- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
634

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - serviteur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

serviteur — 634 — sevrer

kraft och verkan det hafva kan; F r. à ses amis des vers de s. façon traktera sina vanner med verser ur egen fatabur. II. itr. tjäna, vara i (göra) tjänst, vara tjänare; v. träl (slaf), i träldom; göra nytta, vara till nytta, begagnas,v. brukbar, duga; ~ à tjäna (duga, passa), vara tjänlig (duglig, nyttig), begagnas till; ~ de tjäna till ell. såsom, göra tjänst ell. nytta som, vara i stället för, användas som; lända till ; ça peut ~ äfv. det kan duga, komma till godo; cet habit ne saurait ~ m. r. jag skulle ej kunna begagna (ha) denna röck; habits quiont déjà servi aflagda kläder; il n’y a qu’unmot qui] serve ici duger (passar) här; à uoi ça sert-ilf hvad begagnas det till? à uoi ça sert-il de hvad tjänar det till att? ça ne sert pas à grand’chose* det tjänar inte stort till [de att] ; ça- ne sert à (de) rien det tjänar till ingenting (ingenting till); il nesert à (de) rien de det tjänar ingenting till att, det duger ej att; que (en. à quoi) sert ell. [[mindre brukligt]] que sert-il de nier ? hvad skall det tjäna till att neka? hvad båtar att neka? ~ à son but ibl. vara ändamålsenlig; ~ d’avertissement à qn lända ngn till varning (varnagel) ; ~ depère à qn v. ngn i faders ställe (som en far för ngn); faire ~ ses amis à begagna sig af sina vänner[s hjälp] för att själf komma fram etc. s. ~ betjäna, begagna sig [de af] ;


serveras, servera sig, taga för sig, lägga för sig [på sin tallrik] ; s. r. de äfv. begagna (bruka, använda, nyttja, anlita); s. ~ [[mindre brukligt]] hjälpa, bistå hvarandra; s. ~ soi-même passa upp sig själf; s. faire ~ låta passa upp sig, bli uppassad; s. ~ d’un tailleur använda en (ha ngn till) skräddare; s. ~ chez [un marchand [bruka] handla hos.


serviteur, tjänare; tjänstehjon (betjänt, dräng); uppassare; votre tfrès humble r. eder ödmjukaste tjänare; ödmjukast, -ligen i brer; [je suis votre] ~ äfv. [nej, jag] tackar ödmjukast! kommer aldrig i fråga; jag ger det en god dag; farväl med],


servitude*, lifegenskap, träldom äfv. fig.; jur. servitut (onus); ~ bateau de ~ fartyg (båt, pråm) använd i varfvets tjänst p. örlogsstation : travaljbåt, -fartyg,


servomoteur, mek. servimotor (hjälpmaskin),


ses, pron. poss.2 pl. af son, sa*.


sésame, Hl. bot. sesam = Sesamum orientale (indicum) ;


Sésame, ouvre-toi sesam, öppna dig! ~ troil-, besvärjelseformel som öppnar väg öfverallt,


sésamoïde, a. m. anat. liknande sesamfrön,


séséli, m. bot., umbellatsläktet Seseli. sesqui...,vetensk. halfannan; kem. seskvi-.


sesquialtère, a.2 mat. halfannan, förhållande Sig till ngt annat SO ~ till 1.


sesquioxyde, kem. seskvioxid.


sessile, a.2 bot. vidfästad, oskaftad.


session*, session[stid], sammanträde, sammanvaro; ting[stermin] ; être en ~ hålla


session, sitta, hafva sammanträde; vara församlad.


sesterce, m. fornrom. mynt: sestertie.


sétacé, ~e*, a. naturv. borstlik; besatt med borst.


setier, gammalt rymdmått; ~ de blé ibl. @ tunna; ~ de terre* © tunnland,


sétifère, a.2 naturv. borstbärande,


sétiforme, a.2 naturv. borstlik, borstig,


séton, kir. hank; sår som hälles öppet genom hank.


seuii, tröskel; sur le r. [desa, porte] äfv. i dörren; jusqu’auelà du r. ända tills de voro utom dörren,


seuillet, [[sjöterm]] r. de sabord kloss som utgör underkant i en port.


seul, ~e*, a. (s.) © ensam, allena; un le ~ en enda, den enda; ~ entre tous il[rêsista han ensam bland alla; tout r. alldeles ensam, helt allena, ensam och allena; för sig själf; cela v. tout ~ det går af sig själft (som en dans); lui ~ äfv. han och ingen annan, ingen annan än (endast) han; la rye chose [qui soit nécessaire äfv. det enda; cetterye raison [m’eût déterminé äfv. ensamt detta skäl; voix rye solostämma; la pensée de [cette action est criminelle äfv. blotta tanken på; la vue de cela m. fait frémir jag ryser vid blotta åsynen däraf; gouvernement d’un ~ allenastyrelse ; pouvoir d’un ~ envälde; ~ à ~ p. tu man hand, mellan fyra ögon.


seulement, adv. endast, blott, bara; non ~ icke blott ell. allenast &c; pas ~ äfv. icke ens ell. en gång; il est arrivé] r. d’hier först (ej förr än) i går; alors ~ då ell. ~ först; ~ je vous préviens que [men] jag vill bara bereda er p. att; s. ~ äfv. om ändå (åtminstone).


seulet, ~te*, a. F ensam, allena,


sève*, säf [ve] ; fig. must, kraft, kärna (innehåll) ; être en r. säf va.


Sévère, hist. Severus.


Sévère, a.2 © sträng [envers, pour, à mot] ; ibl. allvarlig; enkel; obeveklig; skarp; hård; d’un ton ~ äfv. strängt.


Sévérin, dopn. Severin [us].


Sévérité*, stränghet &c s. sévère; trop grande ~ n’est pas de durée* [durable) stränga herrar regera icke länge.


SéviCeS, m. pl. jur. misshandel mot hustru, barn ell. tjänstehjon.


Séville*, geogr. Sevilla.


sévir, 2:1,itr. förfara strängt, med stränghet [contre mot, med]; misshandla hustru, barn en. tjänstefolk; härja, rasa.


sevrage, dibarns afvänjande; être en ~ hålla på att vänjas af.


sevrer, 1:4,tr. af vän ja ett dibarn etc. ; trädg. afskära; fig. äfv. fråntaga, afhända, beröfva [qn


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free