Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pesanteur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pesanteur — 487 — petit
styf mynt; fig. F tråkig, besvärlig; avoir la tête vara tung i hufvudet. II. s. m. vikt; il vaut son ~ d’or h. är värd sin vikt i guld.
pesanteur*, tyngd [kraft], vikt; tröghet, ovighet (dåsighet); avoir, sentir une ~ de tête*, dans le bras känna en tyngd i hufvudet, i armen; avoir de la ~ äfv. vara trög, v. dåsig; la ~ du coup ofta det hårda slaget,
pesée*, [upp]vägning; våglast; fairea ~ de verkställa vägning af, väga; faire une ~ [pour ouvrir, forcer, soulever] bända upp.
pèse-esprit © [ell. ~s], spritprofvare.
pèse-lait ©, mjölkprofvare.
pèse-lettres ©, brefvåg.
pèse-liqueur © [en. m], areometer,
peser, 1:4,tr. [af-, upp-,eg. öfver] väga; ~ hala; itr. väga (vara tung); tynga, trycka, ligga tungt äfv. fig., utöfva tryck, lägga vikt [sur på]; ibl. ge eftertryck [sur åt]; afv. besvära [à qn ngn] ; om mynt äfv. vara fullviktig. [sur un cordage hala; F ne pas ~ plus qu’une plume vanl. vara lätt som en fjäder, fjäderlätt; F ne pas ~ une once v. lätt om hjärtat; cette personne] lui pèse sur les épaules*, sur les bras ligger hm till last; un secret lui pèse h. har svårt för att bära på en hemlighet; cela lui pèse [sur le cœur] det ligger hm tungt p. sinnet ell. om hjärtat, som en sten p. hs hjärta etc. ; faire ~ son autorité* sur qn låta ngn känna att man har makt, utöfva sin myndighet öfver ngn; jfr pesant,s. ~ vägas, väga sig; s. faire ~ [låta] väga sig.
pèse-sel ©, saltprofvare.
peseur, vägare, vågmästare,
peson, [vinkel-, spiral]våg; s. romaine*.
pessaire, kir. pessarie, lifmoderring.
pessimisme, pessimism,
pessimiste, pessimist.
peste*, 5. (a.) pest; ibl. farsot (sjuka); pestsmitta; fig. pest (landsplåga, »syndaför-därf»); la ~ noire äfv. digerdöden; atteinten. malade dela, frappé de [la] ~ äfv.
pestsmittad, -sjuk; donner la ~ ofta smitta; F fuir qn comme la ~ sky ngn som pesten; gagner la ~ få pesten, bli pestsmittad ; lieu soupçonné de ~ ort misstänkt för att vara pestsmittad; F N., c’est une ~ N. är värre än pesten; F c’est un petit ~ det är en okynnig pojke; F être un peu ~ vara något (en smula) försmädlig etc. ; F [la] ~ för tusan! F [la] ~ de ell. [la] ~ soit de besitta !
pester, 1:1,itr. häftigt utfara [contre mot] (gorma, svärja, dundra); F ~ entre cuir et chair* svärja i skägget, knyta näfven i byxfickan.
pestifère, a.2 [[mindre brukligt]] pest-, pestartad; air, vapeur*
pestluft, -ånga. pestiféré. a. (s.) pestsmittad, -sjuk; maison* de pestsjukhus; fuir qn comme un ~ sky ngn som pesten,
pestilence*, föråldr. pest, -luft, -sjuka, pestilens; être sis dans la chaire de ~ predika irrläror, vara irrlärare,
pestilent, ~e*, a. [[mindre brukligt]] s. följ.
pestilentiel, ~le*, a. pest-, -artad, -bringande, -smittad, förpestande, -ad.
pet, lågt ord: fjärt; kokk. ~ de nonne* pösmunk.
pétale, m. bot. blom-, kronblad,
pétalé, ~e*, a. bot. med kronblad, kronblads-,
pétalisme, antik. petalism (ostracism).
pétarade*, om hastar etc. pruttning; faire des prutta.
pétard, [[militärisk term]] liten sprängmina; fyrv. ~ fulminant antändningsrör.
pétarder, 1:1,tr. [[militärisk term]] spränga med petarder &c se föreg.
pétardier, en som handhafver petarder
pétase, m. antik., ett slags hatt; le ~ ailé de Mercure Merkurii vingade hatt. Pétaud (en. Petaud), i F uttr. c’est la cour du roi ~ där prata (befalla) alla och ingen hör (lyder). pétaudière* (en. petaudière*), F c’est une [vraie] där går det vildt till, där vill hvar och en råda och ingen lyda.
pétéchial, ~e*, a. läk. fläck-,
pétéchies*, pl. läk. petechier (fläckar).
pet-en-1’air ©, kavaj.
péter, 1:2 (ell. peter 1:4),itr. lågt ord : fjärta; ag. smälla, smattra, spraka, braka, knarra, knalla.
Pétersbourg, geogr. [Saint-]~ [S:t] Petersburg,
pétillant, ~e*, a, sprakande &c s. pétiller; yster.
pétillement, sprakande &c s. följ.
pétiller, 1:1,itr. spraka, fräsa; fig. äfv. spritta (gnistra) ; ibl. brinna [de af] ; F längta [de att] ; le sang lui pétille ans les veines* blodet spritter i hs ådror,
pétiole, m. bot. blomskaft.
pétiolé, ~e*, a. bot. om biad : skaftadt, försedt med blomskaft,
petiot, ~e*, a. (s.) dialektord Tör petit,
petit, ~e*, I. a. © liten, ringa, obetydlig; ibl. låg, kort, sakta, fin; små-; småaktig, små-, lågsint, futtig; hörande till för- ell. fock-masten; à ~ bruit sakta (tyst); en ~s caractères med fin stil, fint, smått; cheveux äfv. kort[klippt] hår; ~ deuil Yàtt sorg; ~ doigt lillfinger; les enfants äfv. småbarn; un tout ~ enfant ett helt litet ell. litet, litet barn; äfv. ett spädt barn; à ~ feu vid sakta eld; Je [s] ~es filles små[-]flickor; ~ jet d’eau* fin vattenstråle; au ~ jour i dagbräckningen, gryningen; s. jour; le ~ monde småfolk[et], småherrskap [et], småttingar; la ~e noblesse den lägre adeln, knapadeln; ~e note boktr. manernot; ~e orgueilleuse högfärdig unge; au ~ pas med små stegj i sakta mak; un peu litet grand,
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
