- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
681

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tête-à-tête ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tête-à-tête — 681 — théodicée

vara alldeles öfverhopad af göromål etc.; j’en ai par-dessusa ~ de cette affaire-là jag är alldeles uttröttad p. den saken (den saken pinar, tröttar mig); avoir cinquanteans sur la ~ ha femtio år p. nacken; répondre qc sur s. ~ med sitt hufvud ansvara för ngt (sätta sitt h. i pant). — ~ à ~ p. tu man hand. ibl. i enrum ; autant de~s, autant d’avis s. många hufvud, så många sinnen (meningar); ce sont deux dans un bonnet de hänga ihop som 1er och långhalm etc.


tête-à-tête ©, samtal (möte) mellan fyra ögon, på tu man hand. i enrum,


tête-bêche, adv. i [[mindre brukligt]] uttr. coucher [àX] ~ ligga skafföttes.


tête-de-More* [pl. -s-s], ~ pertkunta.


tête-de-mort* [pl. -s- -],zool. = Simia sciurea; Sphinx atropos etc.


teter, 1:9 ell. téter, 1:2,tr. dia; dägga; cet enfant] a teté de ]plusieurs laits har haft flera ammor; il a teté de mauvais lait h. har haft en dålig amma.


têtière*, mössa för spädt barn; p. betsel: hufvud-lag; ~ öfr. del af råsegel ; [[teknisk term]] boktr, hufvud-steg, kapitalkilar,


tetin, bröstvårta.


tetine*, jufver; [[teknisk term]] mèche* à centrumborr.


teton, [kvinno]bröst.


tétra-, i sammansättn. tetra. fyr-,


tétracorde, m. mus. tetrakord.


tétradrachme*, forngrekiskt silfvermynt,


tétradynamie*, bot. klassen tetradynamia.


tétraèdre, m. geom. tetraëder.


tétragone, a.2 fyrkantig; tetragonal; s. m. fyrhörning,


tétralogie*, antik. tetralogi.


tétrandrie*. bot. klassen tetrandria,


tétrarc[h]at, antik. tetrarks värdighet, ämbete en. ämbetstid.


tétrarchie*, antik. tetrarki.


tétrarque, antik. tetrark.


tétras, zool. tjädersläktet.


tétrastyle, ark. byggnad med fyra pelare på framsidan,


tétrasyllab[iqu]e, a.2 gram. fyrstafvig.


tette*, djurspene.


têtu, ~e*, a. (s.) egensinnig, envis [människa] ; 0 knoster (murhammare),


teugue*, öfverbyggnad p. backen.


Teutatès, myt. Teutates.


Teuton, ~ne*, folkn. teuton,


teutonique, a.2 teutonisk; la Hanse ~ tyska hanseförbundet; l’ordre ~ tyska orden,


texte, text [de till]; prediko-, evangelietext; skriftställe, bibelspråk, minnesspråk; boktr. petit ~ petit; prendre ~ de qc taga sig anledning af ngt; revenir à son ~ afv. återkomma till sitt ämne ell. [samtals]ämnet.


textile, a.2 textil, spinnbar.


textilité*, spinnbarhet, textilitet.


textuaire, a.2 [[mindre brukligt]] texten beträffande, text-j s. m. bok med text utan noter,


textuel, ~le*, a. © textenlig, i överenstämmelse med texten, ordagrann,


textuellement, adv. efter, enligt ell. i öfverensstämmelse med texten, ordagrant,


texture*, väfvande; väfnad; fig. anordning,


textur, struktur, byggnad, sammansättning.


Thabor, geogr. le ~Tabor.


Thaddée, Thadée,bibl. Taddeus.


thaler, tyskt mynt: thaler.


Thalès, hist. Tales.


Thalie* myt. Talia.


thalle ell. thallus,bot. bål.


thallium, kem. tallium,


thalweg, strömfåra.


Thames, geogr. la. ~ Thames (Temsen).


thaumaturge, s. (a.) undergörare, -ande.


thaumaturgie*, förrättande af underverk,


thé, te; tebjudning; l’arbre à ~ tebusken; ~ suisse © fläderte; ~ de bœuf beef-tea; boire, prendre du ~ dricka te \ faire le ~tillaga te; donner un ~ ha tebjudning (bjuda på te);; au ~ äfv. vid tebordet,


théatin, katolsk teatinermunk.


théâtral, ~e*, a. © teatralisk; teater-, spel-; ibl. ostentativ, för att synas; l’année spelåret.


théâtralement, adv. teatraliskt,p. ett ostentativt sätt, för att synas,


théâtre, teater[hus], skådebana, -plats [de för] äfv. fig.; scen; [regler för] dramatisk konst, dramatisk litteratur; samling af en dramatisk författares arbeten; aller au ~ gå på teatern; écrire our le ~äfv. skrifva för scenen; coup de ~ teaterkupp öfverraskande händelse i en teaterpjes ; öfverraskning.


Thébaïde*, geogr. Tebais; fig. ödemark, ensligt ställe, öken.


Thébain, ~e*, folkn. teban, -ska.


thébain, ~e*, a. tebansk.


Thèbes* geogr. Tebe.


Thecel, bibl. Tekel.


Thècle* dopn. Tekla,


théiforme, a.2 telik.


théière*, tekanna,


théisme, teism (tro p. en Gud),


théiste, s. (a.)2 teist, -isk.


thème, tema, ämne, sats (uppgift); gram. stamformer [d’un verbe för ett verb]; skoiv. öfversättning från modersmål till främmande språk; mus. tema (grundmelodi; hufvud-sats); faire un ~ skrifva en öfversättning &c; cours de français franska skriföfningar.


Thémis*, myt. Temis (rättvisan).


Thémistocle, hist. Temistokles.


théocratie*, teokrati.


théocratique, a.2 teokratisk.


Théocrite, hist. Teokritos.


théodicèe*, teodicé.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free