Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verrès ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verrès — 724 — vertu
Verrès, hist. Verres.
verrier, glasblåsare, -arbetare, [[mindre brukligt]] -handlare; -korg.
1. verrière*, skänkbalja,
2. verrière* ell. verrine*,föråldr. glas öfver taflor, relikskrin etc.; måladt kyrkfönster.
verroterie*, glaskram, -pärla o. d.
verrou, regel; fermer au ~ regla [till, för]; sous les ~ inom lås och bom.
verrouiller, 1:1,tr. regla,s. ~ regla dörren om sig.
verrue*, vårta.
verruqueux, euse*, a. vårtlik, -ig, full med vårtor.
1. vers,s. versrad, vers (ej i betyd. strof); ~ blancs blankvers, orimmad vers; en ~ på
vers, versifierad, i bunden stil; faire des ~ skrifva vers; volume de ~ band dikter.
2. vers,prep. [e]mot, till, åt (vid, hos); inemot, omkring, vid pass. ~ le ciel äfv. åt himmeln till; ~ les dix heures* inemot klockan tio, vid tiotiden
versable, a.2 som lätt kan stjälpa,
versage, agr. första körning [af trädesjord].
1. versant, ~e*, a., être ~ om vagn: lätt stjälpa.
2. versant,s. sluttning af berg.
versatile, a.2 ombytlig, ostadig,
versatilité*, ombytlighet, ostadighet.
1. verse*, il pleut à ~ det ös-, hällregnar, öser ned.
2. verse, a. m. geom. sinus ~ sinus versus.
Verseau, astr. le ~Vattumannen.
versé, ~e*, pp. utgjuten &c s. verser; a. bevandrad, förfaren, hemma, -stadd [dans i, med], verserad; homme ~ dans les affaires* ift. [erfaren] affärs man ; être ~ dans äfv. ligga i.
versement, finans[v]. inbetalning,
verser, 1:1,tr. (itr.) hälla [i, ut], slå [i, ut], ösa, [ut]gjuta; Ag. ibl. öfversända, skicka; [[militärisk term]] transportera; handi. inbetala, insätta; inflyta; stjälpa, välta [med], köra omkull [med]; om sad: lägga sig; [faire] ~ slå ned säd; ~ à boire slå ell. skänka i [à qn åt ngn] ; ~ du baume sur les blessures* de qn gjuta balsam i ngns sår; ses chagrins dans le cœur de qn utgjuta sin[a] sorg[er], sitt hjärta för ngn; ~ des larmes* äfv. fälla tårar; ~ le mépris, etc. sur qn hölja ngn med förakt; ~ l’or à pleines mains ösa ut pengar [med fulla händer] ; ~ du sang utgjuta blod. s. ~ om flod: ut-, inflyta,
verset, [bibel-, psalm]vers.
verseur, en som häller i &c s. verser. versicule[t]s,pl. F småvers,
versificateur, versförfattare (-makare), versifikatör, en som skrifver [på] vers.
versification*, versifikatîon, versbyggnad,
versifier, 1:1,itr. (tr.) skrifva [på] vers, sätta på vers, versifiera; bien versifié p. god vers.
version*, öfversättning trn modersmålet; version, framställning; kir. vändning,
verso, vänster sida, jämnsida; boktr. vidertryck.
versoir, agr. mullfösa.
verste*, rysk verst = 1067 meter,
vert, ~e*, I. a. © grön (grönskande), frisk, färsk; om ved: sur (ej torr); om frukt äfv. omogen; fig. [ännu] kry, rask; skarp, amper (eftertrycklig, mycket bestämd); aliments ~ grönfoder\ fruit ~ äfv. kart; F la jeunesse den gröna ungdomen; une réprimande en skarp tillrättavisning; [[teknisk term]] sable ~våt sand; sur Vherbe äfv. i gröngräset, det gröna; sous la feuillée under träden, i det gröna; F ~ galant galant, duktig karl; äfv. rikskurtisör; F il a la tête c’est une tête h. är ett brushufvud, en språk-fåle ; c’est jus ~ ou ~ jus (ell. verjus) [det är] hugget som stucket, sak samma; il trouve les raisins trop ~ de äro för sura, sa’ räfven om rönnbären.
II. s. m. grönt (grön färg); gräs-, grönbete; ce vin] a du ~ är ännu för ungt, omoget; habillé de ~ grönklädd; mettre au ~, faire prendre le ~ à släppa [ut] p. [grön]bete; fig. prendre qn sans ~ komma p. ngn oförberedd, öfverrumpla ngn; F manger son herbe* en ~ lefva upp, förtära sin inkomst i förtid; employer le et le sec försöka likt och olikt, ej lämna ngt medel oförsökt, använda alla medel.
vert-de-gris [utan pl.], ärg; spansk gröna. se vert-de-griser, 1:1, bli ärgig.
vertébral, ~e*, a. anat. ryggrads-, vertebral;
colonne*, moëlle* oje ryggrad, -märg.
vertèbre*, anat. ryggkota,
vertébré, ~e*, a. (s. m.) ryggrads-, vertebre-rad; les ~s ryggradsdjur[en], vertebrata.
vertement, adv. skarpt &c ; ibl. med eftertryck,
vertex, anat. hjässhvirfvel, -punkt,
vertical, ~e*, a. (s.*) © lodrät, vertikal [linie],
verticalité*, lodräthet, vertikal riktning,
verticille, m. bot. blomkrans,
verticilié, ~e*, a. bot., om blad: kranssittande,
verticité*, fys. svängningsförmåga,
vertige, svindel, yrsel; fig. äfv. sinnesyra; esprit de ~ villoande ; avoir, éprouver, etc. des ~, avoir le ~ha, få (känna) svindel; être ujet à des lätt (bruka) få svindel [anfall] ; pris de ~ gripen af yrsel &c.
vertigineux, euse*, a. iäk. [[mindre brukligt]] besvärad af svindel; hauteur vertigineuse svindlande höjd.
vertigo, F vurm, mani, griller, galen idé; veter. koller.
vertu*, dygd; kraft, förmåga; dragon de ~ F dygdemönster; de grande, haute ~ äfv. mycket dygdig; avoira ~ de guérir äfv. ha läk. domskraft, helande kraft; faire de nécessité* ~ göra en dygd af nödvändigheten; en ~ de i kraft af; en ~ de quoi äfv. på hvad grund?
* feminin. 2 maskul. oct. fem in. © pl. lika. © närmast motsv. [[omskrifyes]] omskrifyes. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
