Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ruisseau ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ruisseau — 610 — sable
ruisseau, bäck, rännil; rännsten; fig. ström [de af]; ~x de lannes* äfv. tårefloder; les petits ~x font les grandes rivières* många bäckar små göra en stor å.
ruisselant, ~e*, a. strömmande (rinnande) &c se följ. ; ~ de sueur* svettdrypande.
ruisseler, 1:6,itr. strömma (rinna), forsa [fram, ut]; drypa, ririsselet, liten bäck, rännil,
rum, s. rhum.
rumb, kompasstreck = 11° 15’.
rumen, första magen hos idisslare: våmb.
rumeur*, sorl, stoj (larm, buller); ibl. [doft] rykte ; jäsning; en ~ i rumor; la république allmänna opinionen, meningen; s. mort causa de la ~ hs död väckte [stort] uppseende.
ruminant, ~e*, a. (s. m.) zool. idisslande, -are.
rumination*, idisslan, -ande.
ruminer, 1:1,tr. vanl. itr. idissla; ~ sur fig. F äfv. omtugga, rufva p. (grubbla öfver),
rune*, runa; ~ magique trollruna.
runique, a.2 run-, runisk; pierre* ~ runsten,
runiste, runktmnig, runoförfaren man.
ruolz, @ nysilfver.
ruptoire, a.2 kir. frätande; s. m. frätmedel.
rupture*, [upp]brytande, -ning &c s. rompre; läk. bristning, bråck, ruptur; måi., färgernas blandning p. paletten; fig. brytning; ~ d’un os benbrott; ~ de la paix fredsbrott; [[militärisk term]] boulet de ~ fullkula; obus de ~ pansarbrytande granat; minv. rayon de ~ krossradie; depuisa ~ du mariage sedan partiet (förlofningen) blef uppslaget (-en); ils en sontenus à une nu, il y a ~ entre eux det har kommit till en brytning dem emellan,
rural, ~e*, a. landtlig, landt-, lands[bygds]-; landtmanna-; Code ~ (n) Jordabalk: doyen ~ kontraktsprost; société d’économie* ~ hushållningssällskap. Ruric ell. oftare Rurik,hist. Rurik.
ruse*, list, knep, fint (puts); de petites ~ äfv. små konster; ~ de guerre* krigslist; par [la] ~ med list.
rusé, ~e*, a. (s.) listig (förslagen), klipsk (slipad); ~ compère, fin ~ slipad karl (räf), filur, lurifax; ô le ~, la ~e ibl. en sådan [liten] filur!
ruser, 1:1,itr. bruka list &c s. ruse* ; jäg. göra bukter, krokar,
ruseur, filur &c s. ruse.
Russe, s.2 ryss, ryska.
russe, a.2 (s. m.) rysk, -a [språket]; montagne* rutschbana.
Russie*, geogr. Ryssland ; la ~ d’Europe* Europeiska R. ; la ~ d’Asie* Asiatiska R. ; empereur de toutes les ~ ~ alla ryssars själf-härskare.
rustaud, ~e*, a. bond-, t öl p akti g (drumlig, plump); s. F bondlurk, -lolla (-basse), tölp, drummel (grofhuggare, grobian).
rusticité*, landtlig-, bondaktighet; de la ~ äfv. ngt bondaktigt &c.
rustique, a.2 (s. m.) [[teknisk term]] landtlig, landt-, landtmanna-; fig. äfv. bondaktig (ohyfsad, oborstad); ark. af ell. imiterande O huggen Sten, rustik; bane, siège ~ trädgårdssoffa, -stol af naturliga grenar, n naturstil»; chanson*. danse* ~ bondvisa, -dans; habitation* ~ bondstuga; la Maison ~ @ bondpraktikan ; ark. [genre, ordre] ~ rustik,
rustiquer, 1:1,tr. ark. rusticera; grofhugga stenar i naturstil.
rustre, a 2 bondaktig: grof, oborstad; s. m. bondlurk, basse, tölp, luns o. d.
rut, brunst, löpetid; entrer en ~ blifva brunstig.
rutabaga, agr. röfva, »rotabagge».
Ruth*, bibl. Rut.
rutilant, ~e*, a. guldglänsande, rödskimrande.
rutoir, s. routoir.
rythme, rytm (takt), rythmique, a.2 rytmisk. S, S.* [enl. nyare metoden: S. m.] bokstafven S; tube en ~ dubbelböjdt rör; faire des ~ F slå sina slingerbultar (gå och ragla).
sa*, pron. poss.,s. son.
sabage, [[sjöterm]] akterände p. båt.
sabaïsme, s. sabéisme.
sabbat, sabbat; F skrål, oväsen; häxsabbat; le jour du ou sabbatsdagen ; observer, violer le [jour du] ~ hålla (helga), bryta (ohelga) sabbaten; F faire un [terrible] ~ föra [ett förfärligt] oväsen, skråla; F faire un beau ~ à qn läxa upp ngn.
sabbatique*, a. i uttr. année* ~ sabbatsår,
sabéen, ~ne*, a. sabé, stjärndyrkare.
sabéisme, sabeism, stjärndyrkan.
sabellianisme, kyrkh. sabellianism.
sabellien, s. (a.) kyrkh. sabellian, -sk.
Sabin, ~e*, folkn. sabiner, -ska; l’enlèvement des nues sabin skornas bortröfvande.
Sabine*, geogr. Sabina.
Sabine*, bot. säfvenbom = Juniperus sabina.
sabisme, s. sabéisme.
sable, sand; grus äfv. läk.; = sablier; herald, svart [färg]; ~ ~ pl. sand[fält, -bank]; ~ à mouler ell. de fondeur formsand; moulage en ~ gjutning i [mager ell. våt] sand; ~ mouvant flj-gsand ; bâtir sur le ~ [mouvant] fig. bygga p. lösan sand; F P être bâti à chaux* et à ~ vara starkt byggd (stark som en björn), ha en riktig berghälsa; passer ~ maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. @ omskrifyes. (f) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
