Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - riz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riz — 602 — rogneur
riz, ris, -gryn; ~ au lait @ risgrynsyälling; poule* au ~ höns med ris[gryn] ; ~ à l’indienne* risgryn med saffran; eau* de ~ ris-vatten; gâteau e ~ ris [gryns] kaka; faire du ~ koka ris[gryn]; faire crever du ~ skålla risgryn.
rizière*, risåker, -fält, -land.
1. rob,farm. [bär- etc.] mos.
2. rob, robber ell. robre, i whist: robbert.
robe*, klädning (dräkt), rob, [svart siden- eller ylle]kåpa(ämbetsdräkt); toga, mantel; klädning[ssläp]; p. djur: [hår]färg; p. vissa frukter, legymer: skal, hinna, balja; r. de chambre* morgon-, nattrock; pommes* de terre* en ~ de chambre* oskalad potatis; ~ d’enfant äfv. [barn]kolt; gens de ~ jurister; ibl. lagens väktare; la ~ domarekåren; F un homme de s. ~ en man af hs stånd; förakti. les ~ noires svartrockarna, d. v. s. prästerna; prendre la ~ äfv. bli präst; les rouges assisdomstolen; ~ d’avocat, ~ de juge, ~ de professeur advokats, domares, lektors ell. professors ämbetsdräkt; être d’une bonne famille de ~ härstamma från en god domaresläkt; la ~ et l’épée* lagen och hären; quittera ~ pour l’èpèe* lämna lagboken för svärdet.
Robert, dopn. Robert; ~ le Diable operan Robert af Normandie,
robin, F [[mindre brukligt]] förakti. jurist, lagkarl.
Robin, I. F ~ mouton Pelle bä; un plaisant ~ en stolle, sjasker. II. ~ des bois Friskytten,
robinet, krän; vred; [lås]tapp; ~ jauge, ~ de niveau d’eau* prof varekran ; ouvrir, fermer le ~vrida upp, till kranen; fig. F quand une fois le ~ est lâché, il a de la peine à finir när h. väl har slagit upp sin språklåda, har h. svårt att sluta,
robinier, bot. akasieträd = Robinia pseudo acacia L.
Robinson, ntter. Robinson; F robinson familjeparaply.
Roboam, bibl. Rehabeam.
roboratif, ive*, a. (s. m.) [[mindre brukligt]] läk. stärkande [medel] (vanl. corroborant).
robre, s. 2 rob.
robuste, a.2 © stark[t byggd], kraftig (kraftfull); santé* ~ berghälsa; avoir une foi ~ hafva stark tro.
roc, klippa, [hälle]berg; ford. torn i schackjusqu’au ~ vif till sjäfva berget; cave creusée ans le ~äfv. bergskällare; dur comme le (un) ~ stenhård; ferme comme le (un) ~ fast som hälleberget,
rocaille*, arbete af snäckor, stenar etc. ; grottverk etc.
rocailleur, en som tillverkar rocaille*.
rocailleux, euse*, a. stenig, knagglig äfv. ag.
rocambole*, skogslök = Allium scorodoprasum ; fig. F godbit (det pikanta) ; ~ : dumt skämt.
Roch, dopn. Rockus : mal de saint ~ pest; F c’est saint et son chien de äro oskiljaktiga.
roche*, klippa, hälleberg, bergart; cristal de ~ bergkristall; cœur de ~ stenhjärta (hjärtlös människa); eau* de ~ vatten som springer fram ur klippan; clair comme eau* de ~ klar som dagen ; taillé dans la ~ vive huggen i själfva klippan; F amis de la vieille ~gamla, bepröfvade vänner: F homme de la vieille ~man af gamla stammen; noblesse* de [la] vieille ~gammal adel; fig. il y a quelque anguille* sous ~ där ligger en hund begrafven, det ligger ngt därunder, det är ugglor i mossen.
1. rocher,s. hög, brant o. spetsig klippa; ark. klippben; [[teknisk term]] strödosa; fig. [cœur de] ~ stenhjärta, -hård människa; plein de nus äfv. klippig.
2. rocher, 1:1,tr. [[teknisk term]] strö borax på, spritsa.
rochet, katoi. korrock; en pärs mantel; [[teknisk term]] roue* à ~ spärrhjul.
rocheux, euse*, a. geol. klippig, klipp-; geogr. les Montagnes rocheuses Klippiga bergen,
rochoir, [[teknisk term]] strödosa.
rOCk, ofantlig, diktad fågel i de arabiska sagorna: Rok.
rococo, a. (s.) le [genre style] ~ Ludvig den 15:des stil, rococostil[en]; F fig. ~ antikverad, föråldrad, förfallen stil, maner etc.
rocou, färgstoft: orleana.
rocouer, 1:1,tr. [se] ~ mål. [sig] med orleana.
rocouyer, bot. orleanaträd.
roder, 1:1,tr. [[teknisk term]] svarfva; smärgla.
rôder, 1:1,itr. stryka ell. ströfva [omkring], vara ute och vandra,
rôdeur, gat-, landstrykare; ~ [de nuit*] nattvandrare.
Rodilard, namn p. en råtta hos Lafontaine: Fläskgnagare.
rodoir, [[teknisk term]] smärgelsticka, -fil.
Rodolphe, dopn. Rudolf (vanl. Raoul).
rodomont, F storskrytare, -skräflare, skrodör; faire le ~skräfla, skrodera, storskryta.
rodomontade*, F [stor]skryt, skräfvel, skrode-rande, braskande; faire des nus skräfla, skrodera, storskryta.
Rodrigue, dopn. Rodrigo,
rogation*, antik. lagförslag.
Rogations*, pl. katoi. les jours des ~ gångdagarna; la semaine des ~s gångveckan,
rogatoire, a.2 i uttr. commission* en domares anmodan om ämbetsbiträde.
rogaton, F plockmat ; ag. uppkok, skräp; skvaller.
Roger, dopn. Roger (tysk Rüdiger) ; F gros, vrai ~-Bontemps »glad själ (lax)», »bon vivant»,
rogne*, inbiten skabb; mossa p. träd.
rogne-pied ©, [[teknisk term]] hofsiagares rasp.
rogner, 1:1,tr. afgnaga, -skafva, kanthugga; [af-, kring-, be]skära; [bort]klippa; ag. F ~ les ailes*, F l’écuelle* à qn hålla ngn stramt, sätta ngn p. förknappning,s. ~ les ongles klippa sina naglar,
rogneur, euse*, en som skafver mynt i kanten; 0 pappersskärare.
* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
