Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - paresser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
paresser — 466 — parler
paresser, 1:1,itr. F lata sig, latas,
paresseux, euse*, I. a. © lat \à, de med att], lättjefull; trög (loj); avoir l’esprit ~ äfv. vara trög [af sig]. II. s. lätting, latmask, lat &c människa; s. m. zool. sengångare.
parfaire, 4:30,tr. jur. fullborda, -följa; fylla [hvad som brister] i.
parfait, ~e*, a. (s. m.) © fullkomlig, -ändad (-ständig); gram. [prétérit] ~ perfekt[um] ; mus. accord ~ stor treklang; ï c’est n„ det är förträffligt, mycket br. !
parfaitement, adv. fulländadt, -komligt &c; F ja väl! alldeles! gärna! etc.; on y est ~ man har det förträffligt, utmärkt br. där.
parfilage, rep-, rispning af tyg; risp.
parfiler, 1:1,tr. repa, rispa [upp] tyg.
parfois, adv. [under]stundom, ibland, någon gång.
parfondre, 4:3,tr. [[teknisk term]] insmälta färger i emalj etc
parfum, [väl]lukt, doft; parfym; fig. rökelse, doft.
parfumé, pp. parfymerad, välluktande &c se följ.
parfumer, 1:1,tr. sprida [sin] vällukt &c i. uppfylla med v.; parfymera [rfe med] ; röka rum etc. för desinfektion. S6 parfymera sig.
parfumerie*, parfymtillverkning, -fabrik, -handel; parfymer etc.
parfumeur, euse*, parfymör, parfymfabrikör, -tillverkare, -handlare, ...erska.
parhélie, m. astr. vädersol.
pari, vad ; j’en fais le ~jag slår, håller vad därom; tenir le ~hålla emot vadet,
paria, paria äfv. fig.
pariade*, om rapphöns: parning[stid].
parien, ~ne*, a. parisk, från Paros,
parier, 1:1,tr. (itr.) slå ell. hålla vad [om] ; ~ dix contre un que hålla tio mot ett att; F il y a [beaucoup, gros, tout] à parier que jag slår vad om [hvad som helst] att.
pariétaire*, bot. blidnässla (vägört) = parietaria officinalis L.
pariétal, a. (s.) m. anat. lesos] pariétaux hjässbenen.
parieur, vadhållare, en som håller vad.
Paris, geogr. Paris; ~ n’a pas été ait en un jour Rom byggdes inte p. en dag.
Parisien, ~ne*, parisare, -iska.
parisien, ~ne*, a. parisisk, paris-; s.* boktr., ett slags pärlstil.
parisis, a.2 gam. om mynt: prägladt i Paris,
parisyllabique, a.2 grek. gram. likstafvig i alla böjningsformer.
parité*, lik[ställig]het [de i, entre emellan],
parjure, s. m. mened; a. (s.)2 menedisk, -are, -erska; commettre, faire un n* begå mened; être ~ äfv. = följ. se parjurer, 1:1, bryta sin ed; svärja falskt, svärja sig men. begå mened,
parlage, F prat, ordsvammel; avoir un ~ facile, une grunde facilité de ~ ha en riktig svada,ibl. godt munläder.
parlant, ~*, a. talande äfv. fig.; som talar; prat-, språk-, talsam; trompette tube ~ språkrör.
parlé, ~e*, pp. talad, tal-; le français ~ det franska talspråket.
parlement, parlament (riksdag); franska hist. parlament = ett slags hofrätt med politiska rättigheter.
parlementaire, a.2 (s. m.) parlamentarisk; hist. parlaments- ; parlamentär[-] ; [vaisseau] ~ p arlam entärf ar ~ g.
parlementer, 1:1,itr. parlamentera, underhandla. 1. parler, 1:1,I. itr. tala [à, avec qn till, med (vid) ngn, deom, sur öfver, om, i; duez, de la gorge i näsan, i halsen ; des yeux, du geste med ögonen, med gester, par signes med tecken, teckenspråket]; äfv. prata, språka; orda, yttra sig; bien ~ tala väl,ibl. lägga sina ord väl; ~ franchement, sans ambages tala rent språk, rent ut,ibl. taga bladet från munnen; à franchement à ~ net ell. franc rent ut ell. uppriktigt sagdt; ~ haut tala högt; vara högröstad; fig. tala ur en hög ton, föra ett högt språk; ~ mal tala illa; ~ mal ell. mal ~ de tala illa om (förtala); peu äfv. vara fåordig; ~ ensemble tala med hvarandra, talas vid; voilà ~ raison* äfv. [se] det låter höra sig! F il faut que qn ait parlé ngn måste (måtte bestämdt) ha talat om det, skvallrat ur skolan; ~ à son bonnet tala för sig själf; c’est à un mur det är som att tala till väggen ; ~ à un sourd fig. F tala för döfva öron; ~ aux yeux äfv. tilltala ögat; F trouver] à qui ~ ngn att (som man kan) tala med,ibl. som kan hålla en stången; avec [de l’]accent urv. bryta [på målet]; ~ d’abondance* ex-temporera; ~ d’or tala som en krona, tala gyllene ord ; ~ des yeux tala med ögonen, blickar,äfv. begagna ögonspråket; toujours ~ d’argent! ibl. alltid är det tal «n. skall det talas om pengar! que parles-tu de bonté* hvad är det du pratar (hur kan du tala) om godhet? on en parle det talas,ibl. [börjar] glunkas därom; parlez-moi de cela! de cet homme-là! s. det kan vara något [att tala om], det är en karl [som duger]! etc.; vous n’avez qu’à ~ äfv. ni behöfver bara säga ett ord; ne m’en parlez pas tala inte, aldrig om det ell. den saken; cela, ne vaut pas la peine d’en ~ ell. qu’on en parle äfv. det är ingenting att tala om; cela parle tout seulen. de soi det förstås af sig själft, är själfklart; la chose parle d’elle-même saken talar för sig själf; il en parlebien à son aise* det är lätt för h. att säga [det], tala så; en l’air tala helt lösligt [de om] ; F prata i vädret, tala bredvid munnen; voilà le fusil, le canon qui parle s. ~ brummar, dånar geväret, kanonen; avant de ~ äfv. innan h. etc. sade ngt; commencer de ~ äfv. taga till
* feminin. 2 maskul. ; och fem in. © pl. lika. © uiLrniust iiiotsv. © ouiskrifvcs. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
