Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - boutiquier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boutiquier — 80 — bramine
vänster.
2. butiksvaror, lager: engager sa ~ pantsätta sitt lager.
3. gårdf ar ihandlares låda; koll, hantverkares instrument.
4. båt med fisksump.
-i|er, -ère m o. f minuthandl|are, -erska, krämare.
bout||is m uppbökad jord.
-isse f ark. bindsten i visst läge.
-oir m
1. vildsvinstryne; fig. coup de ~ elakt utfall, glåpord.
2. tekn. verkjärn, garvarkniv.
bouton m
1. knopp: ~ de rose rosenknopp, äv. som ornament o. om rosenkindat barn.
2. knopplikt föremål ss. bröstvårta; finne; florettknapp; ringlednings-knapp; siktkorn; dörrvred m. m.: ~ de culasse druva på kanon.
3. tygelring, fig. jfr serrer I, 2.
4. knapp i kläder; fig. mettre le ~ haut à qn göra ngt svårt för ngn; ne tenir qu’à un ~ hänga på en tråd.
5. de feu brännjärn.
6. 1 namn på växter ss. ~[-]d’argent prästkrage; ~[-]d’or smörblomster.
-nant a som knäppes: redingote ~e långrock (bonjour) att knäppa,
-né (pp) a fig. tillknäppt, sluten,
-ner
I. itr
1. knoppas.
2. bli finnig.
3. knäppas.
II. tr
1. knäppa.
2. träffa med florett.
III. rfl
1. knäppas.
2. knäppa igen om sig.
-nerie f knapp|fabrik, -handel,
-n|eux, -euse a finnig,
-ni|er, -ère
I. m o. f knapp|makare, -handl|are, -erska.
II. f knapphål.
boutre m slags arabisk båt.
bouts-rimés mpl rim att ifylla, bouts-rimés.
boutur||age m fortplantning genom stickling,
-e f stickling,
-er
I. tr fortplanta genom stickling.
II. itr skjuta skott.
bouv||eau (pl. ~x) o.
-elet m ungtjur,
-erie f oxstall,
-et m tekn. fals-, spont|-hyvel.
-i|er, -ère
I. m o. f oxfös|are, -erska, la [du] gårds|dräng, -piga; fig. grobian.
II. f slags karpfisk.
-illon m = houveau.
-reuil m zo. domherre,
-ril [-il] m oxstall i slakteri,
bouziller tr = bousiller,
bov||idés mpl nötkreatur,
-in a i några uttr. nötkreaturs-: race ~e nötboskap,
-inés, -ins mpl nötkreatur,
box [boks, eng. ] m hästspilta, bås.
boxe (1) f = box.
box||e (2) f boxning,
-er
I. itr o. rfl boxas.
II. tr boxas med.
-eur, -euse m o. f boxare,
-on m arg. bordell,
boyard [boja: r] m rysk ädling, bojar,
boyau (pl. ~x) m
1. tarm; sträng på instrument (= corde à ~); jfr racler 1, scier (2) 1.
2. sprutslang.
3. lång och smal väg.
4. mil. förbindelsevärn.
-derie f tarmsträngsfabrik; tarmberedning för tekn. bruk.
-di|er, -ère m o. f tarmsträngsfabrikant.
boycott||age [bojk-] m bojkott,
-er tr bojkotta,
-eur, -euse m o. f person som bojkottar,
braban||çon, -ne
I. a brabantsk.
II. B~ne f Belgiens nationalsång,
-t m växelplog med två billar.
bracelet m
1. armband.
2. armbandsliknande föremål ss. rullad guldtacka; ringband på sabelbalja,
brachet m stövare.
brachi||al [-kj-] (pl. -aux) a arm-: artère ~e.
-opode m zo. armfoting.
brachy- [-ki] med bet. kort ingår i lärda smsr ss. följ.
brachy||céphale a o. s kortskallig [människa].
-logie f kortfattat tal (uttryck).
-ote m [kortörad] uggla,
-ure m krabba,
braconn||age m tjuvskytte.
-er itr idka tjuvskytte; fig. jaga på annans mark.
-i|er, -ère m o. f tjuvskytt; äv. appos.
bract||é|al (pl. -aux) a i monnaie ~e tunt medeltida mynt, brakteat.
-éate f brakteat.
-ée f bot. blomskärm,
-éole f
1. bot. stipel.
2. guldblad,
brader tr arg. slumpa bort skräp,
brady||pe m zo. sengångare.
-pepsie f trög matsmältning,
bragu||e f
1. gam. byxa.
2. sjö. brok.
-et m sjö. borgtåg.
-ette f byxjulp.
brahman||e m braman.
-ique a braman-.
-isme m bramanism.
brai m tjära, kåda; ~ liquide tjära; ~ gras beck; ~ sec kolofon.
braie f
1. gam. vanl. pl. byxa; f en sortir les ~s nettes komma helskinnad ifrån ngt.
2. sjö. mastkrage,
braill||ard, ~ea o. s [en] som skriker; f skränfock.
-ement m skrik, skrän,
-er itr skrika; skräna; f sjunga illa.
-eur, -euse a o. s = -ard[e],
brai||ment m åsnas skriande,
-re blott i inf. o. 3 pers. près. fut. kond. itr
1. om åsna skria.
2. f skräna.
brais||e f
1. glöd[ande kol]; fig. de la poêle dans la ~ ur askan i elden; le rendre chaud comme ~ ge lika gott igen.
2. kok. späckat kött stekt i kastrull.
3. arg. pengar,
-er tr kok. rosta på glöd; bräsera.
-ier m kolbox för släckta kol.
-ière f stekgryta.
brame m = brahmane,
bram||ement m hjortens skriande,
-er itr om hjort skria,
bramin o.
-e m = brahmane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
