Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vivat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vivat — 732 — voici
(trafikerad) gata; F un bon ~ en bon vivant, goddagspilt; [[mindre brukligt]] au dernier au plus ~ åt den öfverlefvande, den som lefver längst; de (en) son ~ i hs lifstid, då, medan eti. så länge h. lefver (lefde),
vivat, F vivat, lefverop, hurra[rop] ; crier pousser des ~ äfv. hurra [en Vhonneur de för].
1. vive, vivent, af vivre; [länge] lefve! hurra [för]! ~ le roileivQ(Gudbevare)konungen!
2. vive*, S. zool. fjärsing = Trachinus draco.
vivement, adv. lifligt, ifrigt, häftigt, varmt, innerligt, djupt; ibi,fort. raskt; enlever ~ äfv. snappa bort; s. lever ~ äfv. springa (fara) upp; passer äfv. springa, kila etc. förbi.
vives-eaux*, pl. springtid.
viveur, F en som lefver om [friskt], rustar, vivor.
Vivien, dopn. Vivian,
vivier, fiskdamin, -sump.
vivifiant, ~e*, a. lifgifvande; teol. somlefvandegör. vivification*, lifgifvande, ©.
vivifier, 1:1,tr. gifva li:: åt,bibl. lefvandegöra. se ~ få lif.
vivifique, a.2 s. vivifiant.
vivipare, a.2 (s. m.) zool. [djur] som föder lefvande ungar,
vivisecteur, vivisektor.
vivisection*, vivisektion.
vivoter, 1:1,itr. F lefva ~ nått, i knappa villkor. 1. vivre, 4:43,itr. lefva [de af, på]; ~ bien avec qn lefva väl, i godt förstånd (trifvas) med ngn; ~ d’espérance* lefva p. hoppet; F nw de ménage lefva sparsamt, hushålla; f\j d’une vie nouvelle lefva ett nytt lif; ~ de régime föra diet; de ell. sur sa réputation lefva p. sitt rykte ; ~ au jour le jour lefva för dagen, ur hind i mun, taga dagen som han kommer; en commun lefva på gemensam kassa,hushåll. ihop, tillsammans; aisé, commode à ~ lätt att vara tillsammans, umgås med; las de o,äfv. lefnads-trött; avoir de quoi ~ ha ngt att lefva af (sitt dagliga bröd); il n’a plus rien pour ~ h. har ingenting att lefva af, på; donner à qn pour de quoi ~, faire ~ qn ge ngn ngt att lefva af (sitt lifsuppehälle) ; ce métier nne de quoi ~ detta yrke föder sin man; faire ~ aux yeux du lecteur, etc. på ett lefvande sätt skildra; savoir ~ ha lef-nadsvett, världsvana, veta hur man skall (en. att) skicka sig; s. savoir-vivre; apprendre à qn à ~ lärs,ngn mores etc.; [[mindre brukligt]] s’ilvit âge d’homme om h. lefver tills h. blir man; qui vivra verra den som lefver får [väl] se, tiden skall (får) utvisa det; il n’y a âme* qui vive där är ingen själ [hemma] ; homme qui vive n’oserait ... ingen lefvande själ skulle våga ...; vive Dieu gammal ed: så sant Gud lefver! s. vive, qui-vive. 2. vivre,s. föda, [lifs]uppehälle; pl. lifsmedel, -förnödenheter (proviant); kosthåll; . de campagne* fält-, sjökost \ faire [des, ses] ~ ~ intaga proviant,
vizir, turkisk visir,
vizir[i]al, ~e*, a. visirs-. vizir [i] at, visirs ämbete, värdighet,
vocabie, gram. ord, glosa, vokabel; être ous le ~ de vara under beskydd af, hafva till skyddshelgon,
vocabulaire, ordlista, -förråd (-bok, terminologi); glosbok.
vocabuliste, [[mindre brukligt]] © ordboksförfattare (förf. till en vocabulaire).
vocal, ~e*, a. röst-, vokal-,ibl. stäm-, tal- ; concert ~ vokalkonsert; cordes ~ es stämband; hygiène ~ e röstmedlens vård; musique rue vokalmusik; organe ~ talorgan,
vocalisation*, mus. vokalisering.
vocaliser, 1:1,itr. vokalisera.
vocatif, gram. vokativ[us]; au ~ i vokativ.
vocation*, kallelse [pour för]; ibl. kall; anlag, håg.
vociférations*, pl. skrik (skriande), skrän (stoj, oväsen): proférer des ~ s. följ.
vociférer, 1:2,itr. skrika i vredesmod, skräna (rasa; larma, väsnas),
vœu, löfte; ibl. föresats [de att]; votum, [val-] röst; bifall; ofta [väl]önskan, -ning (bön); ~x [kloster]löfte ; le ~ de la loi lagens föreskrift (kraf) ; le ~ de pauvreté* löftet om fattigdom ; faire ~ de chasteté* aflägga kyskhetslöfte; faire, prononcer ses ~x aflägga sina [kloster]löften; faire ~ de äfv. [ut]lofva [att] ; faire, former des ~x pour [le bonheur de] qn önska ngns välgång, ngn allt godt; uppsända böner, bedja för ngn; je fais les~ x les plus sincères our qu’il réussisse jag önskar uppriktigt att h. måtte lyckas; le comble de ses hs högsta önskan; mettre qn au comble de ses ~x låta ngn få allt hvad h. önskar, -ade; ce ne sont que des ~x ibl. det är fromma önskningar,
vogue*, i uttr. avoir la être en ~ vara i ropet, i svängen,p. modet, ha starkt tillopp; mettre en ~ göra modern, allmänt bruklig; ce livre] n’aura qu’une ~ passagère kommer icke länge att vara p. modet, i smaken; la beauté n ~ de la ville stadens [firade] skönhet.
vogue-avant ©, ford. främste roddare,
voguer, 1:1,itr. om roddbåt: röra sig framåt, framdrifvas, ros; ibl. äfv. segla, gå;[[mindre brukligt]]ro; fig. vogue la galère det m. bära ell. brista, gå hur det vill !
vogueur, föråldr. roddare.
voici, adv. s. här, här är[o]; detta är; bibl. etc. si (se); ~ qu’il vient s. härkommer han ; le ~ [qui arrive] [se] här är, kommer han; me ~ donc arrivé ~ (så) är jag då framme! nous ~ à la fin de l’hiver v. äro ~ vid vin
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
