Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sophisme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sophisme — 643 — sortir
sophisme, fiios. sofism (hårklyfveri).
sophiste, filos. sofist (hårklyfvare).
sophistication*, förfalskning af varor; förfalskad vara.
sophistique, a.2 sofistisk.
sophistiquer, 1:1,tr. hårklyfva; förfalska varor genom uppblandning.
sophistiquerie*, F hårklyfveri, sofisteri,
sophistiqueur, hårklyfvare (sofist); förfalskare af varor.
Sophocle, bist. Sofokles.
Sophonie, bibl. Sefania.
Sophonisbe*, hist. Sofonisbe.
sophore, m. bot. Sophora.
sophroniste, fornatensk sofronist.
sopor, läk. djup, tung sömn (dvala),
soporatif, ive*, a. (s. m.) iäk. sömngifvande, söfvande [medel],
soporeux, euse*, a. läk. som åtföljes af, som försänker i djup sömn.
soporifère, vanl. soporifique, a.2 läk. sömngifvande; s. m. sömnmedel,
soprano, sopran[stämma, -sångare]; avoir une voix de ~ ha (sjunga) sopran,
sorbe*, rönnbär.
sorbet, ett slags läskedryck: SOl’bet.
sorbétière*, glacedosa.
sorbier, oxel, rönn[träd] ~ Sorbus Totjrn.; Oj domestique = s. domestica; ~ des oiseleurs rönn = S. aucuparia L.
sorboniste, graduerad i Sorbonne*.
Sorbonne*, högskola i Paris, först blott teologisk fakultet,
sorcellerie*, trolleri, -dom, -konst, häxeri; il n’y a pas grande ~ à cela det är ingen trollkonst.
sorcier, ière*, trollkarl, -kvinna, -packa, häxmästare, häxa; fig. c’est un ~ äfv. h. kan trolla; il n’est pas ~ h. är [då] ingen trollkarl (just ej s. klyftig),
sordide, a.2 © snaskig (ytterst smutsig); fig. sniken, gnidaraktig (snål); lumpen, gemen ; d’une avarice gement snål.
sordidité*, snaskighet (smuts, osnygghet); fig. snikenhet, gnideri (snålhet),
sorgho, bot. Sorghum vulgäre: S. saccharatum.
sorite, m. log. kedjeslut, sorit.
Sorlingues*, geogr. les [îles*] ~ Scillyöarna.
sornette*, vanl. i pl. F snack, sladder, strunt, nonsens; ~s que tout cela det är bara nonsens! quelles ~ lui contes-tu là hvad är det du pratar i h. för ngt? soror[i]al,~e*, a. syster-, systerlig.
sort, [lefnads] öde; lott; ibl. signeri, häxeri; tirage au ~ lottdragning, -kastning; tirer au ~ draga lott; le ~ des armes* vapen-, krigslyckan; un coup du ~ äfv. en lycklig slump, en lyckträff; assurer (faire) un ~ à qn betrygga ngns existens; avoir le ~ de beaucoup d’autres hafva, få samma öde som många andra; le ~ en a décidé äfv. det afgjordes genom lott[kast]ning, -dragning; le ~ t’a désigné lotten föll p. dig; une élection qui s. f ait au ~, par le ~ell. par la voie du ~ ett val som sker genom lottning &c; faire un ~ à qn sörja för ngn (göra ngns lycka) ; jeter au ~ kasta, draga lott; le ~ en est jeté tärningen är kastad,ibl. det afgörande steget är taget ; jeter un ~ sur (à), [[mindre brukligt]] donner un a, mettre un ~ dans förtrolla, -häxa; F il y a un ~ sur tout ce qu’il fait det hvilar ett olycksöde öfver allt hvad h. tar sig för.
sortable, a.2 passande (lämplig),
sortant, a. (s.) ut-, afgående, utfallande (utkommande); les entrants et les ~ kommande och gående,
sorte*, sort, slag; sätt (vis); toutes~ ~ d’étoffes*, etc. alla sorters, slags tyger, alla möjliga tyger etc. ; de [la] bonne ~ äfv. p. rätta sättet (väl, duktigt) ; F parler à qn. traiter qn. de la bonne ~ äfv. som sig bör, med besked ; de cette ~ äfv. sådan; de la ~ p. det sättet, så [där], sålunda; de quelle ~äfv. hurudan? huru? p. hvad sätt? en quelque ~ p. sätt och vis,p. visst sätt (så att säga); de ~ que, en ~ que s. att; p. s. sätt att ; faire en ~ que äfv. s. till att, laga [så] att; il n’est ~ de [recommandations* que je ne lui aie faites det finns inte ngt slags,
sortie*, s. utgående, -trädande; utförsel, -fart; -färd, -resa (promenad); utgång [sm7* la rue åt gatan]; utfall, -brott; ~ de bal äfv. balkappa; ~ ~ de batterie* aftropp efter ställning till drabbning; droit de ~ utförseltull; järn v. halle* de ~ utgångsvestibul ; faire s. ~ äfv. gå (löpa) ut ; faire une ~ göra ett utfall,fig. F äfv. fara ut [à, contre,ibl. sur mot]; faire une fausse ~ låtsa gå ut; s. ménager une] ~ äfv. utväg; à a ~ de vid utgåendet, utgången från (då v. etc. gingo från), vid slutet af.
sortilège, signeri (trolleri, häxeri).
1. sortir, 2:8, 1,itr. [med être, sällan avoir] (opers.) gå, resa, fara etc. ut [de ur, ifrån], träda ut, fram [de ur]; komma ut [de collège, du couvent, de prison* ur skola, klostret, fängelset]; komma upp [du bain, de la mer ur badet, hafvet; d’un terrier ur en håla; de maladie* efter en sjukdom] ; komma upp, fram ; sticka fram, upp, ut [de la poche ur fickan]; om vissa sjukdomar slå ut; utgå (härstamma); komma [de ur, från]; om nummer: utkomma, -falla; ~ de äfv. lämna; afvika från, gå utöfver, öfverskrida; ibl. följa, vara en följ. af; ~ de qc komma ifrån ngt [à honneur med heder]; d’avec qn lämna (skiljas ifrån) ngn; ~ sur qn falla ut mot ngn ~ l’épée* à la main med värjan i hand. ; ~ bien måin. framträda väl, komma väl, bra fram; ~ à cheval rida ut; ~ en voiture* äfv. åka ut; ~ en courant springa, ila ut; ~ en rampant krypa ut, o. s. v.; s. hâter de ~ äfv.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
