Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - transport-hôpital ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
transport-hôpital — 701 — travailleur
ställe; s. ~ par la pensée à, chez, etc. i tankarna förflytta sig till, tänka sig in uti.
transport-hôpital [pl. -s-hopitaux], ~ sjnktransportfartyg.
transposer, 1:1,tr. om-, öfverflytta (omsätta, -ställa); mus. transponera; bokb. insätta blad på orätt ställe,s. ~ facilement, etc. kunna lätt etc. transponeras,
transpositeur, a. (s.) [med] mekanisk inrättning för att transponera ; transponerande,
transpositif, ive*, a. i uttr. langue transpositive språk som medgifver ordens omflyttning,
transposition*, om-, öfverflyttning &c se transposer; mus. transponering,
transrhénan, ~e*, a. p. (från) andra sidan Rhen.
transsubstantiation*, kat. transsubstantiation,
transsubstantier, 1:1,tr. kat. förvandla brödet och vinet i nattvarden [à till],
transsudation*, ut-, fram-, genomsipprande.
transsuder, 1:1,itr. [tr.) [låta] fram-, genom-, utsippra, framtränga genom porer[na].
transvasement, o ~ tappning &c s. mu.
transvaser, 1:1,tr. omtappa, hälla ur ett kärl i ett annat,
transvaseur, [[teknisk term]] häfvert, etc.
transversal, ~e*, a. (r) tvärgående,p. tvären, tvärs öfver liggande, tvär-; tvärskepps; geom. ligne m. äfv. skärande linie,
transversalement, adv. p. tvären, tvärs öfver hvarandra; tvärskepps,
transverse, a.2 tvärs öfver liggande &c se transversal.
Transylvanie*, geogr. Transsylvanien (Siebenburgen).
Transylvanien, ~ne*, folkn. transsylvanier, -iska.
trantran, F slentrian, rutin, trall,
trapèze, geom. trapez[ium]; gymn. trapez, räck; anat. trapezben i handlofven; ~ fyrkantig, trapez-formig signalflagg,
trapézoïde, geom. trapezoid.
trapp, min. trapp.
trappe*, fallucka, -dörr, -fönster, -grop, fälla; kat. trapp[ist]kloster, -orden, -kyrka,
trappéen, ~ne*, min. trappartad, trapp-,
trappeur, i Amerika pälsjägare, »trapper», fångstman; i Paris etc. råttfångare,
trappiste, kat. trappist.
trapu, e*, a. undersätsig.
traque*, jag. inringande, holmning af villebråd ; skallgång.
traquenard, räfsax, giller, snara äfv. ag. ; ridk. half passgång.
traquer, 1:1,tr. jäg. inringa, hålla skall, anställa skallgång efter; ibl. jaga, förfölja, efterspana,
traque-renard ©, räfsax.
1. traquet,jäg. giller; donner dans le ~falla i snaran, låta lura sig.
2. traquet, [[teknisk term]] kvarnklapp.
3. traquet,zool. le ~ d’Angleterre* brokiga flugsnapparen Muscicapa atraeapiiia i, .; le ~ blanc kornsparfven Emberiza miliaria L.
traqueur, jäg. skallgångare, -hjon; les ms skallfolket.
Trasimène, gam. geogr. le ~~ Lågo di Perugia,
traulet, [[teknisk term]] punkternål.
traumatique, a.2 kir. sår-; fièvre* ~ sårfeber,
traumatisme, läk., allmänt sjukligt tillstånd framkalladt af ett eller flera sår.
travail, a) [pl. travaux] arbete; ibl. möda (sträfvande); b) [pl. ~s] [[mindre brukligt]] föredragning; [[mindre brukligt]] hofsi. nödspilta; travaux forcés straffarbete; ~ [d’enfant] barnsnöd; travaux d’art jarnv. svårare konstruktiva arbeten; les travaux d’Hercule Herkules’ storverk; travaux publics allmänna, statens, stadens [byggnads-] arbeten; ibl. © kronoarbetskåren; directeur des travaux publics @ byggnadschef; ministre des travaux publics »arbetsminister»; une heure de ~ en timmes arbete; en arbetstimme; homme de ~ [kropps]arbetare; homme de grand ~ arbetsmänniska, -myra, arbetsam man ; maison de ~ arbetsinrättning; d’un ~ exquis utsökt väl [ut]arbetad; avoir le ~ facile arbeta mec! lätthet, fort; s. mettre au ~ äfv. börja arbeta ]plier, etc. qn au ~ hålla ngn till arbete ; au ~ vid, till arbetet, i arbete; sans ~ äfv. arbetslös,
travaillant, ~e*, a. arbetande, i arbete,
travaillé, ~e*, pp. [ut-, gen om] arbetad &c; utsläpad; ~ de la fièvre, etc. ansatt, plågad af feber.
travailler, 1:1,I. itr. arbeta [à på,p. att, med; en or, etc. i guld etc.] äfv. om fartyg; ibl. ha (vara i) arbete, verksamhet (vara verksam, verka); om virke: slå sig; om vin o. d. börja jäsa; ~ à äfv. sträfva med, att (bemöda sig om, att); ~ de ell. à l’aiguille* arbeta med nålen ell. sömnad, sy; ~ en broderie* brodera såsom yrke; ~ en couture* äfv. s. [kläder etc.]; ~ en Unge s. linnesöm (vara linnesömmerska) ; ~ de corps äfv. ha kroppsarbete, vara kroppsarbetare; ~ d’esprit ha tankearbete; chercher à ~ söka [att få] arbete; s’épuiser à m. ~ trop äfv. arbeta ut sig (öf-veranstränga sig); s. tuer à ~ äfv. arbeta ihjäl sig; envie* de ~ arbetslust, -håg; F ~ comme un cheval, nègre äfv. vara en riktig arbetshäst &c. träla, släpa; faire ~ låta arbeta, hålla till arbete; faire trop ~ afv. öfveranstränga; faire ~ son argent göra sina pengar frukt-, räntebärande. II. tr. ut-, för-, bearbeta, arbeta [med]; ridk. köra en. rida in (tränera); Ag. ~ qn bearbeta (söka inverka på) ngn; F reta ngn; la fièvre, l’inquiétude*, etc.] le travaille ansätter, sätter åt h. s. ~ möda sig, sträfva [à för, med att]; s. ~ l’esprit bråka sin hjärna; s. ~ l’imagination* arbeta upp sin fantasi,
travailleur, euse*, s. (a.) arbetsam [människa]; ibl. arbetare, -erskaj être grand ~ vara mycF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
