gifva skäl för, motivera; ligga till grund för, leda till, föranleda.
motte*, torfva, koka, [jord]klimp; tufva; jordhög, kulle; ~ [à brider] barkkaka. se motter, 1:1,jäg. gömma sig bakom en tufva &c.
motteux, zool. stenskvätta = Saxicola oenanthe L. motu proprio, adv. själfmant, af egen drift,
motus, F tyst! inte ett ord! 1. mou (ibl. mol), mölle*,I. a, © mjuk, len, mör, vek; slapp; fig. äfv. flat, èfterlåten; trög, &c s. mollesse*; ibl. slak; blöt; ~ om fartyg: fallgil’ig. II. S. m. ~ bukt i en ände; avoir du r. vara slabb; prendre du ~ slabbna.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
