Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för begagnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grammatiska upplysningar ha av utrymmesskäl givits sparsamt.
De oregelbundna verbens stamformer angivas i den i grammatikerna vanliga
ordningen. Substantivs och adjektivs pluralform betecknas endast, då den bildas på
annat sätt än genom tillfogande av -s, alltså t. ex. ann|al (pl. -aux), under det
att t. ex. pluralen av cantal (cantals) förblir obetecknad. Pluralformen av substantiv
och adjektiv, som består av med bindestreck förenade ord, betecknas med
tillhjälp av tecknen ~ och - enligt den för dessa tecken gällande användningen, alltså
t. ex. accroche-cœur, porte-plat (pl. ~s) med tillägg av -s till hela ordet, allume-pipe,
porte-plume (pl. ~) med ordet i oförändrad form som plural; grippe-sou (pl. ~[s])
med pl. antingen lika med sing. eller med tillägg av s till hela ordet; haute-contre
(pl. -s-contre), douce-amère (pl. -s-amères) med tillräckligt tydlig pluralbeteckning.
I några fall har denna sista beteckning genom förbiseende kommit att ersättas
med en beteckning, som utgår från stickordet, t. ex. mise-bas (pl. -es-bas till mis||e;
jfr aveugle-né), men ingen tvekan torde kunna uppstå om vad som åsyftas.
Vid uppgifterna om genus har, där ordböckernas uppgifter strida mot
varandra, Franska Akademiens Dictionnaire följts; sålunda angivas t. ex. pessimiste,
philosophe såsom m, under det att t. ex. Harrap’s Dictionary anger dem som
både m och f; oléandre anges som m enligt Franska Akademiens Dictionnaire
(= Littré), under det Larousse och Harrap’s Dictionary ange ordet som f.
Skillnaden mellan direkt och indirekt reflexiva verb har icke särskilt angivits;
det är ej heller brukligt i andra fransk-svenska ordböcker.
Uttalet har likaledes av utrymmesskäl endast undantagsvis angivits, då de
vanliga uttalsreglerna förutsättas vara bekanta. Till dessa regler hör även den,
att ett ord, som ingår i en sammansättning, behåller sitt uttal, t. ex. syllabe i
monosyllabe, ehuru s där blivit intervokalt. Däremot angives uttalet med s i t. ex.
vraisemblance, då semblance icke är något ord (i anledning därav har vraisemblable
försetts med uttalsbeteckning, ehuru däri ingår ordet semblable). Vissa
inkonsekvenser torde förekomma i sådana fall, men på det hela torde uttalsbeteckningen
vara tillräcklig. Då skilda uttal förekomma, ha Ph. Martinon, Comment on prononce
le français, och Franska Akademiens Dictionnaire varit utslagsgivande, jfr t. ex.
obus, vaciller. För ändelsen -ing i moderna lånord såsom camping, smoking osv.
har uttalet angivits med η, dvs. såsom ng-ljud, ehuru detta icke förekommer i
förefintliga franska ordböcker. Men detta uttal har av P. Fouché i Le français
moderne II, s. 232 konstaterats såsom vanligt i bildade franska kretsar, och
författaren har ofta haft tillfälle att höra det, då hans namn uttalats av fransmän
(somliga säga dock vizin, ingen viziηn). Vid utländska lånord med oregelbundet
uttal har vanligtvis ursprunget angivits för att förklara oregelbundenheten, jfr
t. ex. orden på -um (album osv.). Halvlängd av vokaler har icke angivits, då den
så föga skiljer sig från deras korta uttal.
I ortografien har Franska Akademiens Dictionnaire följts, sålunda skrives
Pater med P (andra ordböcker p), avènement (andra ordböcker även avénement).
I vissa fall, där annan stavning än Akademiens är alltför allmän, har denna också
angivits, se t. ex. grand’.
Ordens ordning är strängt alfabetisk, utom beträffande s. k. moverade
femininer, vilka överallt sammanföras med maskulinformen, se t. ex. péch|eur.
-eresse m. fl.; vidare innehåller t. ex. mal[e] ett mal, som med strängt alfabetisk
ordning bort upptagas förut, vilket torde förekomma i blott ett fåtal fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
