Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pudeur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pudettï — 541 — pupillaire
pudeur*, blyg[sam]het, -sel; absence* de toute ~ skamlöshet; avoir assez peu de ~ pour vara nog oblyg att; sans ~ äfv. oblyg [t], skamlös [t], oförskämd [t].
pudibond, ~e*, a. F blyg, -sam.
pudicité*, blygsamhet, kyskhet, ärbarhet.
pudique, a.2 © blygsam, kysk, ärbar,
puer, 1:24,itr. (tr.) stinka [af], lukta illa; fig. väcka äckel, vara vidrig [à för]; il pue l’eau-de-vie* det stinker brännvin af honom, h. stinker af brännvin,
puéril, ~e*, a. [[teknisk term]] barn[a]-; barnslig; se civilité*.
puérilité*, barnslighet.
puerpéral, ~e*, a. fièvre oje barnsängsfeber.
puff, [tidnings]puff.
puffin, zool. lira = Pufimus rau.
pugilat, knytnäfvekamp; ibl. boxning.
pugiliste, knytnäfskämpe, boxare.
puîné, ~e*, a. (s.) [frère] [sœur] öje yngre bror, syster,
puis, adv. sedan, sedermera; där-, härpå; för-åidr. ~ après därpå, -efter; et ~ äfv. och så; [och] dessutom, för öfrigt; F et äfv. än sen då; nå [hur var det sedan etc.]? et ~ nous verrons äfv. s. få v. s. sedan; et ~ après och sedan [då] ?
puisage, puisement, ösning, [vatten]hämtning.
puisard, [aflednings] brunn för vatten,
puisatier, brunnsgräfvare.
puiser, 1:1,tr. (itr.) ösa, [upp]hämta, hämta vatten [à, dans ur, i, från]; les plus grandes beautés de son ouvrage, ] il les a puisées dans en. chez les anciens har han hämtat, tagit, lånat hos, från de gamle; ~ partout äfv. begagna alla möjliga källor; ses souliers puisent l’eau* hs skor suga in vatten,
puisque, Jconj. eftersom (då) ; puisqu’il le faut efter[som] det skall s. vara.
puissamment, adv. mäktigt &c s. puissant; ibl. mäkta.
puissance*, makt; ibl. [herra] välde; kraft, förmåga, förmögenhet; styrka; bergsv, mäktighet; mat. dignitet, potens; [[teknisk term]] ~ [motrice] drif-, rörelsekraft; ~ nominale nominell kraft; ~ en chevaux hästkraft; mat. seconde ~ d’un nombre äfv. kvadraten p. ett tal ; les grandes ~ stormakterna; bibl. les ~ de ce monde de ténèbres* världshärskarne i denna mörkrets värld; en s. ~ äfv. i sitt våld; en ~ de mari i mans våld, under mannens myndighet; en ~ de père et de mère* under föräldrars lydno; [[teknisk term]] à toute ~ med full fart, med utvecklande af sin största kraft; traiter de ~ a ~ bemöta som [ge]like; ford. i Nederländerna: leurs Hautes Puissances deras Högmögende.
puissant, ~e*, a. (s. m.) mäktig, väldig, kraftig[t verkande], stark; rik [en på] ; F korpulent; Très haut et Très ~ Roi Stormäktigste, allernådigste Konung.
puits, brunn [artésien artesisk]; gruft. schakt; ~ perdu brunn med sandbotten; pompe* à ~ kallvattenspump; sg. c’est un ~, ce qu’on lui dit tombe dans un ~ h. är tyst som grafven, muren; cela ne tombera pas dans le ~det kommer inte att bli glömdt; F c’est un ~ d’or h. har en riktig guldgrufva, är bottenrik; F c’est un ~ de science* h. är spräng-lärd, [en] mäkta lärd [man].
Pulcltérie*, hist. Pulcheria.
pullulation*, hastig förökning, -else i stor myckenhet,
pulluler, 1:1,itr. förökas i stor myckenhet; vimla, myllra; frodas, gripa omkring sig, hastigt sprida sig.
pulmonaire, I. a.2 anat.,läk. lung-, phtisie* ~ lungsot. II. s. bot. lungört,
pulmonie*, gam. iäk. lungsot,
pulmonique, a.2 (s.) lungsiktig, -sotspatient,
pulpation*, farm. beredning till mos.
pulpe*, bot. kött; farm. mos; märg, [mjuk] massa, pulpa,
pulper, 1:1,tr. farm. bereda till mos.
pulpeux, euse*, a. bot. köttig; mosig, bestående af ell. lik pulpa s. pulpe*.
pulsatif, ive*, a. läk. bultande, dunkande, pulserande.
pulsation*, läk. puls, -ering, -slag.
pulvérin, [[teknisk term]] mjölkrut; kruthorn,
pulvérisation*, pulverisering.
pulvériser, 1:1,tr. pulverisera; fig. i grund nedgöra, vederlägga,s. ~ pulveriseras.
pulvérulent, ~e*, a. som lätt faller till stoft; stoftformig, bestående, betäckt af fint stoft,
puma, zool. puma = Felis concolor.
pumicin, palmolja.
punais, ~e*, a. (s.) stinkande i näsan och utan luktsinne.
punaise*, s. zool. vägglus; ritn. häftstift; ~ des bois bärfis.
punaisie*, stank ur näsan.
punch, bål (glögg),ibl. punsch; ~ à la romaine frusen punsch,
punique, a.2 punisk (kartagisk),
punir, 2:1,tr. [be-, af]straffa [de, pourör, de med]; ibl. illa löna; ~ de mort* äfv. straffa till lifvet, belägga med dödsstraff ; faire ~ qn låta straffa ngn, laga att ngn blir straffad; ådraga ngn straff; s. <i>faireo>, être </i>puni äfv. bli straffad, få straff; le voilà ien puni h. har fått sitt [välförtjänta] straff; on est puni par où l’on a péché © synden straffar sig själf,s. ~ straffa sig, pålägga sig ett straff,
punissable, a.2 straffvärd, -bar; ~ de mort* belagd med dödsstraff,
punisseur, a. o. s. en som straffar,
punition*, [be]straffande, bestraffning; straff; bibl. straffdom ; encourir une ~ ådraga sig [ett] straff; undergå disciplinär bestraffning; en, par, pour ~ till ell. [så]som straff.
1. pupillaire, a.2 myndlings-, omyndiga barns.
2. pupillaire, a.2 anat. pupill-.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
