- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
456

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - osseux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

osseux — 456 — ouï


osseux, euse*, a. ben-; benig,


ossification*, benbildning, förbening,


ossifier, 1:1,tr. förvandla till ben, förbena. s’~ förvandlas till ben, förbenas,


ossivore, a.2 zool. benätande,


ossuaire, benhög, -hus.


ostéine*, kem. bensubstans.


Ostende*, geogr. Ostende.


ostensible, a.2 © som kan framläggas ell. [fram]visas; d’une manière ~ = följ.


ostensiblement, adv. s. (för) att det skall synas ell. märkas (på skryt), ostensoir[e], katolsk monstràns.


ostentateur, trice*. a. prålande, braskande, ställd p. skryt,


ostentation*, prål, -ande, braskande (skryt, -samhet); par ~ för att synas, pråla (på skryt); faire ~ de pråla, braska (skryta) med, skrytsamt framvisa,


ostéocolle*, [[teknisk term]] benlim.


ostéocope, a.2 läk. benvärk,


ostéogénie*, läk. benbildning,


ostéographie*, anat. beskrifning öfver benbyggnaden,


ostêolithe, m. fossilt ben.


ostéologie*, osteologi, benlära.


ostéotomie*, dissektion af ben.


Qstie*, geogr. Ostia. OStracé. a. (s. m.) ostronartad [mussla],


ostracisme, antik. ostracism; être frappé drabbas af o.


ostracité*, fossilt ostronskal,


ostrogot, s. (a.) F ohyfsad,r. [människa], dumbom.


Ostrogoth, folkn. ostgot; östgöte.


Ostrogothie*, geogr. Östergötland.


otage, gisslan; äfv. [under]pant.


Otahiti, geogr. Tahiti.


otalgie*, läk. örsprång, -värk.


ôté, ~e*, pp. af följ.; ~ prep. [[mindre brukligt]] undantagandes, om man undantager, öter, 1:1,tr. taga (skaffa, flytta, föra) bort, undan ell. ut [de från, ur]; [af]draga en summa [de från]; aftaga, taga (kläda, lägga) af sig; ibl. äfv. af- ell. bortskära, -hugga etc.; äfv. fördrifva feber etc.; ~ qc à qn fråntaga, betaga, frånrycka, afhända, från-, beröfva (undandraga) ngn ngt; ibl. befria ngn från ngt; ~ son chapeau à taga af sig (lyfta på) hatten för, hälsa på; ôtez les (vos) doigts äfv. bort med fingrarna! ~ le couvert, la nappe äfv. duka af; lejour à qn stå i ljuset för, skymma [undan] ngn ; ~ la vue de qc skymma för ngt; ~ le soleil à skymma bort solen för; ~ à qc de l’esprit, de la tête, etc. få ngt ur hufvudet p. ngn; ~ qn d’incertitude*, etc. taga ngn ur hs ovisshet etc. s’~ gå undan ell. bort etc. [de från, ur] ; ôtez-vous de là gå undan, [gå] ur vägen!; ôtez-vous de mon jour gå ur ljuset för mig! qc de l’esprit, etc. slå ngt ur hågen.


Othon, hist. Otto.


otoconie*, läk. hörsel-, öronsten, ötokonit.


Otrante*, geogr. Otranto.


Ottoman, ~e*, folkn. ottoman (turk), -sk kvinna,


ottoman, ~e*, a. ottomansk; s.* ottoman.


ou, honj. eller; ~ ... ~  antingen ... eller; ~ bien eller också, annars, eljest; i nekande sats äfv. ~ då (i sådant fall); l’un ~ l’autre afv. endera.


où, adv. hvar[est], där; hvart[hän], dit; hvartill, hvar[ut]i; till, i hvilken etc.; då; ~ que hvar[t]helst, hvar[t] ... än ; dans le cas ~ [il viendrait i händelse [att]; ~ en suis-je [arrive] hur långt har jag hunnit? hvar är jag? d’cs> hvarifrån, -af, hvadan; ibl. därifrån (från det håll där); d’~ vient que äfv. hur kommer det sig att? je ne sais] d’~ lui vient cela äfv. hvar h. får (har fått) det ifrån; par ~ hvarigenom, hvarmed, genom hvilken etc.; hvilken väg,p. hvad sätt, huru : voilà r ~ j’ai pass. den [där] vägen gick jag, har jag gått.


ouaille*, får [[mindre brukligt]]; fig. äfv. (vanl. i pl.) församlingsbo,


ouais, interj. F hvad [för något, vill det säga] !


Ouate*, de la, [[mindre brukligt]] de l’~ vadd; d’~ vadderad; mettre dea ~ dans les oreilles* stoppa bomull i öronen,


ouater, 1:1,tr. vaddera.


oubli, glömska, förgätenhet; ibl. försummelse; deses (des) devoirs. ~ de soi-même äfv. pliktförgätenhet; själfförsakelse; être en ~ ha råkat i glömska, vara förgäten, glömd; mettre en ~ öfverlämna åt glömskan, glömma; tomber dans l’o» falla ell. råkai glömska; le fleuve glömskans flod; c’est un ce n’est qu’un ~ äfv. det har jag etc. [alldeles] glömt; payer d’~ äfv. löna med otack.


oubliance*, gam. glömska,


oublie*, gorå, tunn rå; oblat,


oublier, 1:1,tr. glömma [af], förgäta [de, [[mindre brukligt]] à att]; bort-, kvarglömma; ibl. uraktlåta, försumma; oubliant äfv. glömsk af. glömma sig [själf]; fig. äfv. förgå sig; glömmas &c; s’~ jusqu’à ell. jusqu’au point de glömma s. g ända därhän att.


oubliettes*, »oubliett» (fängelsehåla, -hvalf),


oublieur, ford. goråförsäljare.


oublieux, euse*, a. F glömsk; ~ deses devoirs äfv. pliktförgäten.


Ouest, väster, -an; t?[e äfv. västlig; jfr est o. nord; le vent est [à vinden är västlig, det är västlig v.; le chemin de fer de l’Ouest Yästra stambanan,


ouf, interj. aj! ~! uff!


oui, adv. ja; s. ja[ord], jakande svar; je crois que ~ ja, jag tror det [är så]; mais ~ ja en. jo visst (då); F dire le grand gifva sitt ja[ord]; il a dit cela;] verkligen? jaså?


ouï, ~e*, pp. af ouïr ; ~ les témoins sedan vittnena blifvit hörda.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. (7) adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free