- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
552

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - racornir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

racornir — 552 — rafraîchir


racornir, 2:1,tr. göra hård [som horn], skrumpen. s. ~ bli hård &c, hårdna, skrumpna,


racornissement, skrumpnande, -enhet,


racquitter, 1:1,tr.,r. qn de qc vinna tillbaka åt (ersätta) ngn hvad h. förlorat; ~ [le temps perdu taga igen. s. ~ återvinna hvad man tappat &c, taga sin skada igen, hålla sig skadeslös. råde*, redd; aller, mettre en ~ lägga ut (äfv. lägga ell. taga in) p. redden,


radeau, [[[mindre brukligt]] bräd-, timmer-, ved]flotte; pont de ~x d’arbres stockflottbygga ; pont de de tonneaux tunnflottbrygga.


1. rader, 1:1,tr. ~ lägga ut (in) p. redden.


2. rader, 1:1,tr. stryka måi.


radeur, ford. salt-, spannmålsmätare,


radiaire, a.2 (s. m.) zool. strål-; stråldjur; les äfv. Radiata.


radial, ~e*, anat. strålbens-.


radiant, a. [[mindre brukligt]] utstrålande.


1. radiation*, öfver-, utstrykande, -ning, öfverkorsning; intecknings dödande; demander sa ~ begära att bli utstruken [de från].


2. radiation*, [[mindre brukligt]] utstrålande, -ning.


radical, ~e*, I. a. [[teknisk term]] bot. etc. rot-; fig. radikal (grund-, grundlig, genomgripande) ; guérison fullständigt botende etc.; aig. signe o* rotmärke, -tecken. II. s. m. radikal äfv. fig.; rot, -ord.


radicalement, adv. i grund [och botten],


radikalt, fullständigt, helt och hållet,


radicalisme, poiit. radikalism,


radicant, ~e*, a. bot. rotslående,


radicelle*, radicule*,bot. smårot, rotfiber, -tåga; -ämne.


radié, ~e*, a. (s.) strål[form]ig, strål-; [fleur*} stålblomma; les ~ radiata, stråldjur.


1. radier, s., ark., ett slags underbädd för vattenbyggnader, etc.


2. radier, 1:1,tr. öfver-, utstryka, öfverkorsa.


radieux, euse*, a. strålande äfv. fig., lysande,


radiomètre, fys. radiometer, strålmätare; ford. gradstock,


radis, rädisa; ~ noir rättika.


radius, anat. strålben,


radoire*, strykträ till saitmätning.


radotage, F [dumt, osammanhängande] prat, smörja, nonsens,


radoter, 1:1,itr. prata [dumheter, smörja, nonsens], icke veta hvad man säger,


radoterie*, F s. radotage.


radoteur, euse*, en som pratar [nonsens] &c se radoter; pratmakare, -erska.


radoub, [[sjöterm]] reparation; en ~ under r.


radouber, 1:1,tr. ~ reparera, förse; omarbeta krut.


radoucir, 2:1,tr. göra mildare, mild, god igen (mjukare &c s. doux,ibl. mindre skarp, häftig etc.), mildra, uppmjuka, -lena; lindra; ~ l’esprit de qn äfv. stämma ngn mildare, blidare, göra ngn mildare stämd; la pluie a radouci le temps det har blifvit mildare efter regnet ; ~ son ton, ~ s. voix äfv. tala saktare, ej tala s. hårdt, högt; fig. stämma ned tonen, tala ur en mindre hög ton; prendre des airs radoucis taga p. sig en ljuflig min. s. ~ bli mildare, mildras &c; ibl. ge med sig.


radoucissement, mildrande, -ing &c s. föreg.; 0.


rafale*, [[sjöterm]] kastby, vindkast; temps à byväder. räf fe*, se1 rafle*.


raffermir, 2:1,tr. göra fast[are] (stadigare, starkare, tryggare), befästa, stadga, gifva [ny] stadga åt, stärka, styrka [på nytt] ; nw l’esprit à qn styrka, lugna ngn. s. ~ bli fast[are] &c, stadga sig SS, stadgas SS, [åter] vinna stadga,


raffermissement, stadgande &c s. förecr.


raffinage, [[teknisk term]] raffinering &c s. raffiner ; four de ~ garugn.


raffiné, ~e*, pp. raffinerad &c s. raffiner; fig. äfv. utstuderad, genomgående; acier ~ äfv. garfstål; cuivre ~ garkoppar; sucre ~ äfv. raffinad.


raffinement, [öfver] förfining, hårklyfveri; par un ~ de cruauté* med en raffinerad &c grymhet.


raffiner, 1:1. tr. raffinera (sjuda, rena); gara koppar, garfva ståi; itr. vara hårldyfvare, utstuderad, bruka, spetsfundigheter, göra sig klyftig; ibl. vara öfverdrifvet noga [sur med]; [[mindre brukligt]] göra nya rön etc. s. ~ förfinas, bli raffinerad (slugare &c).


raffinerie*, raffin[ad]eri, sockerbruk; ...sjuder i.


raffineur, raffinadör.


raffoler, 1:1,itr. F ~ de vara tokig, galen i, efter, vurma för; ibl. vara alldeles förtjust i.


raffolir, 2:1,itr. faire ~ qn göra ngn galen,


rafistoler, 1:1,tr. F P rusta (laga) upp &c se raccommoder.


1. rafle*, tom, afrepad drufstjälk.


2. rafle*, spelt, tre kort ell. tre tärningar (i raffoi : allor) af samma valör ; faire ~ slå tre allor &c; fig. F faire ~ [sur tout] taga rubb och stubb, göra rent hus.


rafler, 1:1,tr. F tout ~ taga rubb och stubb,


raflouage, etc.,s. renflouage, etc.


rafraîchir, 2:1,I. tr. upp-, förfriska, [af]kyla, svalka, göra sval[are] (göra det svalare i luften etc.); läska; vatterilägga salt kött; afputsa [kanten o. d. på], putsa [upp]; toppklippa hår, klippa i ändarna; fig. äfv. vederkvicka; ~ ~ un câble skifta anliggnings-ställe af en kabel: ~ une place [d’homme et de munitions*] undsätta, förse en ort med friska trupper och förråd; cela me rafraîchit le sang fig. det är riktigt uppfriskande [att höra etc.]. II. itr. svalna, ~ om vind: friska p. nytt, upp. s. ~ svalna,


* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free