Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - neutralité ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neutralité — 439 — Nimègue
sam. s. ~ neutralisera, upphäfva hvarandra,
neutralité*, neutralitet.
neutre, a.2 neutral; bot. könlös; s. m. gram. neutrum; les [.États] de neutrala makterna; rester ~ hålla sig neutral; voyelle* ~ dunkel (obestämd) vokal,
neuvaine*, hos katol., nio dagars andaktsöfning.
neuvième, räkn.2 (s. m.) © nionde[del] ; mus. non a.
neuvièmement, adv. för det nionde,
neveu, bror-, systerson; petitbror- ell. systersons son; s. mode*; nos derniers (ell. arriere-~xåra [senaste] efterkommande,
névralgie*, läk. nevralgi, nervvärk.
névralgique, a? läk. nevralgisk, nerv-,
névritique, a.2 läk. nervstärkande,
névrographie*, beskrifning öfver nerverna,
névrologie*, läran om nerverna,
névroptère, a. (s.) zool. nätvingad [insekt] (slända),
névrose*, läk. nervsjukdom,
névrotomie*, kir. nervdissektion; afskärning af en nerv.
newtonianisme, Newtons lära.
newtonien, ~ne*, a. tillhörande Newtons system; s. anhängare af Newton,
nez, näsa, nos; näsa (staf); [[teknisk term]] hufvud å svarfstoisspindei; fig. äfv. lukt, väderkorn: avoir du le ~fin ha fin näsa ell. lukt, godt väderkorn; F avoir bon ~ ibl. ana rätt, känna på sig [de att] ; F avoir toujours le ~ sur jämt hänga näsan öfver; avoir le ~ à terre* hafva stäfven (ell. stäfva) mot land; donner du ~ en terre* F falla, stupa på näsan; fig. få lång näsa; ~ être sur le ~ligga på näsan; F P faire un ~ à qn göra sura miner åt ngn; F faire [avoir) un pied de ~ räcka (få) lång näsa; mener qn par le [bout du] ~ leda ngn vid näsan; F mettre son ~ partout sticka näsan (lägga sig) i allt, lägga näsan i blöt ; parler du ~ tala i näsan ; cela monte, prend au ~ det sticker i näsan; saigner du ~ blöda näsblod; F tirer les vers du ~ à qn lura af ngn (leta, lista ut) hemligheten, sanningen; ne voir plus loin] que son ~ än näsan räcker; F au ~ [et à la barbe] de qn midt för näsan, i ansiktet, synen p. ngn; F jeter qc au ~ de qn förebrå ngn ngt; s. rencontrer ~ à ~ stöta näsorna ihop.
ni, Tconj. ~ ... ~ hvarken ... eller, icke ... ej heller; ~ l’un ~ l’autre äfv. ingendera; ~ moi non plus inte jag heller,
niable, a.2 som kan [för]nekas.
niais, ~e*, a. [s.) © enfaldig, våpig, sjåpig, tölp[akt]ig, fjollig [människa]; s. äfv. våp, sjåp, tölp, fjolla; F P c’est de la graine de ~ det kan man lura bönder med.
niaiser, 1:1,itr. F förnöta tiden med lappri, prata tok, strunt.
niaiserie*, strunt[prat], nonsens, lappri; enfald, våpighet Û? s. niais.
nice, a.2 föråldr. s. niais.
Nice*, geogr. Nizza.
Nicée*, geogr. Nicea; le- concile de ~ nicenska mötet.
1. niche*, nisch; hundkoja; vrå.
2. niche*, F spratt, puts, skälmstycke; faire une ~ à qn spela ngn ett spratt
nichée*, kull af fågelungar ell. rättor; fig. ~ [d’enfants] barnskara,
nicher, 1:1,itr. bygga bo; tr. F undangömma, -sticka, inpraktisera. s. ~ F sticka sig undan &c, krypa in.
nichet, lockägg. nichoir, häckbur etc.
nickel, kem. nickel.
Nicobar, les îles* de ~ Nikobarerna.
Nicodème, bibl. Nikodemus,
nicodème, P F dummerjöns.
Nicolas, dopn. Nikolaus, Niklas, Nils.
Nicole*, dopn. Nicoline.
Nicomédie*, geogr. Nikomedien.
nicotiane*, bot. tobak[splanta].
nicotine*, nikotin.
nid, [fågel]bo, näste; fig. F krypin, dockskåp etc.; ~ d’hirondelle* svalbo; fig. F à rats kyffe, ruckel; faire son ~ bygga [sitt] bo; trouver] la pie au ~ fig. en guldgrufva etc.
nidoreux, euse*, a. läk. som luktar, smakar rutten ell. bränd,
nièce*, brors-, systerdotter; jfr neveu.
1. nielle*,bot. rödklint = Agrostemma Githago L. ; agr. brand ell. sot i säd.
2. nielle*, [[teknisk term]] guidsm. niello, svart emalj,
niellé, ~e*, pp. s. de 2 följ.; om säd: SOtig.
1. nieller, 1:1,tr. agr. fördärfva gm branden, sot.
2. nieller, 1:1,tr. [[teknisk term]] guidsm. niellera,
nielleur, s. (a.) en som niellerar.
1. niellure*, agi-, skada gm brand ell. sot.
2. niellure*, konsten att niellera.
nier, 1:1,tr. [för]neka, neka till (bestrida); vägra att gå in p. ett förslag, ej medgifva en grundsats.
1. nigaud, ~e*, a. 0. s. F sjåp[ig], sjåpagås, tölp[aktig]; un ~ de garçon en tölp till kypare ; faire le ~sjåpa sig.
2. nigaud,zool. skärf = Pelicanus graculus.
nigauder, 1:1,itr. sjåpa sig; roa sig med lappri, prata strunt,
nigauderie*, dumt upptåg; sjåpighet, tölpak-tighet.
nigelle*, bot. jungfrun i det gröna = Nigeiia damascena L.
Nigritie*, geogr. Nigritien (Sudan),
nihilisme, nihilism äfv. poiit.
nihiliste, s. (a.)2 nihilist[-], -isk.
Nil, geogr. le ~Nil[flod]en.
nilgaut, zool. Antilope picta.
nilomètre, i Egypten: nilmätare.
nimbe, m. nimbus, strålkrans (helgongloria).
Nimègue*, geogr. Nimwegen.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
