- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
600

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rieur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rieur — 600 — rire

om det; F ne savoir ~ de inte veta (kunna) det allra ringaste, ett dugg, ej ha en aning om; ne servir de ~ ej tjäna ngt till, tjäna till [rakt] ingenting; neenir à ~ äfv. ej möta ngt hinder; il netint à ~ qu’il ne fît cela det var mycket nära att h. hade gjort det; cela ne vaut ~ det duger inte. ingenting till &c s. valoir; cet homme est] venu de ~ af ringa härkomst, låg börd; ~ qu’à le voir, que d’y penser bara man (jag) ser ell. såg h., tänker ell. tänkte därpå; a-t-on jamais ~ de pareil har man någonsin sett [på] maken? ~ que la vue de... me fait frémir jag ryser vid blotta åsynen af; ~ moins que ingenting mindre än; äfv. = allt annat än; il n’est ~ moins que marin äfv. h. är ej det minsta sjöman; ~ au (ell. dans le) monde ingenting i världen; s. peu que ~ s. godt som intet; à propos de- ~ utan all (ngn) anledning; en ~ äfv. p. intet (ej på något) vis, ingalunda; en moins de ~ äfv. innan man vet (visste) ordet af, i en handvändning, inom ett ögonblick; et en moins de ~ c’est fait och ett, tu, tre, [så] är det gjordt: ibl. pour ~ för intet &c, gratis; för r. skull ; ~ pour ~ intet för intet,


rieur, euse*, s. skrattare, skämtare; spefågel; en ~ som gärna skrattar; a. skrattlysten ; avoir les ~s de son côté ha skrattarne p. sin sida, äga mängdens bifall,


riflard, [[teknisk term]] skrubbhyfvel; reffelfil; tandjärn; F P gammalt paraply,


rifloir, [[teknisk term]] reffelfil. rif 1er, 1:1. tr. [[teknisk term]] skrubbhyfla; P glupa i sig.


rigaudon, s. rigodon.


rigide, a.2 © styf, stel; fig. sträng, strikt; anche* ~ rakt (stelt) munstycke,


rigidité*, styfhet, stränghet &c s. föreg,


rigodon, ett slags visa, dans; [[militärisk term]] avoir un ~ få en träff,


rigole*, [aflopps]dike, -kanal; [vattnings-] ränna.


rigoler, 1:1,itr. P skoja, nojsa.


rigolo, P »skojfrisk[t]». löjligt,


rigorisme, [öfverdrifven] stränghet, rigorism,


rigoriste, s. (a.)2 sträng sedelärare, rigorist; sträng.


rigoureux, euse*, a. © sträng, bister, rigorös, strikt; conduite rigoureuse oförvitligt uppförande.


rigueur*, stränghet &c s. föreg.; la ~ de l’hiver, de la saison äfv. den stränga vintern, årstiden ; la ~ de la loi lagens [hela] stränghet; la loi de ~ lagen (Mose lag) ; arrêt de ~ sträng arrest för officerare; à la ~ strängt (noga) taget; à la dernière ~, à toute ~, en ~ med yttersta stränghet,p. det strängaste; à a ~ [du terme] efter ordet, orden, bokstafven ; être de ~ vara nödvändig, oumbärlig, oeftergiflig, en n. sak; ej medgifva ngt undantag; l’habit est de ~ man måste ell. får lof att vara klädd i frack.


rillettes*, pl. ett slags rätt af hackadt fläsk,


rimailler, 1:1,itr. F skrifva dålig vers.


rimailleur, F rimsnidare, -smidare, versklåpare.


rime*, rim; ~* pl. ibl. verser; trouver une ~ à un mot äfv. rimma p. ett ord; ni ~ ni raison* hvarken rim ell. reson.


rimer, 1:1,itr. rimma [sig]; ~ ensemble rimma [med hvarandra] ; cela rime comme miséricorde* et hallebarde* [det är som] god dag yxskaft.


rimeur, rimmare, versmakare; s. rimailleur.


rinçage, sköljning,


rinceau, ark. etc. löfverk,


rince-bouche ©, sköljkopp.


rincer, 1:12,tr. skölja; F P il a été bien rincé h. blef våt som en tupp, fick sig en riktig öfversköljning,äfv. dufning etc. s. ~ skölja sig [la bouche i munnen],


rinçure*, skölj-, diskvatten,


rinforzando, adv. mus. rinforzando.


ringard, [[teknisk term]] järnspett; ugnsraka.


ringarder, 1:1,tr. [[teknisk term]] röra om med ugnsraka; slagga ut.


ringrave, m. O. f. s. 1 O. 2 rhingrave.


rioter, 1:1,itr. föråldr. F P flina,


rioteur, euse*, föråldr. en som jämt flinar,


riotte*, gnabb; il n’y a pas d’amis entre lesquels il ne survienne quelque ~ © litet gnabb ibland skadar aldrig grand,


ripaille*, i F uttr. faire ~ frossa (rumla),


ripailleur, euse*, frossare (rumlare).


ripe*, [[teknisk term]] skaf järn.


riper, 1:1,tr. [[teknisk term]] skafva, renskrapa med skafjärn; itr. ~ slira,


ripopée*, F blandning af vinskvättar; fig. sammelsurium, mischmasch, röra.


riposte*, fäktk. efterstöt efter ett pareradt anfall; fig. F snabbt svar; prompt, vif à la ~ alltid slagfärdig; jfr réplique*.


riposter, 1:1,itr. (tr.) fäktk. parera med efterstöt, ripostera; fig. F svara [snabbt, fyndigt], ge svar p. tal; ~ de, par qc äfv. ge ngt till svar.


ripuaire, a.2 (s. m.) hist. les Francs ~ ell. les Ripuaires de ripuariska frankerna, ripuarierna.


riquiqui, P F finkel. 1. rire, 4:25,itr. skratta [de åt] ; le [à emot] ; om öde äfv. vara blid (oftare: sourire)-,ibl. muntra sig, skämta; om söm: grina; en riant skrattande, med ett skratt; ~ tout bas små-skratta, fnittra ; ~ aux anges fig. vara utom sig af glädje; vanl. skratta fånigt, utan att veta hvarför; ~ du bout des dents*, ~ jaune le, skratta tvunget; ~ sous cape*, dans sa barbe le i mjugg; ~ à rge déployée skratta med full hals; ~ aux larmes* skratta så att tårarna rinna,s. att man gråter ell. får tårarna i ögonen; F ~ au nez de qn skratta ngn midt i ansiktet, synen; ~ comme un fou, F [[mindre brukligt]] un coffre äfv. gap-, storskratta etc.;


* feminin. 2 maskul. och femin. © pl. üka. fy) närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free