Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - œil-de-bouc ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
œil-de-bouc — 448 — officine
œil-de-bouc [pl. -s-], F ett slags snäcka,
œil-de-chat [pl. -s-], juvei. kattöga.
œil-de-chèvre [pl. -s-], F benämning p. några växter,
œil-d’or [pl. -s-], F benämning p. några fiskar,
œil-de-perdrix [pl. -s-], F liktorn mellan tår.
œil-de-serpent [pl. -s-], ett slags sten, som användes till infattning.
œillade*, [kärligt, förstulet} ögonkast, blick; lancer des ~s ge ögonkast (slänga med ögonen).
1. œillère*, a. (s.) [dent*] ~ ögontand.
2. œillère*,s. skygglapp för hästar ; ögonkopp.
1. œillet, snörhål; ~ ögla; chevillé* à ~ ögon-bult.
2. œillet,bot. nejlika; ~ de poète borstnejlika; ~ d’Inde* sammetsros.
œilleton, skott p. nejlikor och andra växter; ~ [noir]
svart skifva p. mikroskop,
œillette*, [trädgårds]vallmo = Papaver somniferum.
ænanthe*, bot. ranke,
œnologie*, konsten att tillverka vin.
ænomancie*, spådom medelst vin.
ænomètre, vinmätare,
ænophore, antik. större vinkärl,
œsophage, anat. matstrupe,
œstre, m. zool. styng (insekt),
œuf, ägg; pl. rom. äfv. äggrätt; brouillés äggröra; ~ à la coque löskokt ägg; au lait ibl. © ägglåda ell. äggröra; à la neige snömos; sur le plat stekta ägg; ~s pochés förlorade ägg; F s. ressembler] comme deux ~s som två bär; plein comme un ~ propp-full; mettre tousses dans le même [un) panier fig. sätta allt p. ett bräde-, pondre sur ses fig. F göra sig (ha) goda dagar,
œuvé, ~e*, a. rom-.
œuvre, I. s. f. verk, arbete; gärning; juvel, ädelstenars infattning; katolsk kyrko[byggnads]kassa; kyrkoråds bänk i kyrka; ~ de [la] chair* köttets beblandelse; pl., äfir. agr. häfd, brukande; [[teknisk term]] plomb dverkbly; bonnes goda [verk och] gärningar; äfv. barmhärtighetsverk; ~ pie mild stiftelse; à on connaît Vartisan verket prisar mästaren; F ne faire ~ deses dix doigts inte göra ett skapande grand; n’y faire ~ ej göra det lika bra; être à hålla p. [med ett arbete]; mettre en ~ för-, upparbeta; fig. använda, bruka till ngt, sätta i verksamhet; m. à l’ou sätta i verket; m. la main à börja, gripa verket an, gripa sig an med ngt; s. m. à skrida till verket; ~ mortes, vives öfver-, undervattenskropp af fartyg; maitre ell. exécuteur des hautes skarprättare; maitre des basses renhåll -ningskarl. II. s. m. en gravörs, tonsättares verk ; mus. opus; un grand ~ äfv. ett storverk; le grand ~ alkem. de vises sten; ark. le gros ~ [grund]murarna; dans ~ ark. invändigt, innantill ; hors ark. till-, utbyggd; äfv. murarna inberäknade ; fig. öfverflödig; hors-d kokk. smårätt [utom räkningen], @ smörgåsbord ; [en] sous ~ under; reprendre sous ~ ark. reparera en byggnad nedantill utan att rifva den; fig. F omarbeta; à pied nära bygget.
offensant, ~e*, a. anstötlig, stötande &c,se offenser.
Offense*, förolämpning, oförrätt; i Fader vår: par donne-nousnos comme nous pardonnons à eux qui nousont offensés förlåt oss våra skulder, såsom ock v. förlåta dem oss skyldiga äro. offensé. af följ.; s., I’~ den förolämpade,
offenser, 1:1,tr. förolämpa, kränka; skada; stöta, såra (vara anstötlig, sårande för), försynda sig emot; s. under offense* ; être offensé äfv. lida oförrätt. s’~ bli, vara (känna sig) sårad 8& [de för, öfver], taga anstöt,
offenseur, den förolämpande,
offensif, ive*, a. (s.*) © anfalls-; traité et dèfensif ell. d’alliance offensive et défensive anfalls- och försvarstraktat; prendre l’offensive* [börja] anfalla; être sur l’offensive* gå anfallsvis till väga.
offensivement, adv. anfallsvis,
offert, ~e*, pp. af offrir. offerte* ell. offertoire,m. kat. ut. offertorium.
1. office,m. plikt, åliggande; tjänst (hjälp, betjäning); kyrk. en särskild gudstjänstförrättning, mässa,ibl. ritual därför; ~ [divin] gudstjänst; ho. d’ami [vän]tjänst; mauvais ~ äfv. otjänst; je compte sur vos] bons äfv. förord; faire de göra tjänst (tjänstgöra) såsom; d’~ p. ämbetets vägnar, ex officio; à titre i kraft af sitt ämbete; serment déféré jur. normerad ed.
2. Office*, skänkrum, handkammare; ~ penteri. pl. äfv. skafferi; fatabur; Unge d’fv skänkhanddnkar.
officiai, kat. kyrk. officiai (andlig domare).
Officiaiité*, en officiai’ officiai’officiai’& domvärjo ell. domstol,
officiant, ~e*, a. m. (s.2) tjänstförrättande [präst, nunna].
Officiel, ~le*, a. © officiell; F säker; journal ~ äfv. statstidning; lettre* äfv. ämbets-skrifvelse.
1. officier, 1:1,itr. officiera, förrätta gudstjänsten (mässa).
2. officier,s. ämbets-, tjänsteman; [[militärisk term]] officer; pl. äfv. hofmästare, kock och taffeltäckare i ett hus; de la bouche köksdepartement vid hofvet; [[militärisk term]] généraux generalitet; ~ du ministère public åklagare; de police* polistjänsteman; ~ [de police* judiciaire medlem; ~ de santé* läkare som ej tagit kandidatexamen men får rätt att praktisera.
officieux, euse*, a. (s.) © tjänstaktig, -villig, beställsam; officiös; faire lfjäska, göra sig viktig,
officinal, ~e*, a. farm. officinell.
officine*, apotekares laboratorium.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (7) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
