- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
497

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pis — 497 — place

~ pour lui det blir värst för h. själf; F dire ~ que pendre de säga det värsta om; ne pasdire à qn. ~ que son nom ett ondt ord; mettre, prendre les choses* au ~ antaga det värsta; mettre qn au ~ trotsa ngn att göra sitt värsta; au ~ aller i värsta fall; le ~ aller det värsta som kan hända; un ~ aller en nödfallsutväg; c’est un ~ aller äfv. det är ngt att vinka på. 2. pis,s. jufver,


pisciculteur, fiskodlare,


pisciculture*, fiskodling.


piscine*, bassin i badinrättning o. d.; kat. skÖljvat-tensbehållare i sakristian; ford. fiskdamin; [[mindre brukligt]] ~ [probatique] dammen i Betesda.


piscivore, a.2 fiskätande.


Pise*, geogr. Pisa.


pisé, stamplera, pisé ;; de ~ en ~ äfv. af stampad lera.


Pisistrate, hist. Pisistratus.


pissat, i sht om djur: urin.


pissement, i läk. uttr. ~ de sang blodpinkning.


pissenlit, I. bot. P maskros. II. F barn som väter under sig.


pisser, 1:1,itr. (tr.) F P pinka.


pissoir, pissoir.


pissotière*, mindre pissoir; [[mindre brukligt]] dålig vattenkonst.


pistache*, pistache [kärn a],


pistachier, bot. pistacieträd.


piste*, spår; la ~ spåret (väggen i ridhuset); suivre qn à la ~ följ. ngn i spåren, ngns spår.


pistil, bot. pistill.


Pistoie*, geogr. Pistoja.


pistole*, mynt : pistol ; ofta tio francs [stycke] ; cent ~ tusen francs,


pistolet, pistol; P F fig. kurre, original; ~ de poche* äfv. puff ert: poche* de ~ bakficka på byxor; tir au ~ pistolskjutning; ~ ~ d’embarcation* svår krökt båtdäfvert af järn; ~ d’amure* fockehalsdäfvert.


piston, [[teknisk term]] piston, kolf i pump o. d.; [[militärisk term]] tänd[hatts]tapp å siagkrutsiåset ; fusil à ~ slag-krutsgevär; ~ plongeur kolfpiston(plunger).


pitance*, F matportion, munkration i kloster o. d. ; föråldr. daglig kost [för en person]; ibl. sofvel ; F P aller à la ~ göra uppköp för hushållet,


pitaud, ~e*, F P bondlurk, -lolla.


1. pite*, i uttr. la ~ de la veuve änkans skärf.


2. pite*,bot. amerikansk aloë = Agave americana.


piteux, euse*, a. © F ömklig, ynklig, jämmerlig; faire piteuse chère äta tarfligt; faire piteuse mine s. ömklig &c ut; faire le ~jämra Sig utan orsak.


pitié*, medlidande, [med]ömkan [de med]; avoir ~ de äfv. förbarma sig öfver, ömma för; tycka syn. om, ömka; aie ~ de moi [, pauvre pêcheur miskunda dig öfver mig; c’est [une] ~, c’est grande ell. grand’~ det är [riktigt] ömkligt, stor syn. etc. [de ell. que de att]; faire ~ väcka, inge medlidande; il m. fait ~ äfv. jag ömkar mig öfver h., tyckeï det är syn. om h., det gör mig ondt om h.; son état m. fait ~ det gör mig ondt att s. hs tillstånd; à faire ~ ömkligt etc.; så att man kan gråta åt det \ prendre ~ de qn, qn en känna medlidande med ngn; pr. en ~ äfv. förbarma sig öfver; regarder qn d’unœil de ~ s. p. ngn med medlid-samma blickar,s. medlidsamt p. ngn; regarder qn en ~ a) hafva förbarmande med ngn; b) förakta ngn; digne de ~ äfv. ömkansvärd; plein de ~ äfv. medlidsam; sans ~ äfv. obarmhärtig[t], hård, -hjärtad[t].


piton, [[teknisk term]] ringnagel, -skruf, -bult; geogr. bergspets.


pitoyable, a.2 © ömklig, ynklig, ömkansvärd, jämmerlig, erbarmlig, bedröflig; [[mindre brukligt]] medlidsam [envers mot],


pittoresque, a.2 © pittoresk, målerisk; om stil etc. målande; bokh. la Suède ~ Sverige i ord och bild.


pituitaire, a.2 anat. slem-,


pituite*, anat. slem.


pituiteux, euse*, a. anat. slem-, bestående af slem.


pivert, zool. gröngöling = ficus viridis l.


pivoine, I. s. pion. II. s. m. domherre,


pivot, [[teknisk term]] [vänd]tapp, [axel]spets, stift, dubb, pivot; dörrhake; [[militärisk term]] flygelman, svängnings[medel]punkt; bot. pål-, hjärtrot; fin.stödje-pelare.


pivotant, ~e*, a. bot. tapplik rot; racine äfv. pålrot; [[militärisk term]] mouvement ~ svängning,


pivoter, 1:1,itr. svänga omkring, vända sig [på en vändtapp &c s. pivot] ; bot. skjuta rot lodrätt ned i jorden, hafva pålrot.


pizzicato, s. m. (adv.) mus. pizzicato,


placage, snick. fanering; de ~ fanerad; fig. F [ouvrage de] ~ lapp-, plockverk.


1. placard, uppsats öfver dörr; väggskåp, garderob.


2. placard, plakat, anslag; [[sjöterm]] lapp på segel; task; boktr. épreuve* en ~ korrektur i spalt.


placarder, 1:1,tr. anslå kungörelse, slå upp plakat « etc.; sätta lappar p. segel o. d.; ~ qn anslå ell. utsprida smädeskrift mot ngn ; placardé äfv. fullsatt med plakat ; fig. ibl. illa åtgången, tilltygad (smädad),


place*, plats i alla bet., ställe, ort, rum, utrymme; torg; fig. äfv. [an]ställning, syssla (ämbete, tjänst); ~ fort. befästad stad, ort, fästning; la première ~ ibl. högsätet; il a la première ~ dans s. classe h. är primus, sitter öfvers. i klassen; la première ~ venue första bästa plats, den första plats man etc. kom [mer] öfver; ~ d’armes* exercis-, parad-, vapenplats; ~ de confiance* förtroendepost; ~ de fiacres* åkare-, drosk-station j ~ pour s. retourner äfv. svängrum ;

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-sv ensk sholorclboh. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free