Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vacuité ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vacuité — 715 — valeur
vacuité*, [[mindre brukligt]] tomhet. våde*, insats i sPei; andel,
vademanque*, föråldr. förminskning [i kassan],
vade-mecum ©, vade-mecum, uppslags-, handbok (bok som man jämt för med sig),
va-et-vient ©, maskindel som ständigt går fram och tillbaka; liten färja; ~ vojt mellan fartyg och land, mellan två fartyg; mouvement de ~ fram- och tillbakagående rörelse; il y a dans cette maison un ~ continuel det är ett ständigt kommande och gående, ut och ini dettahus.
vagabond, ~e*, a. kringstrykande, -flackande, -ströfyande, -irrande; ostadig (oregerlig); s. lösdrifvare, landstrykare, -erska, försvarslös.
vagabondage, lösdrifveri; ordonnance* contre le ~försvarslöshetsstadga.
vagabonder, 1:1,itr. F drifva, ströfva, flacka, stryka omkring, föra lösdrifvarlif. vagin, ’anat. vagina, moderslida.
vaginal, ~e*, a. anat. vaginal-, slid-,
vagir, 2:1,itr. om nyfödt barn: skrika [spädt].
vagissant, ~e*, a. skrikande,
vagissement, [spädt] skrik,
vagon, s. wagon.
1. vague*,s. våg (bölja).
2. vague, a.2 {s. m.) © obestämd, oviss, sväfvande, lös, -lig; du ~ något obestämdt &c; le ~äfv. rymden; terrain ~ öde och obrukadt land; fig. s. perdre dans le ~sväfva ut.
vaguemestre, [[militärisk term]] & hrefbärare (underofficer som förrättar postmästartjänsten).
vaguer, 1:1,itr. vanka, stryka, ströfva omkring,
vaigrage, & garnering.
vaigre*, garneringsplanka; ~ bretonne, ~ d’empature* bottenstocksvägare.
vaigrer, 1:1,tr. ~ lägga p. garnering,
vaillamment, adv. tappert &c ~ el vaillant.
vaillance*, tapperhet &c s. följ.
1. vaillant, ~e*, a. tapper (käck, behjärtad), manhaftig, båld.
2. vaillant,s. (adv.) F förmögenhet, kapital; n’avoir pas un sou ~ ej äga ett [kronans] öre.
vaillantise*, F föråldr. käckhet; bedrift, mandat, stordåd.
vain, ~e*, a. © fåfäng, -lig, tom, innehållslös, fruktlös (förspilld); inbilsk; terres ~s et vagues öde och obrukadt land; påture gemensam [t] bete[srätt] ; en ~ fåfängt &c, förgäfves; c’est en ~ qu’il s’efforce förgäfves anstränger h. sig; tu travailles en ~ äfv. ditt arbete är fåfängt; prendre lenom deieu en ~ missbruka Guds namn.
vaincre, 4:6,tr. besegra, segra [öfver], öfvervinna; öfverträffa [en i]; s. laisser ~ låta sig besegras (bevekas) &c. s. ~ besegra sig själf [soi-même], hvarandra,
vaincu, ~e*, pp. (a., s.) besegrad &c.
vainement, adv. fåfängt, förgäfves,
vainqueur, I. s. segrare [de Leipzic vid Leipzig]; segervinnare [aux jeux, etc. i spelen];; être ~ de äfv. segra öfver, besegra; sortir ~ du combat gå segrande ur striden; en ~ såsom segrare &c, segerrik [t].
II. a. segerviss, käck.
vair, föråldr. grå verk.
1. vairon, a. glosögd.
2. vairon,s. zool. s. goujon.
vaisseau, kärl,vetensk. äfv. rör ; ~ skepp ; [större örlogs]fartyg; ~ de ligne* linieskepp; ~ à ois ponts tredäckadt fartyg, tredäckare; fig. le ~ de l’Etat statsskeppet; armoire* à ~x [[mindre brukligt]] skänkskåp, vaisseau-école [pl. -x-s], ~ skolfartyg,
vaisselier, © skänk.
vaisselle*, bordskärl; ~ d’argent bordssilfver; eau* de ~ diskvatten; laver la ~ diska [tallrikarna, kärlen etc.], val [pl. vaux,ibl. ~s], dal[sänkning, -botten, -gång], däld; par monts et par vaux kring berg och dal.
valable, a.2 © giltig (gill), gällande,s. valide.
valablement, adv. vederbörligen; pouvoir äfv. äga att.
Valachie*, geogr. Valakiet.
Valais, geogr. le ~kantonen Wallis.
Valaisan, ~e*, invånare i Wallis,
valaisan, ~e*, a. wallisisk, från Wallis,
valant, part. pr. af valoir: värd.
Valaque, s.2 folkn. valack, -iska.
Väldaï, geogr. les monts ~ Yaldaibergen.
Valence*, geogr. Valencia; Valenciaapelsin[er].
valence*, kem. atomvärde, valens ; F apelsin,
valenciennes*, Valenciennesspets[ar].
Valentin, ~e*, dopn. Valentin, -ina.
Valentinien, hist. Valentinianus.
Valère, dopn. Valerius.
Valériane*, bot. Vänderot = Valeriana L.
Valérie*, dopn. Valeria.
Valérien, hist. Valerianus.
valet, betjänt, -roll; [[teknisk term]] dörrlod, knekt äfv. i kortspel; ~ [de ferme*, etc.] dräng; ~ de chambre* kammartjänare; ~ d’écurie* stalldräng; ~ de pied betjänt; ~ de bourreau bödelsknekt; maitre ~ rättare; âme* de ~ låg, nedrig själ.
valetage, föråldr. drängtjänst,eg. F kryperi etc.
valetaille*, betjänt-, dränghop. Valet-à-patin [pl. -s- -], kir., ett slags tång.
valeter, 1:8,itr. F krypa [för ngn].
Valette*, geogr. La ~ La Valetta.
valétudinaire, a.2 (s.) sjuklig, -ing. 1. valeur*, värde, valör, valuta; värdepapper; la ~ de mille francs enlé, du blé pour la ~ de mille fr. säd till ett värde af tusen francs; Y la ~ de s. mycket som (ungefär, vid pass); de beaucoup de ~, d’une grande ~ äfv. [mycket] värdefull ; sans ~ <samll>ärv.</small> värdelös; attacher dela ~ à sätta värde på; donner dela ~ à äfv. göra gällande; être en ~ finans[v]. stå högt i pris; ha god afgång, afsättning; agr. vara i bruk, häfd; agr. mettre
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
