Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rose ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rose — 605 — roture
1. rose*,s. [törn]ros; juvelros; ark. rosett; mus. ljudhål p. lutor o. d.; de ~[s] äfv. rosen-; de ~ äfv. rosenröd, rosig; diamant en ~ rosensten; [fenêtre* en] ~ hjul-, rosfönster; ~ ~ des vents ell. du compas kompassros ; couleur* de ~ rosenfärg[ad], -röd[t]; fig. ärv. optimistisk, förhoppningsfull; F voir tout couleur* de ~ s. allt i rosenrödt; eau* [[[mindre brukligt]] de] ~ rosenvatten; à l’eau* de ~ fig. F sliskig (sentimental) ; ell. a un teint de lis et de ~ hon har en hy som (af) ros och lilja,hs hy är skär och hvit; les ~s de son teint rosorna p. hs kinder,hs rosenkinder, rosiga k. ; c’est une ~ pour la fraîcheur h. är blomstrande som en ros; fig. être [couché] sur des sur un lit de ~s dansa p. rosor; tout n’est pas ~ dans la vie här i lifvet får man ej alltid vandra p. rosor; il n’est point de ~s sans épines* ingen ros utan törnen ; F découvrir le pot aux lista ut hemligheten; hist. la Rose blanche et la Rose rouge Röda och Hvita rosen.
2. rose, a.2 rosenröd, -färgad, ljusröd, skär; rosen-; s. m. rosenfärg, -rödt, skär färg, skärt.
rosé, ~e*, a. mat. rosenfärgad, ljusröd,s. föreg,
roseau, vassrör, -pipa, -strå; ag. rö; parmi les oux äfv. i vassen,
rose-croix hist. rosenkreutzare.
rosée*, s. da gg; point de ~ daggpunkt; à ll. dans la ~ äfv. i det daggiga gräset j couvert de ~ daggbestänkt, daggig.
roséole*, läk. roseola (röda hund),
roselin, zool. rosenstare = sturnus roseus l.
roseraie*, rosenhäck, -plantering, -gård.
1. rosette*, rosett, bandros[ett] ; urm. ruck-tafla ; la ~ [d’officier de la légion d’honneur] à la boutonnière med röd rosett i knapphålet.
2. rosette*, [[teknisk term]] ett slags rödt bläck; rödkrita; [cuivre dé] ~ rosett-, spritkoppar, fin gar-koppar.
Rosette*, dopn. lilla Rosa, Rosa-lill.
rosier, rosen- ell. törnrosbuske, -träd.
rosière*, »rosenbrud, -drottning», ung flicka som vid rosenfesten i Nanterre etc. erhåller priset såsom den d.vgdigaste.
rosiériste, odlare af rosor.
Rosine*, dopn. Rosina,
roson, s. rosace*.
rossard, s. följ. ; fig. skoispr. pundhufvud (dummerjöns), trögskalle etc.
rosse*, hästkrake, skinkmärr,
rossée*, F smörj, stryk,s. följ.
rosser, 1:1,tr. F piska upp, ge smörj, stryk etc.; être ssé [d’importance*] få [duktigt med] smörj,
rossignol, näktergal; pipa af pii, vide o. d. ; 0 dyrk; i orgeiv. merularegister; ~ de muraille* vanlig rödstjärt = Luscinia phqènicurus L. ; skämts, ~ d’Arcadie* åsna; ~ à and gris (svin); F avoir une voix, un gosier de ~ sjunga som en näktergal,
rossignoler, 1:1,itr. F härma näktergalen,
rossignolet, näktergalsunge.
rossinante*, hästkrake, skinkmärr,
rossolis, ett slags likör; bot. sileshår = Drosera L.
1. rostral, ~e*, a. naturv. spröt-, näbblik.
2. rostrale*, a. antik., i uttr. colonne* couronne* »rostrata columna, corona» (pelare &cprydd med skeppsspröt, etc.).
rostres, m. pl. antik. rostra (talarestolen, -tribunen p. Forum),
rot, lågt ord: rapning ; faire un des ~s rapa.
rôt, stek; gros ~ större stek; men. o*, petit ~ fågelstek; F être à t et à ~ dans une maison vara välkommen när som helst, vara [som] barn i huset; fig. manger sonpain à la fumée du bara få s. p. (ej få vara med om kalaset o. d.).
rotang, rotting (vanl. rotin).
rotateur, trice*, a. (s. m.) anat. [muscle] ~ vridmuskel.
rotatif, ive*, a. roterande, rotations-,
rotation*, fys. rotation (kringsvängning kring en axel); fysiol., rullning; exécuter un mouvement de ~ svänga kring en axel.
rotatoire, a.2 roterande, rotations-; polarisation* ~ cirkulär polarisation.
rote*, katolsk appellationsdomstol i Rom : 1’Ota.
rotengle, fisk: sarf — Scardinius erythroptalmus Heckel.
roter, 1:1,itr. lågt ord: rapa.
rôtî, s. stek; F s’endormir sur le ~hvila på sina lagrar.
rôtie*, s. [rostad] bröd skifva [de caviar, etc. med kaviar etc.] ; smörgås,
rotifère, zool. hjuldjur.
rotiforme, a.2 naturv. hjulformig.
rotin, rotting.
rôtir, 2:1,tr. (itr.) steka[s]; rosta[s] äfv. 0; fig. förbränna[s] ; ~ [sur le gril] halstra, rosta; faire ~ steka &c; ~ trop äfv. bli för hårdt stekt; ~ au four steka i ugn, ugnsteka; n’être n ni à ~ ni à bouillir fig. duga hvarken till det ena eller andra; F ~ le balai fig. svälta, slita ondt o. d. ; föra et* dåligt lefverne,s. ~ stekas &c; fig. steka sig [au soleil solen], bli stekt; [se] ~ trop äfv. bli för hårdt stekt &c.
rôtissage, stekning &c s. föreg,
rôtisserie*, bod där man säljer stekt kött eller fågel, © matvaruhandel,
rôtisseur, euse*, en som har en rôtisserie* ; acheter qc chez un ~ köpa ngt i matvaruhandel,
rôtissoire*, stekpanna, -ugn.
rotonde*, rotunda; bakre delen af diligensen; rundskuren kappa,
rotondité*, rundhet; F korpulens, fetma,
rotule*, anat. knäskål; palier à ~ kullager,
roture*, ofrälse (oadligt) stånd, börd, natur, gods, folk; né dans la ~ af ofrälse börd; en ~ ofrälse yla ~ äfv. ofrälsemän [nen].
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
