Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trémail ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trémail — 703 — tressaillir
trémail, s. tramail.
tremblaie*, asplund, -dunge,
tremblant, ~e*, a. darrande, skälfvande; s. m. tremulant; il a la tête hs hufvud runkar.
1. tremble,m. asp = Populus tremula L.
2. tremble*, F darr-rocka (vanl. torpille*).
tremblé, ~e*, a. (s. m.) darrande etc.; boktr. [filet] ~ våglinie.
tremblement, darrniug &c s. följ.; bäfvan; mus. drill; trémolo; ~ des mains* äfv. darrhänd-het; ~ de terre* jordbäfning; il eut un ~ par tout le corps äfv. hela kroppen darrade [på h.]; donner un ~ à qn komma ngn att darra; il lui prit un grand ~ det kom p. h. en häftig darrning.
trembler, 1:1,I. itr. darra [de tousses membres i alla leder] äfv. fig.; skälfva, skaka, rista, runka (svikta, ligga ostadigt) ; fig. äfv. bäfva [de för att, à vid att] ; gå i ständig, daglig etc. ångest [de för att] ; la main, la voix lui tremble äfv. h. darrar p. handen, rösten; je tremble [de peur*] que cela n’arrive jag darrar af fruktan, bäfvar för att det skall hända; à faire ~ äfv. s. att man kan bli rädd, ängslig. II. tr. P F ~ la fièvre ha frosskakningar.
trembleur, euse*, fig. en som är rädd (fö»siktig) af sig; [[mindre brukligt]] relig. kväkare, -erska.
tremblotant, ~e*, a. F smått darrande &c s. följ.
trembloter, 1:1,itr. F darra [litet] smått, [små-] skälfva.
trémie*, [[teknisk term]] eg. kvarntratt (-skruf): ho etc.
trémière*, a. i uttr. rose* stockros,
trémois, agr. blandsäd,
trémolo, mus. tremulant, trémolo,
trémoussement, flaxande &c s. följ.
trémousser, 1:1,itr. flaxa [de l’aile* med vingen] ; tr. ruska upp; vanl. s. ~ ruska p. sig; Ag. F röra p. sig,p. benen (gripa sig an, göra sig besvär),
trémoussoir, ett slags rullstol för att fà motion i rum.
trempage, blötning, fuktning &c s. tremper.
trempe*, [[teknisk term]] härdning [en paquet sätt-, à la volée vanlig], aducering; boktr, pappersfuktning; fig. gry (sinnesart, beskaffenhet, skaplynne); P kok stryk; donnerla ~ à härda &c; de ell. d’une bonne ~ väl härdad; ag. afv. stark, präktig; redbar; ils sont de même ~ de äro af samma ull, skrot och korn, kunna ta hv. i hand.
trempé, ~e*, pp. ar mj.; [tout] ~ genomblöt, -våt; bien, fortement ~ fig. härdad, stark (kraftig); ~ de sang bloddränkt; ~ de sueur* genomsvettig,
trempée*, s. blötning, doppning; P kok stryk,
tremper, 1:1,I. tr. [genom-, upp]blöta, doppa; 0 härda, aducera; boktr. fukta an papperet; ~ au paquet sätthärda ; ~ ses mains* dans le sang söla sina händer i blod; ~ la soupe hälla buljong p. bröd skifvorna, blöta, lägga brödskifvorna i soppan; ~son vinspäda ut sitt vin [med mycket vatten]. II. itr. ligga i blöt, ligga (stå) i vatten, vattnet etc.; fig. ~ dans ha sin hand [med] i, ha del i; faire, mettre ~ lägga i blöt, vattenlägga. s. ~ blötas &c.
tremperie*, [[teknisk term]] boktr. fuktrum.
trempette*, © doppbröd; faire la ~ doppa [bröd i vin],
trempeur, [[teknisk term]] pappersfuktare; stålhärdare.
tremplin, trampolin, springbräde.
trentain, spelt, trettio, etc.
trentaine*, trettiotal, omkring (en) trettio; avoir pass. la ~ ha hunnit öfver trettiotalet.
trente, rähn.2 trettio, -nde.
Trente, geogr. Tri[d]ent; le concile de ~ Tridentinska mötet,
trentenaire, a.2 trettioårig,
trente-et-un [utan pl.], ett slags hasardspel,
trentième, a.2 (s. m.) trettionde, -del.
trépan, kir. trépan, -ering; [[teknisk term]] ränn-, drillspel; nafvare (jordborr),
trépanation*, kir. trepanering.
trépaner, 1:1,tr. kir. trepanera; [[teknisk term]] borra,
trépas, hädanfärd, död; F aller devie* à ~ dö.
trépassé, ~e*, pp. (s.) afliden, död; le jour des Trépassés kat. Alla själars dag; påle comme un ~ blek som ett lik.
trépassement, föråldr. hädanfärd, död.
trépasser, 1:1,itr. [med avoiroch être] dö, aflida, af somna,
tréphtne*, engelsk trépan: trepin.
trépidation*, lindrig darrning, jordstöt, skakning p. ångbåt etc.
trépied, trefot; stativ [på tre ben] ; för köket: grytring,
trépignement, stampning &c s. följ.
trépigner, 1:1,itr. [hoppa ochj stampa [de joie* af glädje, des pieds med fötterna] ; trippa; ~ de äfv. ha stor lust att; ~ tr. trampa,
trépointe*, [[teknisk term]] rand på lädersöm.
très, adv. mycket, ganska; gracieuxt ~ puissant seigneur allra nådigaste och mäktigaste herre! le Très-Haut den Högste,
tré-sept [utan pl.], ett slags kortspel: tre-, trisett.
trésillon, drej are.
trésillonner, 1:1,tr. ~ dreja tillsammans,
trésor, skatt; stats etc. kassa; s. följ.; gam. arkiv; «g. skatt, »guldgrufva», klenod,
trésorerie*, skatt-, räntekammare, ränteri; i England: finansdepartement etc.
trésorier, ière*, skatt-, räntmästare; kassaredogörare, -förvaltare,
tressage, [[teknisk term]] flätning.
tressaillé, ~e*, a. sprickig.
tressaillement, sprittning (ryckning, rysning, rörelse, skakning),
tressaillir, 2:11 ell. 2:12,itr. spritta (rycka) till; ibl. rysa, känna en rysning gå igenom sig; darra, skälfva, skakas.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
