Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rire — 601 — rixe
donner, [F ap]prêter à ~ ge anledning till skratt &c, göra sig till ett ell. väcka åtlöje; éclater de ~, ~ aux éclats brista ut i [gap-] skratt, slå till ett [flat]skratt; étouffer, F mourir, F P crever de ~ skratta sig fördärfvad, skr. s. att man kiknar, kikna, en. gå åt af skratt (äfv. = påmer de~); faire ~ komma, få ell. narra ngn att skratta; väcka munterhet; faire ~ de soi komma människor att skratta åt en, väcka åtlöje; F tu me fais ~ ibl. jag kan inte annat än skratta åt dig, ~ måste jag [verkligen] skratta; F être à mourir de ~ vara s. att man kan dö (gå åt) af skratt ; v. genomkostlig, -löjlig; F <i>pincer sanso>, être un pince-sans-~</i> vara torrolig; pouffer de ~ stor-, gapskratta; s. tenir de ~ hålla sig för skratt; ~ à Vimagination* smeka fantasien; il n’y a pas là de quoi ~, il n’y a pas tant ell. trop à ~, etc. det är just ingenting att skratta åt; et chacun de ~ och allihop till att skratta, det blef ett allmänt skratt; envie* de ~ äfv. skrattlust; c’est histoire* de ~ det är bara p. skämt (för att få skratta); pour ~ äfv. p. skämt, narri (skoj) ; faire un conte pour ~ berätta en lustighistoria,ngt lustigt; F il a, toujours lemot pour ~ h. är alltid så [kvick och] rolig; il n’y a pas lemot pour ~ dans cet ouvrage det finns ingenting att skratta åt, ingenting lustigt i detta arbete ; F vous voulez ~ ni bara skämtar? ni säger det bara p. skämt? rira bien quiira le dernier [den] skrattar bäst som skrattar sist. s. ~ de skratta åt, göra narr af, bele. 2. rire,s. skratt, -ande; éclat ~, gros ~ gap-, flatskratt; éclat[s] de ~ äfv. sk rattsalf va; des~ s étouffés fnitter, -rande; un bon gros ~ ett hjärtligt, godt skratt, flatskratt; il lui prit un fou ell. ~ fou h. brast ut i ett ohejdadt etc. skratt; le m. prend lorsque jag måste skratta då ...
1. ris, skratt, löje.
2. ris, ~ de veau kalfbräss.
3. ris. prendre un ~ taga in ett ref; pr. des ~ refva.
risban, [[militärisk term]] fort. hamnbatteri.
risdale*, [[mindre brukligt]] riksdaler.
risée*, skrattsalf va; åtlöje [publique ell. du public allmänt]; ~ kåre; être a ~ de vara ett åtlöje för.
risette*, faire ~ om småbarn: skratta [litet] [à åt].
risibilité*, förmåga att skratta &c.
risible, a.2 © som har förmåga att skratta ; vanl. F skrattretande (-väckande), lustig (ro-lig), löjlig äfv. = narraktig.
risquable, a.2 äfventyrlig, riskabel; cela est ~ äfv. det kan vågas, man kan riskera det.
risque, risk, risico; fara, äfventyr; courir ~ de ~ löpa fara att; ibl. sätta p. spel ; j’en courrai le ~äfv. jag står mitt kast, riskerar det; à ses, etc. ~ et périls p. egen risk [och ansvar], eget bevåg; au ~ de med fara att, för; om jag etc. också skulle; F à tout ~ hvad som än m. hända, det må kosta hvad som helst,
risquer, 1:1,tr. [veder]våga, äfventyra,
riskera, löpa fara [de att], sätta p. spel; F ~ l’abordage, etc. våga försöket; t ~ le paquet stå sitt kast, våga kuppen,s. ~ våga sig [dans i], riskera &c [de att]; våga försöket.
ri&cOie*, kokk., färs inbakad i plättar, »rissolo.
rissolé, s. brunstekt köttbit 0. d.
rissoler, 1:1,tr. bryna, brunsteka (steka gulbrun); F avoir le visage rissolé vara solbränd. risto[u]rne*, sjöförsäkr. ristorne, -o. rit ell. vanl. rite, ritus, kyrkobruk, -ordning; ~ ~ [kyrko]ceremonier.
ritournelle*, mus. riturnell; fig. F samma trall, gammal visa,
ritualisme, ritualism; ceremonisystem; särsk. i England: högkyrklighet.
ritualiste, s. (a.)2 ritualist, -isk.
rituel, kyrkohandbok, ritual,
rivage, [eg. hafs]strand; fig. trakt, nejd, land; fig. errer] de ~ en ~ äfv. från det ena landet till det andra, från kust till kust.
rival, ~e*, s. (a.) medtäflare, -täflerska, -sö-kande (-friare), rival; a. täflande, rivaliserande; être rivaux de gloire* täfla om äran etc. ; une gloire sans ~ en oförliknelig ära.
rivaliser, 1:1,itr. täfla, rivalisera [aveced, de] ; désir de ~ täflingslust.
rivalité*, täflan, rivalitet.
rive*, flod-, Sjöstrand; ibl. brädd, kant; skogsbryn.
river, 1:1,tr. [[teknisk term]] nåda; nita, klinka; fig. ~ les
chaînes*, les fers de qn göra ngns ok tyngre ; ~ à qn son clou ge ngn svar p. tal.
riverain, ~e*, a. (s. m.) strand-; belägen vid skogsbryn, samma väg ell. gata; [habitant] ~ strandbo, -byggare; äfv. den som bor vid skogsbryn, väg, gata; [propriétaire] ~ strand-agare ; äfv. den som har egendom vid skogsbryn &c.
rivet, [[teknisk term]] nitnagel; nådad spets p. hästskosöm.
rivetage, [[teknisk term]] nitning,
riveter, 1:7,tr. [[teknisk term]] nita &c s. river.
rivière*, å (älf, flod, ström): ~ revir; juvel. ~ de diamants halsband af diamanter ; bras de ~ flodarm; oiseau de ~ vattenfågel (and o. d.); veau de ~ kalf från Normandie; vin de ~ champagne [vin] från Marnetrakten ; la ~ de Gênes Rivieran; fig. c’est porter de l’eau* à la ~ det är att gå öfver ån efter vatten; les petits ruisseaux font les grandes ~ många bäckar små göra en stor å.
rivoir, [[teknisk term]] nithammare.
rivure*, [[teknisk term]] [hop]nitning, -nagling, klinkning, nådning; jämten genom gångjärn,
rixdale*, riksdaler.
rixe*, dispyt, slagsmål; träta, [häftig] ordväxling, tvist, gräl.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
