- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
494

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pierre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pierre — 494 — piloter

slå två flugor i en smäll; il gèle à ~ f endre det fryser s. att det smäller i knutarna, det är smällkallt; jeterla ~ à qn kasta sten, skulden p. ngn, beskylla, klandra ngn för ngt; jeter des dans le jardin de qn fig. ge ngn pikar, pika ngn; c’est une ~ dans mon jardin det är en pik åt mig; l’adversité* esta ~ de touche* des [vrais] amis i nöden pröfvas vännen.


Pierre, dopn. Petrus, Peter, Per.


pierrée*, stentrumma.


pierre-garin [pl. -s-s],zool. fisktärna = stema hiruudo Gmkl.


pierreries*, pl. ädelstenar (juveler).


Pierrette*, liten sten; F P gråsparfhona.


Pierrette*, Pierrette, kvinnlig motbild till Pierrot.


pierreux, euse*, a. stenig, -artad, -aktig, -bunden,ibl. -blandad; sten-,


pierrier, föråldr. stenmörsare; stenbrunn p. åker.


pierrot, F gråsparf; pierrot [dräkt].


Pierrot, dopn. Pelle; i pantomim: Pierrot,


piété*, fromhet, gudsfruktan, gudaktig-, gud-lighet; pietet, sonlig etc. kärlek, ömhet; exercices de ~ andaktsöfningar; homme de ~ from &c man; ~ pour ell. envers les morts vördnad för de aflidnas, dödas minne,


piéter, 1:2,itr. hålla foten p. anvisadt ställe i kägelspel etc ; tr. föråldr. bereda till motstånd, se ~ göra motstånd, motstå, stålsätta sig.


piétinement, stampande, -ning &c- s. följ.


piétiner, 1:1, F itr. stampa [med fötterna]; tr. ned-, tilltrampa,


piétisme, kyrkb. pietism.


piétiste, s. (a.)2 kyrkh. pietist, -isk. piéton (~ne*), fotgängare; gång[post]bud.


piètre, a.2 [[teknisk term]] F usel, eländig, ynklig, futtig,


piètrerie*, F [[mindre brukligt]] skräp, uselhet.


piette*, zool. salkrake, -knipa = Mergus aibeiius l.


pieu, påle, stör, stötta; äfv. pollare, dykdalb.


pieusement, adv. fromt &c-, F ibl. beskedligt, menlöst,p. ert etc. ord (blindt),


pieuvre*, zool. bläckfisk.


pieux, pieuse*, a. [[teknisk term]] from, gudfruktig, -aktig, -lig; öm, kärleksfull; F enfaldig tro.


pif, P brännvinsnäsa, snasus». pif paf, piff paff !


piffre, esse*, lågt ord: isterbuk, flunsa; glupsk människa.


pigeon, dufva; ~ domestique tamdufva; ~ culbuteur tummelett; ~ messager ell. ~ voyageur brefdufva; ~ rouge pom. dufäpple; F un ~ en menlös varelse, intetndt anande människa,


pigeonneau, dufunge.


pigeonnet, pom., sommar- ell. böstsort af dufäpple.


pigeonnier, dufslag.


pigment, fysiol., pigment (färgämne).


pigne*, guld- ell. silfvermassa som återstår efter kvick-silfrets afdrifning,


pignocher, 1:1,itr. F sitta och peta ell. sticka i maten.


1. pignon, [hus]gafvel; avoir sur rue* fig. ha eget hus.


2. pignon, pinienöt, -frö.


3. pignon, [[teknisk term]] mek. utväxlings-, drifhjul; dref; calibre à ~s urmak. drifmått fil à ~s drifstål.


pignoratif, a. jur. förpantnings-.


pigrièche*, s. pie-grièche*.


pilaire, a.2 anat. hår-, hårig,


pilastre, ark. pilaster, [half]pelare.


Pilate, bibl. Pilatus; Ponce[-]~ Pontius Pilatus; geogr. le [mont] n» Pilatus [berget],


pilau, orientalisk rätt: pilav.


1. pile*, uppstaplad hög, kas[e] ; stapel, elektr. äfv. batteri; bropelare ; ~ d’essai undersökningsbatteri ; faire une ~ de, mettre en äfv. stapla upp.


2. pile*, i F P uttr. donner une à qn ge ngn stryk.


3. pile*, från-, baksida p. mynt) jouer à croix* et à ell. à croixvani. à ou face* spela krona och kl af ve.


piler, 1:1,tr. stöta med morteistöt; [[teknisk term]] stampa; ~ du poivre fig. [[militärisk term]] marschera p. stället, hoppa på sadeln; F tala illa om ngn; vänta länge och väl.


pilet, jäg. viand,zool. spjut-, stjärtand - Anas acuta L.


pileur, en som stöter &c s. piler.


pileux, euse*, a. s. pilaire.


pilier, ark. [stödje]pelare (stolpe); fig.äfv.stöttepinne; ~ du [voile du] palais gombåge; ~ de café, d’estaminet fig. F stamgäst, -kund på kafé etc.


pillage, plundring &c s. piller; livrer, mettre au plundra, gifva till spillo ; tout y est au ~ allt är huller om buller, det är ingen reda där i huset etc.


pillard, ~e*, a. (s.) F plundrande, -are.


piller, 1:1,tr. [ut]plundra, sköfla; stjäla, taga idéer etc., plagiera; [[mindre brukligt]] om hund: rusa på; jäg. pille pille!


pillerie*, F rofferi,


pilleur, plundrare, roffare.


pilon, morteistöt; stamp;machine*] à ~ med vertikal vefstake; mettre des livres au ~ förstöra böcker (skicka b. till pappersbruk),


pilonnage, [[teknisk term]] stampning &c s. följ.


pilonner, 1:1,tr. [[teknisk term]] stampa, stöta; valka; omröra glasmateria.


pilori, skampåle, kåk; mettre au ~ äfv. låta schavottera.


pilorier, 1:1,tr. föråldr. låta schavottera.


piloris, zool. bisamråtta,


piloselle*, bot. musfibla (-öron), hundfötter.


1. pilotage, [[teknisk term]] pålning.


2. pilotage, ~ lotsning, -väsende, -pengar; tarif de ~ lotstaxa.


pilote, lots; fig. F äfv. ledare, förstyre (vägvisare); ~ côtier kustlots; ~ major mäster-lots ; bateau, pavillon ~ lotsbåt, -flagg. 1, piloter, 1:1,itr. (tr.) [[teknisk term]] påla.


* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free