Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - payeur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
payeur — 477 — pécheur
med hvad man har i sina händer] ; s. o/ qc äfv. kosta på, skaffa,best. sig ngt; s. ~ de låta afspisa sig med, nöja sig med; je ne suis pasomme à e ~ de [pareilles raisons jag är ej den som låter afspisa mig med; se faire ~ taga ell. få betaldt; ne pouvoir se ~ äfv. vara pengar värd.
payeur, euse*, en som betalar; @ räntmästare; kassör; être un bon ~ äfv. betala ordentligt.
1. pays, land; trakt; landskap (provins) [dé]; hemland, -bygd, -ort; bas, haut ~ låg-, högland; ~ plat slättland, -bygd; plat ~ öppet land (utan befästningar o. d.); ~ J) er du äfv. aflägsen, enslig trakt; du ~ traktens &c; ärv. inländsk; mal du ~ hemlängtan; dans ce ~-ci äfv. här i landet; dans les ~ étrangers äfv. i utlandet, utomlands; F à ue* de ~ p. [en] höft; [[militärisk term]] battre le ~kunskapa; battre du ~ F resa vida (flacka land och rike) omkring; fig. tala om hvarjehanda, om ditt och datt; afvika från ämnet etc.; F être ien de son ~ vara br. enfaldig; de quel ~ venez-vous äfv. hvarifrån kommer ni? il n’est pas de ce ~-ci äfv. h. är ej hemma (född) här i landet; être n ~ de connaissance* vara bland idel bekanta; känna sig hemmastadd; gagner ~ gå på; savoir la carte du ~ F känna sitt folk, veta med hvem man har att göra, hur det går till; F P tirer ~ rymma,fl. sin kos; voir du ~ äfv. s. sig om i världen; faire voir du ~ à qn ge ngn mycket att göra, bråka med ngn etc.
2. pays, ~e*, F P landsman, -inna; c’est mon ~ äfv. h. är från min hemort.
paysage, landskap[smålning, -stycke]; ~ intime stämningsbild; <i>faire des ~, leo>, peindre le ~</i>mål. landskap,
paysagiste, landskapsmålare,
paysan, ~ne*, landtman, bonde, -kvinna, -hustru; jeune ~ bondgosse, -pojke; [jeune] ~ne bondflicka, -tös; [vieille] o>ne bondgumma; les ~ äfv. bondfolk[et] ; à la ~ne på bondmaner, -vis, bondskt,
paysannerie*, [[mindre brukligt]] bondaktighet.
Pays-Bas, pl. geogr. les ~ Nederländerna,
péage, väg- ell. bropenningar, tull, -afgift; tull[hus etc.],
péager, bibl. tullnär; en som uppbär vägpenningar &c s. föreg,
peau*, hud, skinn; hy; fäll; p. frukt: skal; hinna; maladie* de [la] ~ hudsjukdom; ~ de bouc äfv. läderflaska; ~ de mouton får-skinn[späls, -madrass]; culotte* de ~ [[militärisk term]] F krigsbuss; sur la ~ äfv. p. bara ell. närmast kroppen; n’avoir que la ~ et les os vara bara skinn och ben; changer de ~, faire ~ neuve byta om skinn ; F il ne changera jamais de ~, il mourra dans s. ~ h. är oförbätterlig; crever dans s. ~ Ag. F vara mycket tjock; spricka af harm; la ~ lui démange h. vill ha stryk; F durer dans | sa ~ hålla sig i skinnet, stilla; F être dans la ~ de qn vara i ngns kläder ; heureux d’en rapporter la ~ glad att komma ell. slippa helskinnad därifrån; l’il ne tient pas dans sa ~ h. är utom sig af glädje, nära att spricka af högmod; faire bon marché de s. ~ onödigtvis blottställa sig [för faror etc.] ; s. ours. peau-rouge [pl. -x-s], rödskinn,
peausserie*, [handel med, beredning af] hudar, skinn [fällar],
peaussier, skinnberedare,
peautre, F P i uttr. envoyer qn au[x] ~[s] köra ut ngn.
pébrine*, ett slags sjukdom hos silkesmasken,
pec, i uttr. hareng ~ ny saltad sill.
peccable, a.2 som kan synda,
peccadille*, liten försyndelse, småsynd, förseelse.
peccant, ~e*, a. i uttr. humeur ~e © osund vätska,
peccata, F P åsna äfv. fig.
peccavi, syndabekännelse.
1. pêche*, persika; fig. F P rembourré de noyaux de ~ med hård (knölig) stoppning.
2. pêche*, fiske[ri]; fiskande; fiskafänge, fiskfångst; äfv. uppfiskande, -hämtande; [droit de] ~ rättighet till fiske; la ~ du hareng, des perles* etc. sill-, pärl- etc. fiske ; la ~ de la morue, de la baleine, aux écrevisses* stockfisk-, hval[fisk-], kräftfångst; la ~ aux huitres* ostronfiske ; ~ à la ligne mete, -ande, -ning ; grande ~ storfiske ; petite ~ kustfiske ; la ~ miraculeuse det stora fiska-fänget; être, aller à la ~ vara ute, gå (fara) ut p. fiske ell. och fiska.
péché, synd; ~ actuel verksynd; ~ mortel dödssynd; F ~ mignon skötessynd; ~ originel arfsynd; faire un ~ de qc à qn äfv. lägga ngn ngt till last; être aid comme le ~ell. les sept ~ capitaux vara ful som synden, stryk,s. ut som ett [hamp]spöke; à tout ~ miséricorde* man får [väl] låta nåd gå för rätt, man skall ha öfverseende,
pécher, 1:2,itr. synda, försynda sig, begå synd, fela (bryta); il peche par là äfv. det är en brist hos h.; F ce n’est pas par là qu’il pèche det är icke [det som är] hs svaga sida, däri h. brister ell. det man kan lägga h. till last.
1. pêcher,s. persiketräd; fleur* de ~ persikeblomma.
2. pêcher, 1:1,tr. fiska (fånga); uppfiska, »fånga, -hämta; F äfv. uppsnoka, få fatt ell. tag i. komma öfver; ~ à la ligne meta; ~ au filet äfv. dra not; ~ un étang fånga all fisken i en damin; fig. ~ en eau* trouble fiska i grumligt vatten.
pêcherie*, fiskeri, fiskevatten, -läge, -ställe, fångstplats,
pécheur, eresse*,s. syndare, -erska; a. syndig-full.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
