Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sèvres ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sèvres — 635 — siècle
de qc ngn ngt], betaga ngn lusten [de för], se ~ vänja sig från, försaka,
sèvres, sèvresporslin, -servis,
sevreuse*, sköterska som afvänjer barn.
sexagénaire, a.2 (s. m.) sextioårig, -åring.
sexagésimal, ~e*, cl. mat. grundad, hörande till sextio; fractio. bråk hvars nämnare är ngn dignitet af 60 och täljaren 1.
Sexagésime*, le dimanche de la ~ söndagen sexagesima.
sex-digitaire, a. (s.)2 född med sex fingrar en. tår.
sex-digital, ~e*, a, sexfingrig ell. -tåig.
sexe, kön; le [beau] ~ det täcka könet,
sextant, astr. sextant.
1. sexte*,tonk. sext.
2. sexte,m. sjette boken af Bonifacius VIII:s dekretaler.
sextidi, republ. kalendern: sjette dagen i dekaden. sextil. a. astrol, aspect ~ 60 graders afstånd mellan två planeter; année skottår i republ. tidräkning,
sextule, m. gammal medicinalvikt.
sextuor, mus. sextett.
sextuple, a.2 (s. m.) sexdubbel, -faldig; recevoir le ~, payer au ~ få, betala sex gånger så mycket; le ~ de deux est douze sex gånger två är tolf.
sextupler, 1:1,tr. sexdubbla; multiplicera med sex.
sexuel, ~e*, a. köns-.
Seychelles*, pl. geogr. les ~ Se[y]schellerna.
Sforce, hist. Sforza.
sgraffite, m. s. graffite.
shako, [[militärisk term]] schakå.
shall, s. châle, sheling,s. schelling.
shérif, engelsk sheriff. 1. si,I. Jeonj. om (därest, såframt,s. vida), ifall (i händelse), huruvida; [[mindre brukligt]] F dock, ändå (åtminstone, likväl, icke dess mindre); que ~ [men] om [nu]; ~ qn vient, venait om ngn kommer, skullekomma; kommerngn, skulle ngn komma,s. ...; c’est un brave, s’il en fut han, om ngn, är tapper ; ~ qn est brave, c’est lui om ngn är tapper,s. är det han ; est-ce toi qui viendras] ou ~ c’est lui eller [är det] han? ~ je leis, c’est que äfv. att jag säger det, är därför att; ~ ce n’est undantagande, utom; personne ne l’a fait, ~\ ~ ce n’est lui om ej han; ~ ce n’était la crainte de te déplaire, je dirais om det inte vore för att jag är rädd att misshaga dig, så skulle jag säga; ~ ce n’est que om ell. så vida ej; utom (så när som på) att; ~ j’étais que de toi om jag vore i ditt ställe (som du);; ah! ~ j’étais libre äfv. ack, den som vore fri! ~ seulement je pouvais äfv. kunde jag bara; F ~ tant est que om s. är att, om det är sant att,s. vida; c’est à peine* ~ [elles s. voient det är nätt och jämt att; c’est à peine* ou on l’entend man hörer h. knappt; Dieu sait ~ [men] Gud skall veta att etc.; ~ tu crois que c’est amusant äfr. du kan tro att det är s. lagom trefligt; Je doute s. tu en viendras à bout jag tviflar på att du går i land därmed. II. adv. så; F jo; une s. grande joie en så[dan] stor glädje ;je ne suis pas ~ simple que de croire jag är ej så enfaldig att tro, att jag tror, skulle tro; ou peu que vous voudrez s. ell. hur litet ni vill [ha] ; ~ peu que rien s. godt som ingenting; ou peu qu’on le provoque, [il entre en fureur* hur litet (en. det minsta) man retar h., så; ~ petit qu’il soit s. ell. hur liten h. [au] är, än m. vara; F bien que s. att (med den påföljd att); F oh que ou fait åh jo, jo visst (jo då, men);je dis que ~ jag säger jo (ja); Je parie (gage) que ~ jag håller att s. är. III. s., des et des mais om och men ; il y a toujours un ou ou un mais det är alltid ell. skall alltid vara ngt om eller men. 2. Si,s. mus. h;w bémol hess; ~ dièse hiss.
sialagogue, a.2 (s. m.) spottdrifvande [medel].
Siam, geogr. Siam.
Siamois, ~e*, folkn. siames, -iska.
siamois, ~e*, a. (s. in.) siamesisk, -a [språket].
Sibérie*, geogr. Sibirien.
Sibérien, ~ne*, folkn. siberier, -iska.
sibérien, ~ne*, a. siberisk, sibirisk,
sibilant, ~e*, a. (s.*) hväsande, hväsljud.
sibilation*, hväsning.
sibylle*, sibylla (spåkvinna, sierska); eg. F käring, häxa.
sibyllin, a. m. sibyllinsk.
sic, latinskt adv. s. [står det verkligen],
sicaire, lejd lönmördare,
siccatif, ive*, a. (s. m.) torkande, -medel, sickativ[-]. siccité*, torrhet.
Sichem, geogr. Sikem;(Sikar).
Sicile*, geogr. Sicilien; les Deux ~ förr: Bägge Sicilierna; en ~ p. Sicilien.
Sicilien, ~ne*, folkn. sicilianare, -ska.
Sicilien, ~ne*, a. siciliansk; les Vêpres ounes hist. sicilianska aftonsången,
sicilique, m. apoteksvikt = 6, 3 gr.
sicle, bibl. sikel.
Sicyone*, gam. geogr. Sicyon (Sikyon),
sidéral, ~e*, a. astr. siderisk. sidéral, stjärn-,
sidérisme, siderism. sidérite*,miner. siderit.
siècle, århundrade, sekel; tid[ehvarf]; le ~ futur relig. det tillkommande lifvet; les fiiturs äfv. eftervärlden, kommande släkten; le ~ d’or, etc. guld- etc. åldern; fig. en gyllene tid; le ~äfv. [denna] världen, världslifvet; aux ous des i evigheter [na] ~ evigheter, i evigheten; la consommation (fin) des världens ände; F un ou en hel evighet; c’était n ~ de barbarie* et d’ignorance* det var en barbariets och okunnighetens tid, en tid af b. och o. ; le ~ des lumières* upplysningstidehvarfvet; les enfants de ce ~ relig. denna världsålderns, världens barn ;
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
