Fransk-svensk ordbok / 437 (1891) Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - né ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

né — 437 — Néhémie

gen, intet. ni ~ hvarken ... eller; ~ ... que icke annat (förr, mindre, oftare) än, först; blott, bara; n’est-ce (ce n’est) que cela? är det intet annat än, bara &^c det? cen’estque dans une heure det blir först om en timme ; il ~ fait que (en. il ~ cesse de) pleurer äfv. han bara gråter, gråter ideligen, h. gör ingenting annat än gråter; tu n’es qu’un brutal du är en riktig grobian ; le travail n’en va que mieux arbetet går s. mycket bättre; [depuis] que je ~ l’ai v. sedan jag sist såg h. ; ~ parler qu’au besoin icke tala oftare än nödigt är.


né, ~e*, pp. (a.) född; själfskrifven; r. poète född till skald; bien ~ af god släkt, härkomst, familj; fig. välartad, -sinnad; mal ~ vanartad, -ig; aveugle-~[e*] blind född; mort-né[e*] dödfödd; nouveau-ry[e*] nyfödd; premier-fy [pl. -s-s] förstfödd [son]; être l’ennemi-ty/ af naturen vara fiende till.


néanmoins, adv. icke desto (dess) mindre, likväl, -visst, dock.


néant, intet; ringhet, intighet; F ingalunda, icke alls,p. intetis; un homme de ~ en man af ringa härkomst, utan förtjänst o. d.; mettre à ~ tillintetgöra; jur. ogilla, upphäfva.


nébuleux, euse*, a. (s.*) molnbetäckt, -höljd; -diger, mulen äfv. fig.; astr. [etoile*] nébuleuse* nebulösa,


nécessaire, I. a.² © nödvändig [àör, de att], oundgänglig, nödtorftig; nödig, erforderlig; omistlig, oumbärlig; peu, pas ~ äfv. onödig; ce qui est ~ äfv. hvad som erfordras. II. s. m., le ~det nödvändiga &^c; necessär (skrin); le [strict] ~ äfv. det allra nödvändigaste, sin etc. nödtorft[iga bärgning, utkomst],


nécessairement, adv. nödvändigt[vis] ; ovillkorligt.


nécessitante*, a. teol. o. F tvingande; F de nécessité* ~ nödtvunget, af tvingande nöd.


nécessité*, nödvändighet, -tvång, nödvändig sak; nöd (armod); pl. äfv. nödtorft; behof; aller à ses ~ ~ uträtta sina behof; ~ n’a pas (point) de loi* nöden har ingen lag; faire de ~ vertu*öra en dygd af nödvändigheten; c’est une ~ de le faire, qu’il le fasse äfv. det är nödvändigt [för h.] att göra det; où est la ~ hvad behöfs det [de att]; il est,s. trouve dansa ~ de h. är tvungen, det är ett nödtvång för h. att; de ~ nödvändigt; les choses* de première ~ detallranöd-vändigaste, nödvändighetsartiklarna; par ~ af [nöd]tvång, därtill [nödd och] tvungen,


nécessiter, 1:1,tr. tvinga, nödga [à att]; göra [det] nödvändig[t för ngn] [à att], fordra,


nécessiteux, euse*, a. (s.) behöfvande (fattig),


nécrologe, dödslista; nekrolog,


nécrologie*, nekrolog.


nécrologique, a.² nekrologisk; article, notice* ~ nekrolog, döds-, minnesruna.


nécromancie*, andebesvärjelse; svartkonst (trolldom).


nécromancien, ~ne*, andebesvärjare, -erska; svartkonstnär,


nécropole*, de dödas stad, nekropol.


nécrose*, läk. nekros (benröta, brand etc.).


nectaire, m. bot. honungshus.


nectar, nektar, gudadryck; honung i blommor.


Néerlandais, ~e*, folkn. nederländare, -ska.


Néerlande*, geogr. Nederländerna,


nef*, poet. skepp äfv. i kyrka; ~ principale, latérale hufvud-, sidoskepp,


néfaste, a.² olycksbådande, -diger; jour ~ antik. olycksdag, »dies nefastus»; F Tyko-Brahedag.


nèfle*, bot. mespelfrukt.


néflier, bot. mespel = Mespiius l


négatif, ive*, a. © nekande; negativ; F ogen; précepte ~ förbud; terme ~ äfv. nekeord.


négation*, nekande; gram. negation,


négative*, s. nekande sats, ord ; afslag,


négativement, adv. nekande, i n. mening, på n. sätt.


négligé, ~e*, pp. (a.) vårdslös[ad] &^c se négliger; s. m. negligé, morgondräkt; om stil: vårdslöshet; en ~ äfv. oklädd,


négligeable, a.² som kan lämnas ur (ej behöfver tagas med i) räkningen,


négligement, s. måin. vårdslöshet,


négligemment, adv. vårdslöst &^c s. négligent.


négligence*, vårdslöshet, slarf &^c s. följ.; ibl. glömska; uraktlåtenhet,


négligent, ~e*, a. (s.) vårdslös, försumlig, slarfvig, ovårdig; oaktsam [människa etc.],


négliger, 1:10,tr. vårdslösa, försumma, slarfva med, vara ovårdig om, vårdslös &^c med; urakt-, underlåta [de att],s. ~ ej sköta sig; slarfva &^c; kläda sig slarfvigt.


négoce, handel, köpenskap, 8e commerce; fig. vanhederiigt yrke, handtering,


négociable, a.² band. som kan bortslutas, säljbar,


négociant, köpman, grosshandlare,


négociateur, trice*, underhandlare, -erska &^c se négocier.


négociation*, underhandling &^c s. följ.; affär,


négocier, 1:1,itr. handla, idka ell. drifva handel [en med]; tr. underhandla om, bemedla (afsluta) ; bortsluta, négociera, sälja växlar o. d. s. ~ underhandlas, bortslutas.


1. nègre, négresse*,s. neger; -slaf; F slaf, -vinna, morian, -ska.


2. nègre, a.² neger- ; la race ~ negerrasen.


Nègrepont, geogr. Negroponte.


négrerie*, neger-, slafhus.


négresse*, negrinna; F slafvinna; morianska.


négrier, a. (s.) [vaisseau ell. bâtiment] fy


ne-ger-, slafskepp ; capitaine ~ kapten på slaf-skepp; ~ (s.) slafhandlare.


négrillon, ~ne*, negerbarn, -unge.


Négus, le grand ~ kejsaren i Abessinien.


Néhémie, bibl. Nehemia.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>